Skip to main content

Förändringsrädsla och fet katt-problem – Prospects Andrew Pakes listar 5 utmaningar för facket

Fackföreningsrörelsen har varit sen att ta till sig ny teknologi och trender, säger Andrew Pakes, vice generalsekreterare på det brittiska tjänstemannafacket Prospect, i Futurions nya rapport Digitala folkrörelser. Han tror att facken har mycket att lära av den idella sektorn. Läs hela intervjun och ladda ner rapporten.

Andrew Pakes, Prospect.

Andrew Pakes har vuxit upp i fackföreningsrörelsen. Mamma och pappa var engagerade fackförbundsmedlemmar, precis som sina föräldrar.

Pakes tog tidigt rollen som ordförande i en fackförening för studenter och klättrade vidare i karriären. Men idag är han bekymrad.

– Fackföreningsrörelsen har varit sena – både när det gäller ny teknologi och nya trender. Vi riskerar att gå under – och jag tror den pressen är bra, säger han.

Coronaåret har accelererat utvecklingen. Digitaliseringen har tagit stormkliv framåt och tvingat fram nya arbetssätt och nya attityder. Men hur innoverar facken? Hur ser framtidens fackförening ut? Det är frågor som Pakes och Prospect, med 145.000 medlemmar, knådar.

Andrew Pakes menar att fackföreningsrörelsen har mycket att lära från ideella organisationer. Här är punkterna han vill lyfta för diskussion:

1. Nya sätt att engagera

Prospect har gett ut sitt magasin varje månad i årtionden, en snygg trycksak på glossigt papper och intressanta artiklar.

– Men, det är en envägskommunikation, vi vet inte ens om folk slår upp tidningen och läser vad som står där, säger Andrew Pakes.

Prospect har såklart tagit steget in på sociala plattformar, men arbetet med att förstå hur kommunikation fungerar där har gått långsamt, menar Pakes.

2. Snabb eller demokratisk – eller både och?

Att “jobba agilt” är ett buzzword i organisation- och företagskretsar. Men buzz eller inte, det nya arbetssättet fungerar i en värld som ständigt rör på sig. Och att testa, dra tillbaka, och testa igen är en arbetsmetod som krävs idag, enligt Pakes.

– “Försök och misslyckas” är inte ett grepp som facket är bekväma med, säger han.

– Istället är det långsamma processer som gäller. Ett förslag går från fackklubb till region och vidare upp på något årsmöte. Det tar enormt lång tid att genomföra förändringar. Vi har ofta förklarat allt med att det är så demokrati fungerar – den har sin gång. Det ska gärna gå långsamt för att inget ska bli fel. Men kanske måste vi hitta en process som är både snabb och demokratisk?

3. Rörelser utan stark ledare

Black Lives Matter, Me too-upproret och klimatrörelsen har en sak gemensamt. Det finns ingen stark ledare som frontar gruppen. Ändå går budskapen fram och engagerar miljontals människor över hela klotet.

– Facket har – tvärtom – alltid haft en stark ledare som andra sluter upp bakom, säger Andrew Pakes. Men vi måste fundera på om det kan vara en föråldrad struktur.

4. Fackets syn på kollektivet

Kollektivet har alltid stått i fokus för facket. Kollektivets bästa har lyfts fram. Men också här ser Andrew Pakes problem.

– Den kollektiva identiteten rimmar inte alltid med en ung generation. Det handlar inte om att vara självisk – en “jag, jag, jag-mentalitet”. Snarare vill unga idag ha en egen röst, en egen roll.

5. “Förändring” – ordet som facket ryggar för

Att prata om “förändring” i fackföreningsrörelsen är svårt, tycker Andrew Pakes. När ett företag vill införa ett förändringsprogram vet anställda att det med stor sannolikhet innebär ett bakslag för dem. Något hotfullt lurar i vassen.

– Ofta betyder “förändring” en skitdeal för arbetare, säger Pakes.

Idag har han inget svar på hur man ska få fackföreningar att omfamna förändring, han vet inte heller om det faktiskt är själva ordet som ställer till det. Men han vet att förändring är nödvändigt.

– Vad jag menar är: Vi har ingen gudagiven rätt att existera och vi måste bli snabbfotade och bättre på att innovera för att överleva, säger Andrew Pakes.

Intervjun med Andrew Pakes ingår i Futurions rapport Digitala folkrörelser – nya sätt för arbetstagare att organisera sig. I rapporten beskriver techjournalisten Katarina Andersson, med lång erfarenhet av att bevaka digitaliseringen för bland andra Aftonbladet, Sveriges Radio och Breakit, ett flertal exempel på hur arbetstagare har lyckats använda sig av olika digitala verktyg för att organisera sig.

Läs mer om rapporten:

Ny rapport: Innovativa verktyg ger fackförbunden ett försprång