Trump må försvinna – men den bakomliggande populismen finns kvar
Maktskiftet i USA innebär inte att eran av auktoritär högerpopulism är över. Den finns kvar och den bekämpas inte genom att se ned på dess supportrar. Starka samhällskontrakt där alla kan se positivt på sin egen framtid är det bästa vaccinet mot nya Trumps, skriver Futurions Carl Melin.
Trygghet, tillit och Trump – vad borde vi lära oss från USA-valet?
Det kan verka ofattbart att en person som ljuger, mobbar och utnyttjar sin position kan bli president i USA. Men att dumförklara miljontals amerikaner hjälper oss inte att förstå. Futurions samhällsanalytiker Carl Melin går i denna spaning till botten med varför nästan hälften av USA:s väljarkår anser att Donald Trump står för den bästa politiken, och visar att motsvarande utveckling finns i Sverige.
Samhällsdebatten behöver mer hopp och framtidstro
Samhällsdebatten behöver mer hopp och framtidstro. Självklart inte bara prat utan det behövs också tydliga reformer och åtgärder som visar att en bra framtid är möjlig. Visst står vi för en rad utmaningar och visst finns det stora samhällsproblem, men de bra sakerna – och framför allt framtidstron – har hamnat helt i skymundan.
Forskningschefen: Så bemöter vi populismen
INTERVJU. Carl Melin, samhällsanalytiker och forskningschef på Futurion, har tittat på vad olika forskare och andra experter dragit för slutsatser kring orsaker till populismen och sammanställt dessa i en essä.
Hopp och framtidstro – så bemöter vi populismen
ESSÄ. Runt om i världen går auktoritära populister framåt i allmänna val. Populistiska partier ökar sitt stöd och populistiska kandidater blir valda. I enstaka val i enskilda länder kan de gå tillbaka, som senast i Danmark. Men den långsiktiga trenden är att de auktoritära rörelserna blir allt starkare över tid. Statsvetare och nationalekonomer har tillsammans med sociologer, psykologer och opinionsanalytiker framfört olika teorier om varför stödet för auktoritär populism ökar. I grunden går det att gruppera de olika förklaringsmodellerna i två olika kategorier. Det finns ekonomiska förklaringsmodeller och det finns kulturella. Genom positiva framtidsberättelser kan vi bemöta populismen. Det räcker dock inte att prata om framtidstro. Det behövs också tydliga reformer och åtgärder som visar att en bra framtid är möjlig. Här har både politiken och arbetsmarknadens parter ett stort ansvar.
Vad behöver vi göra nu för att det ska bli rätt sen?
Även om hösten gör sig påmind med sina mörka kvällar så ser jag ljust på framtiden, men den kommer inte av sig själv. Vi befinner oss just nu i en tid av stark teknisk utveckling – en tid som vissa kallar ”den fjärde industriella revolutionen”. Kärnfrågan är ju hur vi bygger ett resilient system och samhälle som skapar trygghet under förändring. Det behövs insikter, kunskaper och perspektiv om det samhälle som nu formas. De förändringar vi står inför nu ställer stora och nya krav på både politiken och arbetsmarknadens parter. Vad behöver vi göra nu för att det ska bli rätt sen? Vilka svaga signaler bör vi lyssna till?
Sofia Mirjamsdotter i Sundsvalls Tidning: Ta människors oro på allvar – och möt den verkliga orsaken till den
Rädslan för automatiseringen är delvis abstrakt och svår att sätta ord på, varför det är enklare att hemfalla åt enkla problembeskrivningar med lika enkla lösningar. Det skriver Sofia Mirjamsdotter på ledarplats i Sundsvalls tidning den 20 november 2018 och hänvisar till Futurions rapport Populismens verkliga orsaker.
Bland outsiders och osäkra insiders – webbsänt seminarium från 22/10
Den 22 oktober arrangerade Futurion ett frukostseminarium med ett samtal om vad som krävs för en framtida arbetsmarknad där framtidstron övervinner oron. Seminariet går att se i efterhand här.
”Framtidstrygghet istället för osäkra insiders” – forskningsledare Calle Melin gästar Futurions Podcast
Frågor om jobb, utbildning och Sveriges internationella konkurrenskraft saknades nästan helt i 2018 års valrörelse. Samtidigt var det kanske hur politiken förmår att hantera just dessa frågor som avgjorde valet. Det menar Carl Melin, forskningsledare på Futurion när han gästar Ann-Therese Enarsson och Per Lagerström i ett avsnitt av Futurions podcast Framtidens färdigheter.
Ann-Therese Enarsson i Dagens Samhälle: ”Jobboro ökar stödet för populism”
Om vi inte tar omställningen och behovet av livslångt lärande på allvar – inte minst för de som behöver det allra mest – då har vi garanterat fler ”insecure insiders” i nästa val, och valet därpå. Då kan vi redan nu räkna med att stödet ökar för populistister som erbjuder helt felaktiga politiska lösningar på framtidens utmaningar. Det skriver Ann-Therese Enarsson i Dagens Samhälle den 20/9.
Carl Melins analys efter valet: ”Orsakerna till SDs stöd viktigare än rösterna”
Populistiska partier kommer inte att tappa väljare genom att etablerade partier bekräftar deras världsbild. Det handlar istället om att titta på orsakerna till att de växt snarare än på symptomen. Och det finns ett stort samband mellan människors oro på arbetsmarknaden och stödet för SD och liknande partier. Det skriver Futurions forskningsledare Carl Melin i en eftervalskommentar i Realtid.se den 14/9.
Skev självbild – självuppfyllande profetia? – webbsändning från Futurions seminarium 28/8
Frågan är vad en dyster och mörk nulägesbild – trots att läget egentligen ser ljust ut – gör med vår bild av framtiden och strategiska framtidsval? Den 28 augusti, knappt två veckor före valet, bjöd Futurion bjuder in till ett seminarium om dessa frågor
Carl Melin och Ann-Therese Enarsson om valrörelsen 2018: ”Glapp i ledarskapet i svensk politik”
Futurion har låtit Novus ställa frågan om vem eller vad som kommer att ha störst betydelse för hur Sverige ser ut om 20 år. Det vanligaste svaret är ”vet ej”. Det kan inte tolkas som annat än att det finns ett ledarskapsklapp i svensk politik. Det skriver Carl Melin och Ann-Therese Enarsson, Futurion.
Futurions Almedalsseminarium sänds på SVT Forum
I valrörelserna bombarderas vi av olika politiska utspel och förslag som ska väcka uppmärksamhet och locka väljare. Men klarar politiken av att lösa verkliga problem och framtidsutmaningar. Och vem tar ansvar för framtiden om inte partierna gör det? Den 2 juli arrangerade Futurion ett samtal om symbolpolitik och framtidsfrågor i Almedalen. Seminariet sänds på SVT Forum.
’The Labour Market Basis For Populism’ – Futurion om arbetsmarknadsoro och populism i Social Europe
’For people to see changes as opportunities rather than threats, they need reassurance during the change they live, a society that stays together and has faith in the future.’ Det skriver Ann-Therese Enarsson och Carl Melin i en artikel i Social Europe.
Medieröster om rapporten Populismens verkliga orsaker
Flera ledarredaktioner, debattörer och krönikörer har plockat upp rapporten om Populismens verkliga orsaker. Här samlar vi kontinuerligt reaktioner och kommentarer.
Ann-Therese Enarsson och Carl Melin i Expressen: ”Det är inte invandringen som får folk att rösta på SD”
De etablerade partierna saknar fungerande strategier för att möta den ökande populismen. Valresultatens verkliga orsaker beror nämligen inte på invandringskritik och rasism, konstaterar Ann-Therese Enarsson, vd Futurion och Carl Melin forskningsledare och författare till rapporten Populismens verkliga orsaker på Expressens debattsida den 19/3.
Populismens verkliga orsaker – om automatisering och andra förändringar i arbetslivet
I rapporten konstateras att det finns ett tydligt samband mellan människors oro för det som händer på arbetsmarknaden, exempelvis risken för att bli arbetslös, och att attraheras av olika populistiska rörelser.
”Ökade klyftor ökar rädslan för att tappa mark”
Det är ett faktum att stora grupper i västvärlden stått stilla och stampat under lång tid, medan de allra rikaste dragit ifrån. Med växande klyftor kommer personer i mitten att ha mer att förlora än tidigare. Den politiska kraften i rädslan för detta ska inte underskattas. Det skriver Marika Lindgren Åsbrink, utredare på LO, i en kommentar till Futurions rapport Populismens verkliga orsaker – om automatisering och andra förändringar i arbetslivet.
”Bejaka förändringsförmågan hos svensk arbetskraft”
Det här med att skapa framtidstro är nämligen ingen enkel match. Men den som vill bejaka förändringsförmågan hos svensk arbetskraft, och därmed skapa den framtidstro som hela vår tillväxtekonomi bygger på, bör därför inte måla upp hot i onödan. Det skriver Jonas Nordling, ordförande i Svenska Journalistförbundet, i en kommentar till Futurions rapport Populismens verkliga orsaker – om automatisering och andra förändringar i arbetslivet.
Webbsändning från ”Mellan skönmålning och svartmålning” den 20 november
Den 20 november presenterades Mellan skönmålning och svartmålning – Sverige i ett internationellt perspektiv och följdes upp i ett samtal mellan professor Jesper Strömbäck, Eva Nordmark, ordförande i TCO och Csaba Perlenberg, fristående kolumnist och debattansvarig på GT och Kvällsposten. Samtalsledare var Ann-Therese Enarsson, vd Futurion.
Ann-Therese Enarsson och professor Jesper Strömbäck i Dagens Samhälle: ”Sverige behöver en debatt baserad på fakta”
Den pessimism, alarmism och oro som har präglat mycket av den svenska debatten under de senaste åren saknar proportioner. I internationella jämförelser sticker Sverige ut som ett av de ledande länderna inom nästan alla områden. Det bör politikerna lyfta fram, i stället för att förstärka oron. Det skriver Ann-Therése Enarsson, vd Futurion tillsammans med professor Jesper Strömbäck i Dagens Samhälle idag den 20/11.
Mellan skönmålning och svartmålning – Sverige i en internationell jämförelse
För att debatten om Sverige ska grundas på fakta snarare än åsikter har Futurion gett i uppdrag åt professor Jesper Strömbäck att undersöka och analysera hur Sverige egentligen hävdar sig i olika jämförelser.