“Partsmodellen tränar oss i demokrati” – forskningsledare Carl Melin gästar Futurions nya podcast

By 21 mars, 2019 Podcast, Aktuellt

Den svenska partsmodellen både förutsätter och stärker en del av kärnan i en fungerande demokrati – nämligen  respekten för motparten och förmågan att acceptera en förlust. Men kunskapen om partsmodellens många fördelar är låg. Bland annat för att det pratas för lite om den. “Parterna borde skryta mer om den svenska modellen”, säger Anna Danielsson Öberg och Carl Melin i det första avsnittet av Futurions nya poddserie Vad är grejen med facket?.

Futurions nya podcast leds av Ann-Therese Enarsson, vd Futurion tillsammans med den rutinerade arbetsmarknadsjournalisten Anna Danielsson Öberg. Som utgångspunkt för samtalen ligger Futurions rapport Vad är grejen med facket – om fackföreningar och partsmodellens roll för demokrati och välstånd skriven av Carl Melin, som även var gäst i det första avsnittet.

Demokrati förutsätter demokrater
En fungerande demokrati förutsätter demokrater säger Carl Melin och konstaterar i sin rapport att länder med ett levande civilsamhälle, med bland annat starka fackföreningar, klarade av tillbakagången till demokrati efter de bägge världskrigen, medan länder som saknade detta istället föll tillbaka till olika typer av totalitära styrelseskick.

Anna Danielsson Öberg håller med om den beskrivningen och menar att det borde forskas mer om den breda samhällsnyttan med förhandlandet mellan arbetsmarknadens parter. Just den ömsesidiga respekten och viljan att förhandla igen, trots att man inte “vunnit” den senaste omgången, är inte bara en viktig del av den svenska arbetsmarknadsmodellen, utan även en hörnsten i en fungerande demokrati.
– Det är lite som att spela sällskapsspel, menar Carl Melin. Det kräver att man är lojal mot systemet, mot själva spelets idé, även om man inte vinner varje gång.

Låg historisk kunskap
Precis som i sällskapsspel där en spelare hela tiden vinner, riskerar ett “överutnyttjande” från den ena eller andra sidan att hota hela modellen. Det finns det gott om erfarenheter av från 1970- och 80-talen då fackens framgångar i förhandlingarna ledde till att arbetsgivarsidan i mångt och mycket lämnade spelbordet. Vilket i sin tur ledde till en försvagning av både partsmodell och den svenska konkurrenskraften.

Anna pekar på faran i att den historiska kunskapen om varför den svenska partsmodellen fungerar som den gör är låg. Inte minst bland unga. Ett av problemen är att mycket av modellens funktionssätt inte finns nedskrivet och att den inbyggda otydligheten gör att den svårare att kommunicera. Carl håller med och konstaterar att det är lättare att komma ihåg reglerna, än varför de finns från början.
– Jo, och varje generation måste bli missnöjd på sitt eget sätt, konstaterar Anna.

Industriavtal och lönebildning
Samtalet som alltså spänner över stora delar av Futurions rapport glider över till en diskussion om industriavtalet och dess effekter på lönebildningen. Carl Melin menar att industriavtalet bidragit till en fungerande och stabil löneutveckling och framförallt gjort att vi sluppit ifrån skadliga konflikter på arbetsmarknaden.

Anna Danielsson Öberg å sin sida pekar på industriavtalets konserverande effekter och menar att industrinormen bidragit till att vi länge haft en för låg inflation och att många kvinnodominerande sektorer fått stå tillbaka. Hon utmanar Carl Melin och menar att vi kanske haft för få konflikter på den svenska arbetsmarknaden och att detta har gjort att fackföreningarnas förmåga till mobilisering kanske har försvagats.
– Jag håller med om att dagens modell bidragit till att konservera löneskillnader, säger Carl Melin. Men problemet är ju hur man ska ändra på nåt som fungerar, när man inte vet vad man får istället.

Omställning viktig framtidsfråga
Ann-Therese Enarsson lyfter in omställningen och kompetensutvecklingen i samtalet och Carl Melin menar inledningsvis att staten är en ganska dålig organisatör av detta, eftersom behoven varierar så mycket mellan branscher och sektorer. Därför har även parterna ett stort ansvar för en fungerande omställning. Han hänvisar till artikeln The robots are coming and Sweden is fine i New York Times och pekar på att den svenska fackföreningsrörelsens inställning till omställning är rätt unik i ett internationellt perspektiv.

Att många fackförbund erbjuder olika typer av inkomstförsäkringar ser Anna Danielsson Öberg å sin sida som en ren effekt av den generella urholkningen av A-kassan och beskriver komplexiteten i omställnings- och trygghetssystemet som ett problem i sig. Dels för att det är svårt att förklara, dels för att komplexiteten gör att det är svårt att reformera.Dels för att det är svårt att förklara, dels för att komplexiteten gör att det är svårt att reformera. En åtgärd leder ofta till oönskade effekter i andra delar av systemet, till exempel när olika satsningar på kompetensutveckling ska göras.
– Det är det här som gör att vi inte får till någon förändring, fast alla är positiva, konstaterar hon.

Ann-Therese pekar på att många fackförbund använder just inkomstförsäkringen som en viktig del i sin medlemsrekrytering och frågar om det är en långsiktigt hållbar strategi. Carl Melin hänvisar till att den sk Gent-modellen där fackföreningar hanterar A-kassorna, historiskt lett till starka fackföreningar och att dagens inkomstförsäkringar egentligen kan ses som en återgång till en av fackföreningsrörelsens ursprungliga uppdrag.

Facklig organisering avgörande
Samtalet landar i en diskussion om facklig organisationsgrad och fackens förmåga att attrahera medlemmar. Carl Melin pekar på att skälen till att ansluta sig till facket skiljer sig mycket mellan mer renodlade yrkesförbund och förbund som spänner över flera branscher och sektorer. Det som tidigare varit mer av en tradition har idag också kommit att handla om vilken service och vilka tjänster som ingår i medlemskapet.

Anna Danielsson Öberg pekar på hur de strukturella förhållandena på arbetsmarknaden också påverkar anslutningsgraden. Hotell och restaurangfacket som verkar i en bransch med många unga och tillfälliga arbetstagare, är till exempel bra på att värva nya medlemmar, men tappar många medlemmar pga branschens karaktär. Hon konstaterar dock att TCO-förbunden generellt varit mycket bättre på att anpassa sina erbjudanden efter den borgerliga regeringens beslut om att slopa avdragsrätten för fackföreningsavgifter 2006, än vad LO-förbunden varit.

Carl Melin resonerar om vilken positiv effekt den fackliga konkurrensen har, eftersom den kräver att de olika förbunden är aktiva och beredda att förnya sig. Anna Danielsson Öberg menar dock att konkurrensen mellan olika förbund måste hållas på en rimlig nivå, och lyfter istället fram behovet av att bägge parter på arbetsmarknaden måste skryta mer om den svenska modellen.

Vid lanseringen av rapporten Vad är grejen med facket? medverkade den brittiske journalisten David Crouch som skrivit boken Bumblebee Nation: the hidden story of the new Swedish model och uppmanade svenska aktörer att “fira sina framgångar” mycket mer öppet. Anna Danielsson Öberg konstaterar att svenska företrädare under 1950- och 60-talen gjorde just detta, reste runt i andra delar av världen och berättade om den svenska modellens fördelar.

Ann-Therese Enarsson avslutar det första introduktionsavsnittet till Futurions nya podcast med att konstatera att det kanske är dags att återigen börja fira framgångarna lite mer och berätta för fler om fördelarna med den svenska partsmodellen. Den pedagogiska uppgiften har bara börjat.

 

Lyssna på hela avsnittet här – eller i en valfri poddspelare.