Marknaden för egenanställningsföretag är rykande het. Den attraherar riskkapital såväl som en växande skara uppdragstagare som gärna undviker företagandets administrativa bördor. Ökad trygghet och mindre svartjobb, hävdar några. Riskfylld gråzon och dumpning av arbetslivets villkor, invänder andra.
Nyligen presenterade Futurion rapporten Egenanställningar, den svenska partsmodellens ingenmansland. I samband med detta samlade vi experter från fyra tunga aktörer på arbetsmarknaden till ett frukostmöte för att samtala om egenanställningarnas framtida roll och betydelse.
Egenanställda kallas den grupp som utför arbete på uppdrag men själva inte har något företag. De är anställda av ett företag som sköter fakturering mot kund och betalar sedan ut lön för utfört arbete. När uppdragen är över så upphör även anställningen.
Enligt Futurions rapport Egenanställningar, den svenska partsmodellens ingenmansland befinner sig den här typen av jobb i en arbetsrättslig gråzon eftersom egenanställning inte är någon formell, juridisk anställningsform. Och eftersom de egenanställda saknar F-skatt är de heller inte uppdragstagare i traditionell mening. I glappet däremellan har vissa komplikationer uppstått, arbetslöshetskassorna har bland annat gjort skiftande bedömningar vid ansökningar om ersättning.
– Frågan är om arbetet utförs självständigt eller under styrning. Är det självständigt så anses uppdragstagaren vara egenföretagare och är det styrt så bedöms det som en anställning. Eftersom styrningen ofta kommer från uppdragsgivaren och inte från egenanställningsföretaget så försvårar det frågan ytterligare, säger rapportens författare Mats Wingborg, skribent och utredare med inriktning på arbetsmarknadsfrågor.
Egenanställning svarar mot nya behov
Stephen Schad, ordförande för Egenanställningsföretagens branschorganisation menar att diskussionen om egenanställningar är alltför polariserad idag och att den förs utifrån ideologi snarare än juridik. Han menar att påståendet att det skulle finnas någon typ av legal gråzon rent arbetsrättsligt är helt felaktigt.
– Egenanställningen är väl genomlyst och det finns inga tveksamheter som skiljer sig nämnvärt från andra arbetsgivare eller branscher på marknaden. De olika formerna för anställning står heller inte i konflikt till varandra, de svarar mot olika behov. Tillsvidareanställda är fasta, bemanningsföretagen jobbar med längre uppdrag och egenanställda jobbar med korta uppdrag.
Stephen Schad menar också att han tror på den svenska modellen och att den är rätt väg även framledes.
– Vi ser gärna att vi tecknar kollektivavtal om det är möjligt någon gång i framtiden. Jag tror också att vi ska ha de här tydliga rågångarna mellan F- och A-skatt, det vill säga att antingen är man arbetstagare eller företagare.
Måste bli tryggare att driva eget
Trots branschens lugnande besked så finns en oro från fackligt håll över att människor ska ramla mellan stolarna. Att det här är början på ett race to the bottom och inkörsporten till social dumpning. Eller att affärsmodellerna är för kortsiktiga eftersom de grundar sig på senfärdig och bristande reglering på området.
Ulrika Källén
, verksamhetsledare på KLYS, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, är glad att den här typen av företag nu börjat analyseras och problematiseras. Hon säger att kulturskapare alltid verkat på en frilansmarknad präglad av rörlighet och flexibilitet och att deras uppdragsgivare inte kan eller vill anställa i samma utsträckning som de gjort tidigare. Fler och fler av de som inte vill starta eget lockas av den här typen av företag där de kan få hjälp med fakturering och administration.
– Men de problem jag ser i form ökad social otrygghet, svårigheter att försörja sig och krångliga regler för företagare, de går inte går att lösa med hjälp av egenanställningar. Vi ser hellre att det blir tryggare och enklare att driva eget, att de generella välfärdssystemen förändras för att omfatta frilansare, visstidsanställda, kombinatörer och egenföretagare. Bland annat välkomnar vi förslag som skulle göra det enklare för företagare att få en sjukpenninggrundande inomst fastställd, säger Ulrika Källén.
Facket öppnar upp för nya grupper
Martin Linder, förbundsordförande i Unionen menar att fackliga organisationer måste bejaka att vi lever i en föränderlig tid där digitalisering och andra strukturförändringar trycker på. Där ingår bland annat att hålla sig öppen för nya anställningsformer, menar han.
– Från fackligt håll vore det farligt att säga att vi kan bara utföra vårt jobb om anställningarna och strukturerna på arbetsmarknaden fortsätter se ut som de alltid har gjort. Allt mer jobb kommer att utföras utanför ramarna för den traditionella anställningen och från fackligt håll måste vi inse att våra grunduppgifter är de samma – att påverka så det blir så stabila regleringar som möjligt och skapa förutsättningar för schyssta villkor.
Martin Linder påminner om att när egenföretagare började ta över jobb som vanligtvis utfördes av anställda så började Unionen att organisera även dem, precis som de gjorde när bemanningsföretagen växte fram.
– Om den här typen av egenanställningsföretagen har affärsmodeller som håller över tid så kommer vi säkert att få se samma utveckling där, säger Martin Linder.
Största hotet är bristande matchning
Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen, understryker att det är viktigt, och bråttom, att klura ut de juridiska frågorna för komma fram till vad som exempelvis gäller för ersättning från a-kassan.
– Just nu finns en stor rättsosäkerhet i systemet, vilket är olyckligt. Jag tror nämligen att Sverige behöver egenanställda, konsulter, bemanningsföretag och en mängd olika variationer för att klara tillväxten framöver.
Enligt Ann-Kari Edenius påminner egenanställningsbranschens utveckling henne om bemanningsbranschens tidiga år. Hon tycker att pratet om att egenanställningar hotar den svenska modellen är lite överdrivet.
– Fram till 1993 var det monopol på arbetsförmedling och fram tills i dag har bemanningsbranschen tagit en och en halv procent av den svenska arbetsmarknaden. Egenanställningsbranschen omfattar 18 500 individer, det vill säga 4 promille, så det kan knappast klassas som det enskilt största hotet mot den svenska modellen, åtminstone inte ännu på flera år.
Ann-Kari Edenius menar i stället att det största hotet är jobbmatchningen eftersom det finns ett stort utbud av arbetskraft men samtidigt brist på kompetens. Enligt henne är bemanningsbranschen, egenanställningsföretagen och liknande initiativ delar av lösningen på det problemet.
– Bemanningsbranschen matchar alla typer av människor till jobb, ofta unga människor och personer med utländsk bakgrund så vi gör också ett stort integrationsarbete. Här handlar det alltså om människor utan nätverk, kanske utan cv eller dokumenterade erfarenheter.
Även passion kräver schyssta villkor
Stephen Schad menar att egenanställningsföretagen också öppnar upp för att fler ska kunna driva inkomstbringande verksamheter på deltid eller jämte någon annan syssla.
– Många av våra anställda är visstidsanställda också, men det är lika mycket passion som driver dem. Någon vill fotografera lite, en annan har gått i pension och vill måla tavlor. Arbete handlar inte bara om försörjning längre – det är också en passion och egenanställningar möjliggör den typen av jobb.
Martin Linder på Unionen menar dock att oavsett man jobbar på grund av passion, intresse och engagemang eller av någon annan orsak så är det viktigt att komma ihåg att egenanställningsföretagen inte är idéella initiativ.
– Just nu drar den här typen av affärsmodeller in stora mängder riskkapital. En del av den svenska modellen är att människor ska kunna jobba under schyssta villkor, oavsett hur mycket passion som driver dem i arbetet. Framtiden får visa om det är möjligt i den här typen av verksamheter.
Text: Sandra Adams Backlund
Foto: Lina Nyberg
Filmklipp på Futurions Youtubekanal:
Hela frukostseminariet på Urban Deli
Intervju med Stephen Schad, ordförande för Egenanställningsföretagens branschorganisation
Intervju med Ulrika Källén, verksamhetsledare på KLYS, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd
Intervju med Ann-Kari Edenius, förbundsdirektör på Bemanningsföretagen
Intervju med Martin Linder, ordförande i Unionen