Ur förordet
Hur AI kommer att påverka löner och produktivitet på lång sikt är självklart ovisst. Sannolikt lär AI-baserade system leda till ökad produktivitet men även arbetsmoment som automatiseras bort och tilltagande strukturell förändring på arbetsmarknaden. I förlängningen riskerar detta att öka polarisering på arbetsmarknaden och ojämlikhet i inkomstnivåer.
AI kommer dessutom att skilja sig från tidigare teknikskiften. Antingen genom att strukturella förändringar på arbetsmarknaden sker i snabbare takt eller genom att fler yrken påverkas och i högre grad än tidigare. AI-utvecklingen kommer skilja sig i sådan hög grad att de effekter som tidigare teknikskiften i historien har haft på löner och arbetsmarknad inte enkelt kan användas som vägvisare för vad som komma skall utan att problematiseras. Framstegen vi kommer att bevittna nu är mer omfattande än något vi tidigare sett, och behöver analyseras och hanteras därefter.
I grund och botten riskerar AI att slå ut mängder av arbetsuppgifter och jobb, men även skapa nya och öka det ekonomiska välståndet. Utvecklingen kommer, oavsett hur den exakt tar sig uttryck, leda till viss turbulens på arbetsmarknaden. Tidigare erfarenheter av teknikskiften pekar på att utbildad och kvalificerad arbetskraft kommer att gynnas av att rutinmässiga arbetsmoment automatiseras bort, vilket ökar inkomstojämlikheten. Delvis beror det på att dessa grupper kommer att gynnas lönemässigt, men även att en större del av kapitalinkomsterna kommer att tillfalla dessa grupper när produktiviteten ökar.
Vilken påverkan AI har på löneutvecklingen kommer till stor del att dikteras av ett antal faktorer. Arbetstagarnas möjligheter till kompetensutveckling för att hantera den nya tekniken kommer att vara centralt. Likaså hur skatte- och fördelningspolitiken lyckas jämna ut klyftor som uppstår när vissa samhällsgrupper gynnas mer än andra av produktivitetsvinsterna som uppstår.
I vilken grad trygghetssystemen bidrar till att hålla lönerna uppe i perioder av arbetslöshet lär även vara viktigt för hur bra vi hanterar baksidorna med de snabba förändringar som väntar. Slutligen kommer lönebildningens möjlighet att hålla lönerna uppe även för de lägst avlönade på arbetsmarknaden vara betydelsefullt för att upprätthålla samhällelig tilltro.
Därför behöver vissa åtgärder prioriteras, och denna rapport landar bland annat i slutsatsen att dessa områden kommer att vara centrala för att minimera riskerna som AI-utvecklingen medför.
Sjunker levnadsstandarden för löntagare trots att produktiviteten ökar är det enkelt att se att friktion uppstår på en samhällelig nivå. En sådan utveckling skulle kunna få långtgående konsekvenser på flertalet olika plan, och bör tas på största möjliga allvar. Ökad politisk polarisering, mindre social tillit och i längden ökad brottslighet och minskat förtroende för demokratin kan annars vara den framtid vi går till mötes.
/Ann-Therése Enarsson, vd Futurion.
