Forskarmöte på Futurion: Hållbart arbetsliv 2030 – komplex och viktig framtidsfråga

By 7 september, 2016 september 3rd, 2018 Samtal & möten, Aktuellt

Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv 2030? Med en allt snabbare teknikutveckling och en förändrad demografi? Det var utgångspunkten för det rundabordssamtal med forskare och experter som Futurion bjöd in till på Tekniska museet i Stockholm den 6 september. Frågorna är komplexa. Definitionerna många. Utmaningen ligger i att göra det hållbara arbetslivet till en framtidsfråga.

Futurions rundabordsamtal med experter och forskare.

Futurions rundabordssamtal samlade experter och forskare från en rad olika institutioner och myndigheter.

Som underlag till Futurions rundabordssamtal låg en kunskapsöversikt med titeln Hållbart arbetsliv i Sverige 2030? – förutsättningar och hinder i en ny demografi av Kenneth Abrahamsson, adjungerad professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. En översikt som spänner över allt från framtidsscenarier, lärande, försörjning, karriärvägar och internationella perspektiv. Den kommer att finnas tillgänglig under hösten 2016.


Begrepp med många definitioner

Den som säger “hållbart arbetsliv” får direkt motfrågan “hur definierar du det?”.  Att greppa ett komplext område med en uppsjö av definitioner kräver ett strukturerat upplägg. Samtalsledarna Anna Rohlin Larsson, processansvarig på Futurion, och Kristina Mattsson, utbildningskoordinator på TCO Fackliga Akademi, hade strukturerat diskussionen utifrån följande perspektiv:

  • INDIVIDEN – Arbetsmiljö, stress, hälsa, det gränslösa arbetet.
  • ARBETSORGANISATIONEN -Produktionssystem, utveckling, lärande, nya organisationsformer, IT/internet of things.
  • ARBETSMARKNADEN – polarisering, genus, jämlikhet, nya anställningsformer, löner, kompetens/matchning, utbud och efterfrågan, integration.
  • HÅLLBART SAMHÄLLE – ekologiska-, ekonomiska- och sociala mål, välfärdssystem, utbildning.
  • SVERIGE, EU OCH DET GLOBALA


Arbetsmiljö, stress, hälsa och det gränslösa arbetet

Med ILO-filmen “The future of work” och det tydliga budskapet att framtiden är något vi själva styr över, inleddes diskussionen kring individens perspektiv på hållbarhet.

Skärmavbild 2016-09-07 kl. 12.35.20Christin Mellner, fil. dr och forskare vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, pekade på den ökande trenden med olika typer av möjliga anställningsformer, där alla ska vara entreprenörer, vara sitt eget varumärke och ofta tidsbegränsade projektanställningar.
– Då finns inte utrymme att ha en dålig dag. Det innebär att människor befinner sig i en  prestationsorienterad miljö som vi inte är vana vid. Eller skapta för. För att klara av stress, är tryggheten en grund. Men även för att kunna vara kreativ, säger Christin Mellner. Jag undrar hur det är möjligt att skapa en sådan miljö, när man konkurrerar om samma jobb?

Skärmavbild 2016-09-07 kl. 12.43.25Elisabeth Lagerlöf, tidigare Kommunikationschef på European Foundation for the Improvement of Working and Living Conditions och Arbetslivsinstitutet, pekade på olikheterna mellan arbetsförhållandena idag. Både i Sverige och i övriga Europa.
– Det finns vissa jobb som absolut inte har blivit bättre, konstaterade Elisabeth Lagerlöf. Ta till exempel alla de som sitter på caféer: vilka är arbetsgivarna, vilken ergonomisk hållning har de på jobbet? Eftersom jobben har blivit så olika är det väldigt svårt att prata om individ för det beror så mycket på var man är och på om man har fast anställning eller inte.

Maureen HoppersMaureen Hoppers, kommunikationsansvarig med särskilt fokus på integration och mångfald på Axfoundation, arbetar med etablering, snarare än integration. Och i den kontexten blir det viktigt att ställa sig frågan vad det är för typ av integration och etablering som skall åstadkommas. En annan dimension är att många unga i vårt land har vuxit in i sina föräldrars (arbetslösa) utanförskap.
– Jag tycker att etablering som begrepp är bättre än integration, säger Maureen Hoppers. Inte minst när det gäller arbetets roll. Integration har så många andra dimensioner.

 

I grunden kanske det handlar om hur vi bygger tillit? Ann Bergman, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, menar att vi behöver blir bättre på att skapa solidaritet och tillit byggd på olikhet, snarare än likhet. En inkluderande solidaritet. Vi lät Ann Bergman utveckla resonemanget i en kort webbintervju:


Arbetsorganisation – produktionssystem, utveckling, lärande och nya organisationsformer

Lena AbrahamssonLena Abrahamsson, professor i genus & teknik vid Avdelningen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, refererade till regeringens nyindustrialiserings-strategi Smart industri . Strategin som hämtat inspiration från den tyska industristrategin, är väldigt teknik-optimistisk, men undviker att tala om de problem som den nya tekniken för med sig.
– Industrijobben kommer att minska, det är ett faktum och något som en framtidsstrategi måste hantera, konstaterade Lena Abrahamsson. Det räcker inte med att hoppas på att Industri 4.0 skall lösa allt.

Pär SkoglundI diskussionen kring kompetens och matching lyftes frågan om skillnaden mellan hur det ser ut i platsannonserna och i verkligheten på företagen. Pär Skoglund, International Adviser and Business Development Strategist på Arbetsförmedlingen, menar att platsannonser mer handlar om bilden av företaget, än om innehållet i arbetet. På Arbetsförmedlingen ägnar man mycket uppmärksamhet åt det faktum att yrken består, även om arbetsuppgifterna förändras. Det gör matchningen, inte minst av nyanlända, mycket svårare. Det påverkar också arbetsmiljön och rollerna på en arbetsplats.

Anna PeixotoAnna Peixoto, universitetslektor på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet, menar att det hos många studenter finns ett glapp mellan vad man tror att utbildningen ska erbjuda och vilka jobb man faktiskt kan få som nybakad student. Det finns också ett glapp mellan föreställningar om arbeten och vilka jobb som faktiskt behövs.
– Jag ser att detta ofta blir ett individens misslyckande, konstaterar Anna Peixoto. Att prata om klasskillnader är svårare idag, för det finns en föreställning om den amerikanska drömmen att man kan bli vad man vill. Ni vet den amerikanske uteliggaren som tänker att “Ja, det är ju mitt eget fel att jag är här, jag kunde ju ha blivit president”. Det synsättet smyger sig in även här i Sverige.

Aktivitetsbaserade arbetsplatser börjar bli en allt tydligare trend. Vad innebär det för yrkesidentiteten och hur påverkar det arbetsplatsen? Om det vet vi fortfarande ganska lite rent forskningsmässigt. Anna Peixoto pekade också på hur aktivitetsbaserade arbetsplatser påverkar den sociala miljön och gruppen.
– Tänk bara på konkurrensen som uppstår när man får komma när man vill till jobbet men om du vill ha din favoritplats så måste du vara där kl 07.00 eller tidigare. Det ser jag hos många av mina studenter.


Livslångt lärande

Det livslånga och återkommande lärandet lyfts ofta fram som en framgångsfaktor både för individen, produktiviteten och den svenska konkurrenskraften. Richard Berglund är forskare knuten till Swerea, en forskningskoncern för industriell förnyelse och hållbar tillväxt. Han instämmer förstås i att det livslånga lärandet är strategiskt, men är kritisk till att vi många gånger glömmer den viktigaste lärmiljön – nämligen den befintliga arbetsplatsen. Det finns arbetsplatser som är bra på att stimulera lärande, men det är snarare undantagen som bekräftar regeln. Potentialen för lärande i arbetet är enorm menar Richard Berglund. Vi bad honom resonera kring detta och systemfelen inom den svenska utbildningspolitiken i en webbintervju:
(Obs! Svagt ljud första 40 sek)

 

Arbetsmarknaden – polarisering, genus, jämlikhet och nya anställningsformer

Christin Mellner menar att vi inte vet är vilka som har blivit egenföretagare för att de inte passar in på arbetsmarknaden. Om egenföretagande är självvalt eller inte. Och om det på en systemnivå är lösningen på framtidens arbetsmarknad eller en konsekvens av dagens problem.

Elisabeth Lagerlöf refererar till statistik som visar att antalet arbetade timmar i Europa har sjunkit, vilket främst beror på att många arbetade väldigt många timmar tidigare. – När det gäller winners kommer vi alltid ha kvar kluster med dem som har lite sämre jobb. Även om antalet anmälda och tillkommande jobb är högre än försvunna jobb, menade Elisabeth Lagerlöf. Hon lyfte också ett varningens finger för att bland de jobb som ökar finns ”Other personal service”, som ofta är en kvinnofälla.

Finanskrisen slog hårt mot Europa och statistiken visar att återhämtningen av arbetstillfällen i Europa (och även i USA) sker bland de allra mest högkvalificerade jobben och de arbeten som kräver låg utbildning medan mellanskiktet – där många tjänstemän befinner sig – inte ökar. Elisabeth Lagerlöf undrade hur TCO ställer sig till detta och Sören Holm, ordförande i Futurion, replikerade med att själva grundandet av tankesmedjan Futurion är en del av TCO:s och TCO-förbundens svar på den frågan; fokus på framtidens arbetsliv och förutsättningarna för tjänstesektorn och tjänstemännens ställning på arbetsmarknaden.

Emilia Liljefrost, omvärldsanalytiker på Svenska ESF-rådet, och tidigare på Arbetsmiljöverket, lyfte perspektivet om vilka som är på insidan och vilka som står utanför arbetslivet idag.

– Jag tänker mycket på de här normkorridorerna som finns. När man tittar på fackens statistik över samarbetsproblem ser det ut som att svenskarna har fått mer samarbetssvårigheter. Men så kan det väl inte vara? Vilka är det som passar in i normen, vilka är attraktiva i framtiden?

Vi bad Emilia Liljefrost utveckla resonemangen om utanförskap och innanförskap på arbetsmarknaden i en webbintervju:

 
Hållbart samhälle – och arbetets roll i framtiden

Anna Peixoto lyfte frågan om vilken roll arbete skall ha för att skapa ett hållbart samhälle:
– Alla problem brukar man vilja kunna lösa med att börja i skolan. Men många vuxna problem brukar sägas kunna lösa med arbete – alkoholism, utanförskap och så vidare – men vilka kan faktiskt lösas genom arbete och vilka kan inte det? Det är viktigt att vi vågar definiera det.

Richard Berglund hänvisade till Jeremy Rifkin och tesen om The end of work. En framtidsvision som ännu inte besannats:
– Istället är det är ju så att vi har ökat arbetsbelastningen. Då kommer vi till frågan: arbetar vi för att leva eller lever vi för att arbeta? Mycket talar för det senare och därför upprätthålls åtta timmars arbetsdag, om vi skulle korta ner tiden skulle vi få mer tid till annat.

Arbetslivet som det ser ut idag har med andra ord en viktig kontrollerande funktion.

Ann Bergman nyanserade bilden genom att poängtera att det inte behöver handla om att arbeta eller inte arbeta, utan att det finns många variationer däremellan och att de överlappar varandra.
– Jag tror också att arbete har betydelse, men det är inte givet och vi ska inte ta det för givet, för det är inte så för alla.

Maureen Hoppers lyfte perspektivet om vilka som är utanför, och vad det är man är utanför. Att den som är barn till människor som levt i arbetslöshet, kommer att fortsätta befinna sig i nån typ av utanförskap, även om de får jobb själva.
– När vi säger etablering, måste vi också fråga oss vilken uppgift det är vi vill lösa och för vem?

Elisabeth Lagerlöf lyfte fram det europeiska perspektivet på arbetets och välfärdssystemets roll. Hon refererade till Allan Larsson som i sitt uppdrag för EU-kommissionen har sagt att vi i Europa inte bara ska ha en välfärdsmodell, utan att vi ska se vad som är bra i systemet och istället ha fler modeller. Den traditionella svenska (och europeiska) välfärdsmodellen har byggts på modellen att det jag tjänar in går till mina barn. Men nu ser vi en utveckling mot ett system med skyddsnät som fångar upp den som behöver stöd. Men systemet med skyddsnät ställer inte motkrav – t.ex i form av arbete.

Emilia Liljefrost, i egenskap av ekonomihistoriker poängterade att fram till 60-talet var 70% av Sveriges befolkning sysselsatta i jordbruk. Då var det ett familjeprojekt. Att skilja på arbete och fritid är ett ganska nytt fenomen, historiskt sett.

Christin Mellner menade dock att dagens gränslösa arbetsliv gör att man inte har energi kvar till att göra någonting annat än att arbeta:
– Då måste man skapa ramar till att avgränsa; som jag ser det idag blir det en individfråga om självförtroende, ansvar, men det styrs ändå av systemet.

Lena Abrahamsson påminde om att det inte bara är i andra länder, utan att det finns många platser även i Sverige där arbete är väldigt viktigt, där det är allt. Det pratar vi inte så mycket om, men när antalet lågavlönade jobb ökar, så leder det kanske till att man behöver ha två jobb för sin försörjning. Det får enorma konsekvenser för människors livsvillkor.

Skärmavbild 2016-09-07 kl. 14.57.20Kurt Lundgren, professor emeritus på KTH och författare till boken Kan landet lagom vara bäst?, refererade till industri- och invandrarstaden Södertälje där företag som Scania och Astra har en lång historia av invandrad arbetskraft och att detta har skapat en grundsyn i staden som säger att integration och etablering är samma sak som att ha ett arbete. Men den bilden är förändrad. Idag är det inte längre arbetskraftsinvandrade män som stannar en begränsad tid, utan hela familjer som stannar i generationer. Det innebär att integration och etablering är så mycket mer än arbete och om vi vill förebygga utanförskap i framtiden är det snarare de unga tjejerna och barnen som vi behöver prioritera, inte männen.
– Om vi inte hjälper de kvinnor och unga tjejer som kommer hit, så att de får rätt att plugga, jobba och gifta sig, då tar vi inte arbetslinjen på allvar, menar Kurt Lundgren.

 

 

Text: Per Lagerström och Linn Hultqvist, Futurion

Foto: Björn Falkevik