Skip to main content

Det nya övervakningssamhället – svenskarnas inställning till digital övervakning i arbetslivet

By 17 oktober, 2023april 22nd, 2024Aktuellt, Okategoriserade, Publikationer, Rapporter

Med den alltmer sofistikerade övervakningsteknik som finns idag, kan arbetsgivare övervaka sina anställdas aktivitet på detaljnivå. De kan också få signaler om vilka anställda som planerar att byta jobb eller be om löneökningar. Övervakningen i arbetslivet ökar världen över men det saknas ännu statistik över hur utbredd digital övervakning är i Sverige. Futurion har undersökt svenskarnas inställning till den digitala övervakningen och funnit att övervakning leder till ökad stress och oro, och att en av tre arbetstagare inte känner till om deras arbetsgivare mäter deras produktivitet digitalt.  

Ladda ner rapportens som PDF här >>>

Futurions undersökning visar att svenska arbetstagare är negativt inställda till arbetsgivarens möjlighet att på olika sätt övervaka sina anställda digitalt, och att eventuell övervakning skulle leda till ökad stress och oro på arbetsplatsen. 18 procent är beredda att gå ner i lön för att slippa digital övervakning och en klar majoritet anser att digital övervakning i arbetslivet är ett intrång på den personliga integriteten. Arbetsgivarens vanligaste argument för digital övervakning är ökad produktivitet, men Futurions undersökning visar att övervakningen kanske inte får önskade effekter.  

Digital övervakning i arbetslivet

Den digitala övervakningen av anställda är på många håll redan en integrerad del av svenska arbetsplatser. Med coronapandemin och ökat distansarbete påskyndades utvecklingen och ofta sker övervakningen i hemlighet, menar digitaliseringsexperten Mattias Beijmo som medverkade i Futurions poddserie Datadriven. En företagsägd mobiltelefon kan skvallra om eventuell ineffektivitet och riskbeteenden. Systemen kan också avslöja vad anställda gör på sina skärmar. Den digitala övervakningen förändrar maktbalansen på arbetsmarknaden genom att ge arbetsgivaren möjlighet att i detalj kartlägga arbetstagarna.  

Datainsamlingen kan även hjälpa arbetsgivaren att identifiera topp- och lågpresterande anställda och analysera deras arbetsvanor. Det finns exempel på företag som använder informationen för att analysera och förutse vad den anställde kan tänkas göra – till exempel be om löneökning, eller leta efter ett nytt jobb. 

Företagen som säljer tjänster för medarbetarövervakning är i regel förtegna om sina kunder och affärer, men det går att se att branschen för övervakningstjänster växer kraftigt. Några av de samhällssektorer där digital övervakning används bedöms vara försäkring, IT, teknik, kredit/bank, hälsa, tillverkning, fastighet och transport/logistik. Men faktum är att det inte finns någon statistik över i hur stor utsträckning den här övervakningen sker på den svenska arbetsmarknaden. 

Svårt att veta om reglerna efterlevs

Digital övervakning regleras i arbetsrätten och dataskyddsförordningen. Vilka rättsliga grunder som kan ge stöd för att behandla personuppgifter för kontroll av anställda är en intresseavvägning, och enligt Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) väger säkerhetsskäl tyngre än effektivitetsskäl. På Integritetsskyddsmyndighetens webbplats står det (2023-08-10): 

”Arbetsgivaren ska kunna visa att ändamålet med behandlingen inte kan uppnås på ett tillfredställande sätt genom andra, mindre integritetskränkande, metoder. Det är som regel inte  tillåtet att använda ett IT-system för att i realtid eller på annat sätt regelmässigt övervaka hur de anställda utför sina arbetsuppgifter eller när de tar raster.” 

Övervakning ska heller aldrig ske i hemlighet och myndigheten anser inte att samtycke räknas som en rättslig grund för övervakning. Anställda har rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som kan göras av dem.  

Men det saknas statistik över hur väl reglerna efterföljs. Digitaliseringsexperten Mattias Beijmo menar att det idag förekommer digital övervakning på den svenska arbetsmarknaden som är såväl juridiskt som etiskt tveksam. Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd på Institutet för näringslivsforskning, varnade 2020 för den digitala övervakningen i arbetslivet.  

– Vi ser att flera amerikanska och kinesiska bolag inför övervakningssystem. Många jobbar redan i bolag som ägs av Kina och USA och styrs därifrån. Då blir det en företagspolicy. Sedan tenderar sådana här saker att smyga sig på så sakteliga. Det kommer säljas in som något bra för den anställda. När det väl har institutionaliserats går det inte att reversera, sa Magnus Henrekson till SVT i september 2020.  

I samma artikel intervjuas Anna Wikland, vd för Google i Sverige, om digital övervakning. Hon anser att användningen av övervakningsprogram känns förlegat.   

– Jag tycker det är ett gammaldags sätt att leda, det känns helt fel. Det handlar om att lita på sina medarbetare. Att man tillsammans kommer överens om vad man ska leverera och sen följer upp det, säger hon till SVT.  

I en artikel i Politiken den 13 maj 2023 redovisas en stickprovsundersökning där Datatilsynet i Danmark har granskat tre myndigheter och två företag. Ingen av dem levde upp till bestämmelserna om upplysningsplikt som ingår i GDPR.

Internationella undersökningar visar på stor utbredning

Det har gjorts flera stora internationella studier om digital övervakning i arbetslivet. I Microsoft Work Trend Index 2022 framkommer det att en stor andel chefer upplever att hybridarbete har gjort det svårt att lita på att de anställda är produktiva. Enligt en undersökning som företaget ExpressVPN tog fram år 2021 anser en klar majoritet av de tillfrågade arbetsgivarna att det finns etiska utmaningar med digital övervakning, men de flesta svarar att de använder sig av det ändå. Samma undersökning visar att kännedomen om digital övervakning är låg bland de anställda och att många känner oro kopplat till övervakning – vissa till den grad att de är beredda att kraftigt reducera sin lön för att slippa övervakas. 

Ann-Therése Enarsson, vd, Futurion

Ytterligare en undersökning, av konsultföretaget Gartner 2021, visar att andelen företag som övervakar de anställda har ökat kraftigt sedan början av pandemin, och att många företag brister i sin kommunikation kring övervakningen.  

Rudolf Siegel, Cornelius J. König och Veronica Lazar, som är forskare vid Universität des Saarlandes i Tyskland, har undersökt effekterna av elektronisk övervakning i arbetslivet i studien ”Impact of Electronic Monitoring on Employees: A Meta-Analysis” från 2021. Rudolf Siegel berättade för BBC i januari 2023 att det som verkligen var överraskande var att det inte fanns någon positiv effekt på produktiviteten. Studien visar att övervakning av de anställda i praktiken inte får önskade effekter, utan i stället har en negativ inverkan på arbetskulturen och uppmuntrar kontraproduktivt beteende.  

I samma artikel redovisas forskning som har genomförts av den amerikanska professorn David Welsh vid Arizona State University. Han och ett team av andra forskare hävdar att övervakning kan göra anställda mer benägna att bryta mot reglerna. I en studie fann de att amerikanska anställda som övervakades tog fler otillåtna raster, avsiktligt arbetade långsammare och stal mer kontorsutrustning än sina oövervakade kollegor. 

En medlemsundersökning som det danska fackförbundet Djøf (Danmarks Jurist og Økonomförbund) genomförde under 2023, visar att varannan av förbundets medlemmar inte vet om verktyg eller teknik används för att övervaka dem digitalt. Kännedomen bedöms vara låg även bland cheferna. 22 procent av de nästan 2 100 medlemmar som svarat säger att deras jobb påverkas negativt eller mestadels negativt av att arbetsplatsen använder system som övervakar dem.  

Svenska arbetstagares inställning till digital övervakning 

Det har hittills saknats svenska mätningar som belyser frågan om digital övervakning i arbetslivet. Därför har Futurion tagit hjälp av Novus för att undersöka hur inställningen till digital övervakning ser ut bland anställda på den svenska arbetsmarknaden.  

Låg kännedom om digital övervakning  

Futurions undersökning visar att en tredjedel (33 procent) av arbetstagarna i Sverige inte vet om deras arbetsgivare mäter deras produktivitet genom program som finns installerade på telefoner och/eller datorer. 

 

I undersökningen framkommer även att en klar majoritet är negativ till arbetsgivarens möjlighet att på olika sätt övervaka sina anställdas digitala aktiviteter.

 

Drygt sex av tio (63 procent) svarar att de skulle känna stress om deras arbetsgivare digitalt mätte deras produktivitet. En majoritet (52 procent) skulle känna oro.

 

Knappt två av tio svarar att de skulle vara beredda att gå ner i lön för att slippa digital övervakning.

 

Sju av tio skulle inte ta färre pauser  

Det huvudsakliga syftet med digital övervakning i arbetslivet är att mäta och maximera produktiviteten på arbetsplatsen. Det finns dock forskning som tyder på att digital övervakning inte ökar produktiviteten och i Futurions undersökning frågade Novus respondenterna om de skulle ta färre pauser om de visste att deras aktivitet övervakades digitalt av sin arbetsgivare. Nästan sju av tio (68 procent) svarade att de inte skulle det.  

Slutsatser 

Sammantaget kan det konstateras att svenskarna är negativt inställda till digital övervakning i arbetslivet och betraktar det som ett intrång på den personliga integriteten. Digital övervakning skulle leda till ökad stress och oro. Undersökningen visar dessutom, i likhet med flera internationella studier, att övervakningen inte nödvändigtvis leder till ökad produktivitet.  

Ett av de mest framträdande resultaten i Futurions undersökning är att det finns en utbredd okunskap om digital övervakning i arbetslivet. Det är oroväckande med tanke på att övervakningen ökar och blir allt mer sofistikerad. I dag saknas information om hur utbredd den digitala övervakningen är i Sverige och en tredjedel av de anställda vet inte om deras arbetsgivare övervakar dem digitalt. Internationella studier visar dock att utbredningen är stor och har ökat kraftigt under och efter pandemin. 

I Danmark har såväl myndigheter som fackförbund undersökt frågan och den får stort utrymme i dagstidningar som Politiken. Det är hög tid att också i Sverige ta frågan på allvar och utreda hur utbredd den digitala övervakningen är på svenska arbetsplatser.