Så få som sex procent av yrkesverksamma svenskar oroas över att bli av med jobbet på grund av AI och bara fyra av tio erbjuds kompetensutveckling för att möta framtidens arbetsmarknad. Det visar årets Framtidssäkringsindex från tankesmedjan Futurion.
FIX-värdet stiger något men är kvar på en låg nivå
För att kunna följa och påverka utvecklingen på arbetsmarknaden, studerar Futurion hur arbetstagarna uppfattar sin position på en arbetsmarknad som genomgår stora förändringar.
I Framtidssäkringsindex, FIX, mäter Futurion sedan 2019 bland annat hur många som tror att de skulle kunna hitta ett nytt jobb om de plötsligt blev av med sitt nuvarande, och om de anser sig vara attraktiva på arbetsmarknaden. FIX hjälper till att uppskatta hur stor del av den svenska arbetskraften som har de kompetenser som kommer att krävas i framtidens arbetsliv, och hur många som saknar den. Baserat på undersökningen räknas sedan ett Framtidssäkringsindex fram.
Under 2023 har varslen ökat tydligt till en högre nivå än på länge med över 72 000 varsel för helåret. Detta är mer än dubbelt så många varsel som 2021 och 2022, i närtid är det endast första halvåret pandemiåret 2020 som innehöll fler varsel. Trots detta ökar FIX-index från 62 till 64 på totalen. Jämfört med för ett år sedan är det färre som svarar att det skulle vara svårt att hitta ett nytt jobb och att de inte skulle vara attraktiva på arbetsmarknaden. Tydligast skillnader ser vi då resultatet bryts på ålder. 18-34 åringars FIX-index har sjunkit med fyra samtidigt som 45-54 åringars ökat med sex och 55-65 åringars med fem.
Respondenterna delas också in i tre grupper baserat på deras svar; de som uppfattar sig själva ha en mycket stark ställning på arbetsmarknaden, ”de som anger en tydlig oro över den egna positionen samt ”resten” som varken är säkra eller osäkra i relation till den egna arbetsmarknaden. Vi kan konstatera att andelen som tillhör grupperna med stark respektive svag ställning på arbetsmarknaden har krympt (från 25 procent till 20 procent samt från 26 procent till 21 procent) med följden att ”Resten” växt tydligt (från 49 till 59 procent) vilket innebär ett tydligt trendbrott jämfört med tidigare mätningar. En sannolik förklaring är det ökande antalet varsel vilket innebär att osäkerheten, arbetsmarknadsoron, ökar.
– Totalt sett är resultatet försiktigt positivt, särskilt för dem över 45 år. Kanske kan optimismen förklaras med att arbetstagarna invaggas i en falsk trygghet när företag väljer att ”hamstra” personal, säger Ann-Therése Enarsson.
Omedvetenhet om AI:s potential
I årets undersökning har frågor om inställning uppfattningar om AI:s betydelse för ens situation på arbetsmarknaden ställts. Dessa är i sig intressanta och visar att den yrkesverksamma allmänheten generellt har en mycket låg grad av oro, och kanske insikt, kopplat till AI:s potential.
Tre fjärdedelar tror att AI i mycket eller ganska låg utsträckning kan tänkas utföra ens arbete i framtiden. Endast sju procent anger att de i ganska eller mycket hög utsträckning själva använt AI inom ramen för sitt arbete. Sex procent anger att de i ganska eller mycket hög utsträckning oroar sig för att de ska förlora jobbet till följd av utvecklingen inom AI. Kopplat till detta kan vi konstatera att andelen som svarar att de uppdaterade på digitala verktyg/hjälpmedel som finns i ens bransch minskat något (från 61 procent till 57).
De som har en uppfattat svagare ställning på arbetsmarknaden anger också att de i lägre grad är uppdaterade på digitala verktyg.
Att just ungas FIX-indes sjunkit hänger samman med att förståelsen och oron för AI:s effekter på arbetslivet är tydligare bland unga. Det är dessutom sannolikt unga personer, särskilt tjänstemän, som riskerar att drabbas då AI i framtiden ersätter roller som handläggare, biträdande jurist och finansiell analytiker.
– Svenskarna har oroande låg insikt om vilken påverkan AI kommer att ha på jobben. Både arbetsgivare och medarbetare måste inse att AI är här för att stanna och har potential att förändra hela arbetsmarknaden. Vi behöver öka kunskapen om AI så att fler får den kompetensutveckling som krävs för att kunna möta framtidens arbetsmarknad, säger Ann-Therése Enarsson, vd för tankesmedjan Futurion.
Fackföreningar roll för kompetensutveckling
Endast fyra av tio anger att deras arbetsgivare erbjuder kompetensutveckling och skillnaderna är stora mellan arbetare och tjänstemän. Vi kan också konstatera att de som har en upplevt svagare ställning på arbetsmarknaden mer sällan än övriga erbjuds kompetensutveckling.
Fackföreningar har spelat en mycket viktig roll för att utveckla arbetet med omställning och kompetensutveckling i Sverige. Denna utvecklings- och teknikvänliga inställning har spelat stor roll för Sveriges roll som kunskapsnation och för flexibiliteten på arbetsmarknaden. Bland svenskarna finns dock fortsatt en omedvetenhet om den roll som facket spelar. Knappt fyra av tio, 39 procent, anger att facket är viktiga för kompetensutveckling. Detta motsvarar en ökning med fem procentenheter på ett år och något fler, 51 procent, anger att facket är viktiga för möjligheten att skola om sig/omställning. Nivåerna är fortsatt låga men sannolikt spelar omställningsstudiestödet roll för denna positiva utveckling.
Om Framtidssäkringsindexet
Futurions Framtidssäkringsindex bygger på en undersökning bland 1118 yrkesverksamma svenskar mellan 18 och 65 år. Undersökningen är genomförd tillsammans med Novus den 30 november – 17 december 2023.
FIX-värdet baseras på ett medeltal av två femgradiga påståenden, som räknas om till en skala mellan 1 och 100. Om en respondent svarar det lägsta värdet (1) på båda påståendena, resulterar det i indexet 0. Om hen svarar det högsta värdet (5) på båda påståendena blir indexet 100. Ett medelvärde på 3 ger index 50. Medeltalet av varje respondents genomsnittliga värde av de två påståendena blir det totala FIX-värdet, som alltså inte är ett procentvärde.
Påståendena som de svarande tar ställning till är följande:
”Om du plötsligt blev av med ditt jobb, skulle det vara lätt eller svårt för dig att hitta ett nytt jobb med ungefär samma lön?”
”Om du själv får bedöma hur attraktiv du är på arbetsmarknaden, skulle du säga att du är:” (på en skala från ”Inte alls attraktiv” till ”Mycket attraktiv”)