Statsråden Lotta Edholm och Nina Larsson ger i sin replik ett besked vi välkomnar: regeringen vill att fler flickor och kvinnor ska engagera sig i teknik och AI. Det är en viktig ambition för Sverige, skriver ett antal debattörer.
DI debatt slutreplik: Vi ser framemot tydlighet den 3 juni »
Vi delar också uppfattningen att stark läsförmåga och goda grundkunskaper är avgörande. Barn behöver självklart lära sig läsa, skriva och räkna ordentligt. Det är grunden för allt fortsatt lärande. Det vi lyfter är inte ett motsatsförhållande mellan dessa kunskaper och digital kompetens. Tvärtom.
Framtidens elever kommer att behöva både starka baskunskaper och förmåga att förstå och navigera i en allt mer digital verklighet. Därför finns det skäl att diskutera hur skolans uppdrag formuleras framåt. I förslaget till ny läroplan får digital kompetens en mindre framträdande roll i det centrala innehållet, samtidigt som användningen av digitala verktyg beskrivs mer restriktivt. Det gäller inte bara de yngre åldrarna, utan även längre upp i grundskolan.
Samtidigt är ambitionen att fler unga, inte minst flickor, ska hitta vägar in i teknik och AI. För oss väcker det en viktig fråga: hur säkerställer vi att dessa ambitioner hänger ihop?
Intresse, självförtroende och framtidsval formas tidigt. Det gäller i hög grad även teknikområdet. Om elever inte tidigt får möjlighet att utveckla förståelse för digitala verktyg, teknikens möjligheter och begränsningar, riskerar vi att göra vägen in smalare för vissa grupper.
Det handlar dessutom om betydligt mer än kodning och programmering. AI och digitalisering påverkar redan hur vi arbetar, kommunicerar och tar del av information. Därför behöver elever utveckla förmåga att förstå hur tekniken fungerar, förhålla sig kritiskt till information och AI-genererat innehåll och använda digitala verktyg på ett genomtänkt och kreativt sätt.
Det är i grunden en bildningsfråga, inte en teknikfråga. Därför räcker det inte att börja först på gymnasiet eller högskolan. Regeringens satsningar på AI som gymnasieämne, STEM-delegation och ingenjörsutbildningar är viktiga. Men internationella studier som ICILS visar att utmaningar kring digital kompetens syns långt tidigare, redan innan eleverna gjort sina utbildningsval.
Låt oss också vara tydliga: detta är inte ett argument för mer skärmtid eller ogenomtänkt användning av digitala verktyg och läromedel. Frågan handlar inte om skärm eller papper, utan om hur skolan ger elever rätt verktyg, rätt kunskap och gott omdöme i en digital samtid.
I Finland kombineras stark läsförmåga med tydlighet kring skolans uppdrag vad gäller digital kompetens i läroplanen. Det visar att det inte handlar om antingen eller, utan att det går att göra både och, vilket dessutom gynnar tjejerna. Det borde vara möjligt även i Sverige.
Vi välkomnar liberalernas ambition att stärka intresset för teknik och AI. Just därför är det viktigt att skolans styrdokument ger elever de förutsättningar som krävs från början. Nu ser vi fram emot att beslutet den 3 juni tydligt speglar de ambitioner statsråden själva uttrycker.
Åsa Zetterberg, vd Tech Sverige
Andrea Arvidsson, verksamhetsansvarig Pink Programming
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion
Elin Eriksson och Åsa Johansen ordföranden Women in Tech
Diana Unander, ordförande Swedsoft
Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry
Karin Ruiz, vd STING
Kristina Bjerka, generalsekreterare Kodcentrum
Maja Frankel, generalsekreterare Friends
Maria Rosendahl, näringspolitisk chef, Teknikföretagen
Moa Tivell, Senior Public Policy Manager AI Sweden
Mårten Blix, ordförande Almega FutureTech
Nora Bavey, General Partner Unconventional Ventures
Sofia Lindelöw, vd Norrsken Foundation
Stina Lantz, vd Swedish Innovation and Science Parks
Paulina Modlitba, AI-expert, författare och föreläsare
Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef Akavia
Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige
Pernilla Norlin, samhällspolitisk chef Företagarna
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Victoria Kirchhoff, 1e vice förbundsordförande Unionen
DI debatt slutreplik: Vi ser framemot tydlighet den 3 juni »