Skip to main content

Framtidssäkringsindex 2020 – dramatisk coronaeffekt

By 3 februari, 2021februari 5th, 2021Forskning & fakta, Okategoriserade, Publikationer, Rapporter

Svenska arbetstagares tro på sin egen konkurrenskraft i arbetslivet har försvagats ordentligt det senaste året. En fjärdedel tror att de skulle få svårt att hitta ett nytt jobb om de blev av med sitt nuvarande, och bara anser sig vara tillräckligt attraktiva på arbetsmarknaden. Det framgår av Futurions Framtidssäkringsindex FIX. Skillnaden är störst bland TCO-medlemmar, egenföretagare och unga. 

Futurions årliga Framtidssäkringsindex startades 2019 för att kartlägga hur svenska arbetstagare uppfattar sin konkurrenskraft på en arbetsmarknad som genomgår stora förändringar. Teknikutveckling och automatisering innebär att vissa jobb försvinner, att ännu fler förändras och att nya typer av jobb skapas, vilket ställer nya krav på arbetstagarnas kunskaper, färdigheter och möjligheter att ställa om. FIX hjälper till att uppskatta hur stor del av den svenska arbetskraften som har de kompetenser som kommer att krävas i framtidens arbetsliv, och hur många som saknar den.

Mellan mätningarna hösten 2019 och hösten 2020 har det genomsnittliga FIX-värdet minskat dramatiskt, från 68 till 57 på en skala från 1 till 100 där 100 innebär att hela arbetskraften upplever sig som framtidssäkrad. Det är tydligt att coronapandemin som skakade om hela samhället under större delen av 2020, har fått fler svenskar att tvivla på att de har vad som krävs för sitt framtida arbetsliv, även bland de som tidigare känt sig trygga och självsäkra.

Egenföretagare känner sig mer osäkra än anställda

Minskningen är stor i alla grupper utom bland de äldsta på arbetsmarknaden. Förändringen är relativt jämnt fördelad mellan män och kvinnor och oberoende av utbildningsgrad, eller om den svarande jobbar inom privat eller offentlig sektor. Däremot är det tydligt att egenföretagare känner sig mer osäkra på framtiden än anställda arbetare och tjänstemän. Egenföretagare är den grupp där vi ser den största förändringen (-16), tillsammans med boende i Mellansverige (-16) och TCO-medlemmar (-14). Även de yngsta på arbetsmarknaden, mellan 18 och 34 år, visar ett stort tapp i upplevd konkurrenskraft, vilket knappast är förvånande eftersom pandemin slagit hårt mot många ungas chanser att etablera sig i arbetslivet.

Framtidssäkringsindex 2021 visar att de som känner sig minst framtidssäkrade föga förvånande är de med lägst utbildningsgrad (42), medan de universitetsutbildade känner sig mer säkra (62,1). Egenföretagare och LO-medlemmar är mer oroliga än Saco- och TCO-medlemmar, även om den senaste gruppen hör till dem där skillnaden är störst jämfört med före pandemin. Det har även betydelse var i landet de svarande bor, där boende i Norrland och Mellansverige känner sig mer oroade än boende i resten av landet.

Om Framtidssäkringsindexet

Futurions Framtidssäkringsindex bygger på en undersökning bland 1 013 svenskar i arbetsför ålder (18-64 år). Undersökningen är genomförd tillsammans med Novus. FIX-värdet baseras på ett medeltal av två femgradiga påståenden, som räknas om till en skala mellan 1 och 100. Om en respondent svarar det lägsta värdet (1) på båda påståendena, resulterar det i indexet 0. Om hen svarar det högsta värdet (5) på båda påståendena blir indexet 100. Ett medelvärde på 3 ger index 50. Medeltalet av varje respondents genomsnittliga värde av de två påståendena blir det totala FIX-värdet, som alltså inte är ett procentvärde.

Påståendena som de svarande tar ställning till är:
1. Om du plötsligt blev av med ditt jobb, skulle det vara lätt eller svårt för dig att hitta ett nytt jobb med ungefär samma lön?
2. Om du själv får bedöma hur attraktiv du är på arbetsmarknaden, skulle du säga att du är (på en skala från ”Inte alls attraktiv” till ”Mycket attraktiv”)

En fjärdedel skulle ha svårt att få nytt jobb

Undersökningen visar att en dryg fjärdedel av de svarande, 26 procent, uppger att de skulle ha svårt att hitta ett likvärdigt jobb om de blev av med sitt nuvarande. Det är en ökning med hela 16 procentenheter jämfört med hösten 2019, innan pandemin. Gruppen som anser sig ha lätt att få ett likvärdigt jobb har minskat med 20 procentenheter till 34 procent.

Skillnaderna mellan olika grupper är stora. Välutbildade och högavlönade upplever sig ha lättare att få nytt jobb än de med lägre inkomster och lägre utbildningsgrad. De äldre på arbetsmarknaden känner sig mer osäkra än de mellan 30 och 49 år och fler inom statlig sektor än i privat sektor svarar att de skulle ha svårt att hitta ett motsvarande jobb om de blev av med sitt närvarande.

TCO-medlemmar är också en grupp där betydligt fler känner sig osäkra på sin framtid på arbetsmarknaden än vad de gjorde före pandemin. En tredjedel av TCO-medlemmarna anser att de skulle ha svårt att hitta ett motsvarande jobb. Undersökningen visar också att boende i storstäder är mindre oroliga än boende i medelstora städer.

Hälften känner sig attraktiva på arbetsmarknaden

Drygt hälften av de svarande i undersökningen, 51 procent, anger att de känner sig attraktiva på arbetsmarknaden, vilket är en minskning från 62 procent före pandemin. Andelen som känner sig oattraktiva har fördubblats från 8 till 16 procent.

Även här är skillnaderna i inkomst och utbildningsgrad stora och boende i storstäder känner sig mer attraktiva än boende i medelstora städer. Bland de som känner sig oattraktiva utmärker sig bland andra LO-medlemmar och arbetare och boende i Mellansverige, medan tjänstemän som jobbar inom privat sektor fortfarande ser sig som attraktiva på arbetsmarknaden.

Dubbelt så många känner oro över sin ställning på arbetsmarknaden

Med Futurions Framtidssäkringssindex kan vi dela in Sveriges arbetstagare i tre grupper: de som känner sig framtidssäkrade (med ett FIX-värde på minst 87,5), de som känner sig hotade (FIX-värde 25 eller under) och de som känner sig osäkra över var de står. De framtidssäkrade är de som svarat 4 eller 5 på båda påståendena i undersökningen. De känner sig attraktiva och anser sig ha goda chanser att hitta ett likvärdigt eller bättre arbete. De hotade svarar 1 eller 2 på båda påståendena. Däremellan finns en stor grupp av arbetstagare som är osäkra på hur väl de står sig i konkurrensen på arbetsmarknaden. 

Den senaste mätningen visar att gruppen som känner sig hotade, de med lägst FIX-värde, har mer än fördubblats under 2020, från 14 procent hösten 2019 till 31 procent ett år senare. Den grupp som känner sig trygga och framtidssäkra har under samma tid halverats från en dryg fjärdedel av arbetstagarna, 26 procent, till endast 13 procent. Mellansegmentet har krympt från 60,5 procent till 56,3 procent av arbetstagarna.

Gruppen som anser sig hotade utmärker sig genom att fler än genomsnittet är över 50 år. Flera är också låginkomsttagare och saknar högre utbildning, och vi hittar fler LO-medlemmar och färre Saco-medlemmar här än i övriga grupper, enligt undersökningen. Bland de framtidssäkra finns fler med högre inkomster och högre utbildning, och även fler som jobbar inom kommun och regioner.

Här kan du läsa mer om FIX 2019:

700 000 svenskar känner sig hotade av teknikskiftet

Futurions debattartikel i Dagens Arena