Foto: Julia Donka
En avgörande fråga för arbetslivet är hur omstarten efter pandemin kommer att se ut, inte minst för alla som kunnat distansjobba. Ska vi återgå till fem dagar i veckan på kontoret, införa full flexibilitet och själva välja var och när vi ska arbeta, eller ska vi välja en variant någonstans mitt emellan? Startpunkten är att många fler än tidigare vill och förväntar sig att få ha ett mer flexibelt arbetsliv, skriver Futurions Ann-Therése Enarsson.
I en undersökning som Novus gjort på Futurions uppdrag ser vi att drygt fyra av tio svenskar lockas av tanken på utflyttning och arbete på distans nu när fler inser att det går att bo och jobba på olika platser. Det gäller i än större grad åldersgruppen 30–49 år, där mer än hälften kan tänka sig att flytta från stad till förort, till andra städer eller till landsbygd. En majoritet tror dessutom att det kommer bli vanligare att arbeta digitalt och att man kommer bo och arbeta från fler än ett ställe.
Alla tjänar på större flexibilitet
Undersökningen visar att människor i större utsträckning än tidigare vill arbeta flexibelt. Det är ett viktigt ingångsvärde när vi funderar på hur vi ska organisera arbetet efter pandemin. Oavsett vilken modell vi väljer finns det några saker vi lärt oss under pandemin och som bör beaktas:
1. Ökad effektivitet Det har funnits en oro hos arbetsgivare att produktiviteten ska påverkas negativt av distansarbete. Under pandemin har vi dock inte sett några sådana effekter, tvärtom finns tecken på att effektiviteten faktiskt ökat.
2. Lägre kostnader Ökat distansarbete innebär lägre kostnader för dyra kontorslokaler. På liknande sätt som industriföretag tidigare flyttat ut produktion till lågkostnadsländer kan även tjänsteföretag överväga att flytta ut produktion till områden med lägre kostnader, eller att krympa ner den dyra kontorsytan i innerstan.
3. Friskare och mer välmående medarbetare Den ökade frihet som distansarbete medför har positiva hälsoeffekter. Det blir lättare att planera och balansen mellan arbete och fritid förbättras. Stressnivån går ned och både det fysiska och psykiska välbefinnandet förbättras.
4. Mer attraktiva arbetsgivare På en konkurrensutsatt arbetsmarknad gäller det att locka till sig de främsta talangerna. I vår undersökning svarar tre av fyra att de branscher och företag som lyckas införa ett flexibelt arbetssätt kommer vara mest framgångsrika.
5. Bättre matchning på arbetsmarknaden Rörlighet på arbetsmarknaden är viktigt för matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare. Omflyttning av fysisk arbetskraft är en del, men omflyttning av arbetskraft kan även vara digital. Tjänster som kan utföras på distans innebär möjligheter till bättre matchning på arbetsmarknaden, vilket kan innebära en mindre koncentration till storstadsområden.
Förutsättningar för distansarbete finns
För att distansarbete ska fungera i praktiken måste förutsättningarna finnas. Infrastruktur i form av stabil och säker uppkoppling är en grundförutsättning för digitalt distansarbete. Digitaliseringen fick en rejäl skjuts till följd av pandemin och som land betraktat ligger Sverige långt fram. Men utflyttning och distansarbete ställer även krav på att regioner och kommuner ska leverera tillräckligt bra service. Möjligheten till hållbara transporter mellan hemmet och den fysiska arbetsplatsen är också en grundförutsättning som behöver finnas. Mycket av ovanstående finns redan på plats, men för att distansarbete ska fungera storskaligt måste utvecklingen fortsätta.
Distansarbete passar inte alla
Pandemin har samtidigt lärt oss att distansarbete absolut inte passar alla människor och inte lämpar sig för alla typer av arbete. Det är enklare att arbeta på distans inom tjänstesektorn än inom tillverkningsindustrin, innovationsförmåga och kunskapsöverföring kan bli lidande när vi inte träffas fysiskt och arbetsuppgifter som kräver stort mått av kreativitet och samspel mellan människor är svårare att utföra på distans. Dessutom ska man vara ödmjuk inför att en del människor har stort behov av de sociala kontakter som en fysisk arbetsplats ger, och att alla inte har tillgång till arbetsro och en lämplig arbetsplats utanför kontoret.
Att ändra den invanda synen på arbete som en fysisk plats är svårt. Pandemin har dock medfört att många har fått insikt om ett annat typ av arbetsliv. Nu gäller det att alla aktörer; arbetsgivare, arbetstagare, fackliga organisationer, stat, regioner och kommuner har en framåtsträvande inställning och möter de utmaningar som finns. Att pandemin orsakat stort lidande för människor och omfattande skador för företag råder inget tvivel om. Men likt Fågel Fenix kommer vi att resa oss ur askan även denna gång. Ett mer flexibelt arbetsliv är ett steg på vägen.
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion
Läs även:
Debatt: Nya krav ställs när bredbandsbullerbyn lockar bort från storstaden