Nästan dubbelt så många som före pandemin upplever sin ställning på arbetsmarknaden som hotad. Bland dem uttrycker många ett behov av att vidareutbilda sig för att kunna behålla jobbet. Samtidigt erbjuds de inte kompetensutveckling i samma utsträckning som de som upplever sig som attraktiva på arbetsmarknaden. Det är några av resultaten från FIX, tankesmedjan Futurions årliga framtidssäkringsindex.
Hushåll och företag pressas av räntor, höga elpriser och en stundande lågkonjunktur. Arbetsförmedlingen meddelade i december att vi befinner oss i den värsta varselvågen sedan pandemiåret 2020. Det är tydligt att den ekonomiska situationen driver på arbetsmarknadsoron.
Mer än var fjärde yrkesverksam (26 procent) upplever att de har en svag ställning på arbetsmarknaden. Det motsvarar 1,2 miljoner svenskar. Före pandemin (2019) bedömde 14 procent av den yrkesverksamma befolkningen att de skulle ha svårt att hitta ett nytt likvärdigt jobb om de plötsligt blev av med sitt nuvarande och att de inte är attraktiva på arbetsmarknaden. Sedan dess har siffran alltså nästan dubblerats.
– Det är en oroväckande utveckling. På många sätt håller världen på att återhämta sig efter att pandemin vände allting upp och ner 2020. Men nu väntar en lågkonjunktur och det osäkra omvärldsläget sprider oro och otrygghet på arbetsmarknaden, säger Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion.
Andelen som bedömer att de har en stark ställning på arbetsmarknaden på arbetsmarknaden har däremot återhämtat sig efter att ha störtdykt under pandemin. Före pandemin upplevde en fjärdedel av den yrkesverksamma befolkningen att de skulle ha lätt att hitta ett nytt jobb och att de är attraktiva på arbetsmarknaden, och nu är siffrorna tillbaka på samma nivå.
FIX-värdet ligger kvar på låg nivå
För att kunna följa och påverka utvecklingen på arbetsmarknaden, studerar Futurion hur arbetstagarna uppfattar sin position på en arbetsmarknad som genomgår stora förändringar.
I Framtidssäkringsindex, FIX, mäter Futurion sedan 2019 bland annat hur många som tror att de skulle kunna hitta ett nytt jobb om de plötsligt blev av med sitt nuvarande, och om de anser sig vara attraktiva på arbetsmarknaden. FIX hjälper till att uppskatta hur stor del av den svenska arbetskraften som har de kompetenser som kommer att krävas i framtidens arbetsliv, och hur många som saknar den.
Störst oro bland lågutbildade
Framför allt är det de med låg utbildningsnivå som upplever att deras position på arbetsmarknaden har försvagats. Bland yrkesverksamma med endast grundskoleutbildning har FIX minskat med hela 12 enheter till 38. Även bland LO-medlemmar är minskningen påtaglig. Fler privatanställda än offentligt anställda upplever sig också mindre framtidssäkra, medan offentliganställda tvärtom känner sig mer säkra jämfört med för ett år sedan. De som känner sig mest framtidssäkra finns bland universitetsutbildade och egenföretagare. Bland män har självförtroendet minskat lite, medan kvinnorna tvärtom har starkare tro på sin egen konkurrenskraft jämfört med året före.
Var femte skulle ha svårt att hitta ett nytt jobb
FIX visar att nästan hälften av svenskarna, 46 procent, tror att de har goda möjligheter att hitta ett nytt likvärdigt jobb om de plötsligt blev av med sitt nuvarande. Det är en återhämtning jämfört med under pandemin, men fortfarande en bra bit under hur det såg ut innan pandemin då motsvarande siffra låg på 54 procent. Drygt var femte person, 22 procent, svarar att de skulle ha svårt att hitta ett nytt jobb. Andelen som känner sig attraktiva på marknaden har däremot återhämtat sig efter pandemin och börjar närma sig samma nivå som 2019. År 2022 upplevde 57 procent av de yrkesverksamma svenskarna att de var attraktiva på arbetsmarknaden, jämfört med 62 före pandemin. År 2020 var siffran nere på 51 procent. 15 procent bedömer sig dock som inte attraktiva, vilket är nästan dubbelt så många som före pandemin då motsvarande siffra var 8 procent.
Erbjuds inte kompetensutveckling
Många av dem som upplever sin position som hotad på arbetsmarknaden (18 procent) tror att de skulle behöva vidareutbilda sig för att behålla sina jobb. Samtidigt uppger hälften av dem att de inte erbjuds kompetensutveckling av sin arbetsgivare. Bland de som ser sig som attraktiva på arbetsmarknaden däremot, uppger bara 23 procent att de inte erbjuds kompetensutveckling, medan hela 60 procent blir erbjudna det.
– Det är anmärkningsvärt att de grupper som har störst behov av kompetensutveckling i många fall blir utan. Vi ser en polarisering på arbetsmarknaden där allt fler känner sig hotade och samtidigt inte får det stöd de behöver, fortsätter Ann-Therése Enarsson.
Om Framtidssäkringsindexet
Futurions Framtidssäkringsindex bygger på en undersökning bland 1234 yrkesverksamma svenskar mellan 18 och 65 år. Undersökningen är genomförd tillsammans med Novus den 7–26 oktober 2022.
FIX-värdet baseras på ett medeltal av två femgradiga påståenden, som räknas om till en skala mellan 1 och 100. Om en respondent svarar det lägsta värdet (1) på båda påståendena, resulterar det i indexet 0. Om hen svarar det högsta värdet (5) på båda påståendena blir indexet 100. Ett medelvärde på 3 ger index 50. Medeltalet av varje respondents genomsnittliga värde av de två påståendena blir det totala FIX-värdet, som alltså inte är ett procentvärde.
Påståendena som de svarande tar ställning till är följande:
”Om du plötsligt blev av med ditt jobb, skulle det vara lätt eller svårt för dig att hitta ett nytt jobb med ungefär samma lön?”
”Om du själv får bedöma hur attraktiv du är på arbetsmarknaden, skulle du säga att du är:” (på en skala från ”Inte alls attraktiv” till ”Mycket attraktiv”)