Rädsla och oro föder populism – framtidstro efterlyses

Hopp och framtidstro – så bemöter vi populismen

ESSÄ. Runt om i världen går auktoritära populister framåt i allmänna val. Populistiska partier ökar sitt stöd och populistiska kandidater blir valda. I enstaka val i enskilda länder kan de gå tillbaka, som senast i Danmark. Men den långsiktiga trenden är att de auktoritära rörelserna blir allt starkare över tid. Statsvetare och nationalekonomer har tillsammans med sociologer, psykologer och opinionsanalytiker framfört olika teorier om varför stödet för auktoritär populism ökar. I grunden går det att gruppera de olika förklaringsmodellerna i två olika kategorier. Det finns ekonomiska förklaringsmodeller och det finns kulturella. Genom positiva framtidsberättelser kan vi bemöta populismen. Det räcker dock inte att prata om framtidstro. Det behövs också tydliga reformer och åtgärder som visar att en bra framtid är möjlig. Här har både politiken och arbetsmarknadens parter ett stort ansvar.

Teknikfälla eller innovationsmotor – klarar arbetsmarknaden och demokratin automatiseringen?

Den 14 augusti hade vi en debattartikel i DN med slutsatsen att vi står inför stora utmaningar, men att det finns lösningar. Sverige behöver enstrategi för satsningar på teknikutveckling där det ökade välståndet kommer alla till del.

Ny idéskrift: #tags, influencers och medlemsmöten – framtidens organisering, mobilisering och engagemang

Den här skriften är en dokumentation från ett hackinarium 24 april 2019 – en workshop om framtidens organisering, mobilisering och engagemang.

“Sadla om eller fylla på?” – Carl Melin om svenska folkets syn på kompetensutveckling och omskolning

“Utbildning kommer i framtiden i mindre utsträckning handlar om att ”gå på kurs”. I stället handlar det om olika formera av mikrolärande i vardagen. Genom att människor utvecklar befintliga färdigheter och kompetenser och kompletterar dessa med nya kan de konkurrera om nya yrken. I framtiden kommer vi att identifiera oss mera med vad vi kan och mindre med exakt vad vi är anställda för att göra.” Det skriver Futurions forskningsledare Carl Melin i en spaning om svenska folkets inställning till kompetensutveckling, omskolning och fackens och arbetsgivarnas roll och ansvar.

“Lågt förtroende men stor nytta” – Carl Melin om svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar

En stor majoritet av svenska folket anser att fackföreningarna har betydelse för löneutvecklingen, anställningstryggheten, välfärden och demokratin. Däremot anser inte en majoritet att facket har betydelse för den egna kompetensutvecklingen. Det finns alltså skäl till att ur ett fackligt perspektiv till delar vara nöjt men även se problem och utmaningar.” Det skriver Futurions forskningsledare Carl Melin i en spaning om svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar. 

Förena och förändra – Om facklig organisering i framtiden

Vi människor har alltid organiserat och mobiliserat oss för att skapa förändring. Den tekniska utvecklingen ger oss visserligen nya verktyg och möjligheter, men våra mänskliga behov är i grunden desamma nu som tidigare. I kunskapsöversikten Förena och förändra – Om facklig organisering i framtiden,  går Futurions forskningsledare Carl Melin igenom hur organisering har skett historiskt och ställer frågor om hur vi kommer att organisera och mobilisera engagemang i framtiden.

Delat land – delad framtid? Om attityder till arbetsmarknaden idag och imorgon

Rapporten Delat land – delat framtid? Om attityder till arbetsmarknaden idag och imorgon är den andra i raden av rapporter inom ramen för ett samarbete mellan Futurion och SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Rapporten bygger på frågor om två arbetslivsorienterade orosmoln; oron för ökad stress i arbetslivet och oron för osäkra anställningsvillkor.

Ett år av samtal, samarbeten och samhällsdebatt – Futurions verksamhetsberättelse 2018

Futurions uppdrag är att bidra med insikter och kunskap om de utmaningar som svenska tjänstemän står inför. Vår ambition är att vara ett slags framtidslabb, som tillsam­mans med andra aktörer utvecklar idéer och lösningarför morgondagens arbetsliv. Samtidigt är det viktigt för oss att bidra med kunskap om partsmodellen och omförutsättningarna för fackligt arbete och inflytande. Det skriver Ann-Therese Enarsson, vd Futurion, i förordet till Futurions verksamhetsberättelse 2018.

Vad är grejen med facket? – Om fackföreningar och partsmodellens roll för demokrati och välstånd

I “Vad är grejen med facket?” belyses den forskning, och den övriga kunskap rörande fackföreningar som finns, och vilken betydelse för demokrati och välstånd facken faktiskt har i samhället. 

Vadå digital kompetens? Guide till en framtidssäkrad digital kompetens och transformation

Guiden är ett praktiskt verktyg och strategiskt diskussionsunderlag för den som vill få ett bättre grepp om hur digitaliseringen påverkar den egna organisationen och synen på lärande.

Populismens verkliga orsaker – om automatisering och andra förändringar i arbetslivet

I rapporten konstateras att det finns ett tydligt samband mellan människors oro för det som händer på arbetsmarknaden, exempelvis risken för att bli arbetslös, och att attraheras av olika populistiska rörelser.

Futurions verksamhetsberättelse 2017: Ett år av kunskapsspridning, debatt och samtal

Nu har Futurions verksamhetsberättelse för 2017 kommit. Två år har gått sedan TCO och de fjorton TCO-förbunden startade tankesmedjan. Vårt uppdrag är att identifiera och analysera utmaningarna som Sveriges tjänstemän står inför.

Mellan skönmålning och svartmålning – Sverige i en internationell jämförelse

För att debatten om Sverige ska grundas på fakta snarare än åsikter har Futurion gett i uppdrag åt professor Jesper Strömbäck att undersöka och analysera hur Sverige egentligen hävdar sig i olika jämförelser.

Oro och rädsla – en rapport om svensk arbetsmarknadsopinion

I Oro och rädsla – en rapport om svensk arbetsmarknadsopinion redovisar vi resultaten av undersökningen om svensk arbetsmarknadsopinion. Den visar bland annat att det har skett ett kraftigt skifte i tilltron till att den tekniska utvecklingen skapar jobb.

Ny idéskrift: Allt hänger på mig – unga och arbetslivet

Allt hänger på mig – unga och arbetslivet det är den talande titeln på en ny skrift från Futurion, baserad på fokusgrupper med unga på väg in i arbetslivet. Fram träder bilden av en ansvarstagande generation som har bilden av att arbetsmiljö, anställningsförhållanden och en hållbar karriär hänger på dem själva.

Ny idéskrift: Kan chefen bli en app?

Gå från pyramid till plattform. Dela på talangerna. Robotisera chefskapet och låt den mänskliga chefen vara ledare. Så sammanfattas insikterna från Futurions nya skrift Kan chefen bli en app?

Framtidens färdigheter – i ett digitaliserat arbetsliv

Rapporten Framtidens färdigheter – i ett digitaliserat arbetsliv visar att det inte är någonting nytt att monotona jobb automatiseras. Idag är det den artificiella intelligensen, maskininlärningen och en helt ny generation robotar som nu utmanar oss.

Egenanställningar – den svenska partsmodellens ingenmansland

Rapporten Egenanställningar – den svenska partsmodellens ingenmansland reder ut begreppen och pekar på flera utmaningar för arbetsmarknadens parter.

Generationskrock på jobbet? -om värderingar i framtidens arbetsliv

I rapporten Generationskrock på jobbet? – om värderingar i framtidens arbetsliv (2016:3), presenteras undersökningar från några av de största aktörerna, såväl svenska som internationella, som avser ungas värderingar.

Att förutsäga arbetets framtid – då, nu och sedan

Rapporten Att förutsäga arbetets framtid – då, nu och sedan, är skriven av docent Kenneth Abrahamsson på Futurions uppdrag, och ger en överblick över både svenska och internationella framtidsstudier.

Robotisering, urbanisering, gig economy – krafter som påverkar framtidens arbetsliv

Avsikten med Rapporten Robotisering, urbanisering, gig economy – krafter som påverkar framtidens arbetsliv, är inte att ge svar, utan att presentera en utgångspunkt för ytterligare diskussioner och studier.