“Delaktighet nyckeln till ungas engagemang” Elin Ylvasdotter, fd S-studenter, gästar Futurions podcast

By 12 april, 2019 Podcast, Aktuellt

Samhällsengagemanget och det politiska intresset är starkt bland unga människor. Och #metoo-rörelsen kanaliserade mycket av vreden mot övergrepp, men också frustration över bristande jämställdhet på svenska arbetsplatser. Samtidigt lyckas varken de etablerade partierna eller stora delar av fackföreningsrörelsen att locka unga att bli medlemmar. Vad krävs för att lyckas och vad borde göras annorlunda? Om det samtalar Ann-Therese Enarsson och Anna Danielsson Öberg med Elin Ylvasdotter, fd ordförande i S-studenter, i det senaste avsnittet av Futurions podcast “Vad är grejen med facket?”.

Elin Ylvasdotter med en bakgrund som ordförande för S-studenter arbetar nu som kommunikationsansvarig på Tankesmedjan Tiden. Klar S-profil med andra ord, men när det gäller utmaningarna för etablerade organisationer att fånga unga människors engagemang står alla etablerade organisationer inför samma problem.
– Det handlar om att många unga upplever att de är tvungna att signa upp för ett helt paket, om de går med i ett parti, säger Elin Ylvasdotter. Många unga hittar enskilda frågor och väljer att kanalisera sitt engagemang i en eller ett par frågor.

Viktigt vara en del av förändringen
Ann Danielsson Öberg, pekar på det faktum att fackföreningar ju är en typ av enfrågerörelse som utifrån det resonemanget borde ha en större chans att fånga upp unga människor. Ändå har många fackförbund svårt att klara detta. Vad gör facket för fel?

Många unga är skeptiska, menar Elin Ylvasdotter. Det gör att den som vill fånga ett engagemang måste vara tydlig. Och det finns de som lyckas. Allt ifrån Bernie Sanders till SD och Donald Trump, trots att de rent politiskt är varandras motpoler, lyckas de fånga upp och kanalisera engagemang hos många unga.
– Och då är ändå Bernie Sanders 77 år, så någon åldersfråga handlar det inte om, konstaterar Elin Ylvasdotter.

Hon har själv erfarenheter från Hillary Clintons kampanj 2016 och menar att ett av misstagen som gjordes var att målet och meningen var att just göra Clinton till president. Parollen ‘I’m with her’ ledde inte till att unga människor kände sig delaktiga i förändringen. Något som här helt centralt för att fånga engagemanget.

Stela former hindrar
En annan återkommande kritik mot traditionella folkrörelser är stelbentheten i organisationsformerna, med regelbundna möten på bestämda tider och platser. Elin som själv är småbarnsförälder vet hur svårt det kan vara att gå på möten kl 18 på kvällen och har egen erfarenhet av hur enkelt det kan vara att skapa stor skillnad med små medel från sin tid i studentpolitiken.
– Där kom det fem personer på mötena, men när vi flyttade oss från den egna lokalen till puben kom det helt plötsligt 20 personer. Så små förändringar kan spela stor roll.

Anna lyfter fram LOs satsning på att göra det lättare att byta mellan olika fackförbund när man byter bransch. Ett initiativ som Elin välkomnar och som Ann-Therese Enarsson påpekar rimmar väl med det framtidsscenario där vi kommer att jobba inom i genomsnitt 5 olika branscher under vårt yrkesliv.
– Idag är det lättare att byta bank än att byta fack, konstaterar Ann-Therese. Och då ska vi inte tala om att byta A-kassa. Det är en jämförelse som fackförbunden kan fundera över.

Jämställdhet viktig framtidsfråga
Samtalet kommer in på jämställdheten och #metoo-rörelsen och Elin Ylvasdotter konstaterar att det är en fråga som kommer högt när det gäller unga väljares dagordning, men som det talas hörs ganska lite om i den politiska debatten. Anna Danielsson Öberg, som gjort mängder av reportage från manligt dominerade förbund och branscher tycker att det är konstigt att det inte ställs högre krav på männen. Att IF Metalls kampanj Dubbla skift  ens skall behövas 2019 menar hon är ganska uppseendeväckande.
– Jag tycker att jobbet som IF Metall och t.ex Byggnads gör för att förändra den traditionella mansrollen är jättebra, säger Elin Ylvasdotter. Nyckeln till en mer jämställd arbetsmarknad ligger där – i en förändrad mansroll.  När jag lyssnar på min mormors berättelse från hennes yrkesliv och vad hon och hennes kollegor fick stå ut med på jobbet, så skulle det lika gärna kunna vara idag. Så vi har mycket kvar att göra.

#metoo – fackets misslyckande?
Ann-Therese Enarsson lyfter fram det faktum att #metoo-rörelsen lyfte fram berättelser från i stort sett alla branscher och väcker frågan om det faktum att mängder av övergrepp och dåliga beteenden de facto sker på svenska arbetsplatser också innebär att facket missat en av sina viktigaste uppgifter – att arbeta för en bättre arbetsmiljö för alla sina medlemmar?

Elin Ylvasdotter passar lite på den frågan, men konstaterar att det bästa som #metoo fört med sig är att frågan lyfts upp och pekat på sexism och övergrepp som strukturella problem, inte som något som bara drabbar enskilda.
– Samtidigt är inte arbetet över, konstaterar hon. Engagemanget finns där, men också frustrationen över att det fortsätter att ske övergrepp och att det förekommer taskiga beteenden från män mot kvinnor.

Oro föder konservativ motreaktion
Samtalet avslutas med ett resonemang om hur osäkerheten just nu. Både i världen i stort och i arbetslivet också leder till en konservativ motreaktion där många unga letar efter trygghet i en osäker tillvaro. Det är en fråga som facket också borde fånga upp menar Elin Ylvasdotter och Anna Danielsson Öberg frågar sig varför inte facket engagerat sig mer den mest avgörande framtidsfrågan – nämligen klimatet.
– Det borde facket definitivt göra, menar Elin. Inte minst för att klimatfrågan ställer stora krav på en omställning av hela arbetsmarknaden. Där har facket en nyckelroll att spela.

 

Lyssna på hela samtalet här eller i en poddspelare nära dig.