Skip to main content

Sex viktiga flyttmönster som formar framtidens arbetsliv

Foto: Unsplash

Coliving, bredbandsbullerbyar, skenande bostadspriser och nomadbyar. Futurion listar några de viktigaste signalerna som visar hur normerna ändras för hur vi ser på att jobba och bo i framtiden.

I en ny rapport Flyttmönster i ett förändrat arbetsliv, framtagen av The Remote Lab på uppdrag av tankesmedjan Futurion, identifieras de viktigaste signalerna på hur vår syn på att jobba och bo förändras, när normen att man jobbar och bor på samma plats inte längre är självklar. Rapporten lyfter ett flertal aktuella livsstilstrender, förändrade rörelsemönster och lokala satsningar på ett mer distansoberoende arbetsliv, både i Sverige och omvärlden. 

Futurion listar sex viktiga signaler på förändrade flyttmönster:

1. Finländsk på prov
 ”90 Day Finn” lockar amerikanska techtalanger att bosätta sig i Finland i tre månader och testa den finländska livsstilen. Ett av flera exempel på städer och länder som använder distansarbete för att attrahera talanger i den hårda konkurrensen om kompetens – med förhoppningen att de ska stanna kvar och få fler att komma efter.

Över 5 000 sökte till 50 platser i höstas. Deltagarna i 90 Day Finn erbjuds bostad, skola till barnen och tillgång till nätverk och coworking-hubbar. De som vill stanna permanent får även hjälp med det.

2. Bredbandsbullerbyar väcker liv i landsbygden
Kan distansarbetet väcka liv i en avbefolkad landsbygd? Bredbandsbullerbyn i Sollefteå och Projekt Kaxås har startats av invånarna för att få fler att flytta dit och få samhället att växa, och byskolan att räddas. I Falkenberg och Örnsköldsvik kartläggs oanvända fritidshus och gårdar och ägarna uppmuntras att sälja dem till nya invånare.

Projekten uppmuntrar familjer som vill bort från stan att flytta ut på landet, bygga lokal gemenskap och vara med att utveckla det lokala samhället och bygga upp ekonomin utanför städerna. Bra bredbandsuppkoppling och infrastruktur utlovas för att distansarbete ska vara möjligt.

3. Nettoutflyttning från storstäderna
Fler personer flyttade från än till Stockholm under 2020, enligt SCB. Samma sak gäller för amerikanska delstater med storstäder som Washington DC och New York, medan landsbygdsstater som Vermont och North Dakota upplever nettotillskott av invånare.

Till viss del är förklaringen minskad invandring, men också att flera än tidigare valt att flytta från Stockholm till andra delar av landet. Pandemin har visat möjligheten att jobba på distans och fått fler att prioritera trädgård och närhet till naturen, samtidigt som huspriserna i Stockholm skjuter i höjden.

4. Stadsrankning lockar digitala nomader
De digitala nomaderna, som reser runt eller bor tillfälligt på en plats och jobbar på distans, blir fler. Och fler städer och regioner inser potentialen i att vara attraktiv för dem, för att locka talanger, utveckla samhället och minska beroendet av säsongsbetonad turism.

På sajten The Nomad List rankar digitala nomader städer utifrån parametrar som temperatur, levnadskostnad, familjevänlighet, tolerans, inkludering och digitalisering. Just nu är Lissabon i topp medan Stockholm ligger på plats 51, Göteborg på plats 202 och Malmö på plats 420. Utvecklingspotential för Sverige alltså.

5. Skenande bostadspriser
Pandemin har fått huspriserna att skena, framför allt i storstäderna. Familjer som längtar efter trädgård och natur bosätter sig allt längre bort från arbetsplatsen för att ha råd med hus. Det ökar kraven på att få fortsätta jobba mycket distans bland de som kan. Utvecklingen kan leda till mer levande landsbygd och småstäder och större spridning av kompetensen, men också att huspriserna drivs upp av köpstarka storstadsbor som konkurrerar ut dem som redan bor på orten.

6. Coworking och coliving skapar nya gemenskaper
Fler coworking- såväl som coliving-hubbar i Sverige och världen är ett tydligt tecken på att städer vill utnyttja människors intresse att jobba på distans, och förbättra förutsättningarna för det. Vilket i sig kommer öka intresset hos fler att testa att bo och jobba på olika platser.

I storstäder som London är coliving en förutsättning för många att kunna bo där, medan mindre orter som Åre och Lofoten använder coliving för att skapa gemenskap, stärka kompetensen och det lokala samhället genom tillfälliga besökare, som kan bli permanenta.

Nyfiken på att läsa hela rapporten? Klicka här för att komma till “Flyttmönster i ett förändrat arbetsliv – en signalscanning”.

Missa inte heller vårt välbesökta webinar där The Remote Labs Maria Svensson Wiklander, Marcus Andersson, vd på Future Place Leadership och Hans Westlund, professor i urbana och regionala studier vid KTH diskuterar rapporten. Se samtalet här!