Eftersom debatten om fackföreningar och arbetsmarknad i Sverige ofta präglas av ett vänster-högerperspektiv har Futurion bett fem opinionsbildare med konservativa och liberala värderingar att reflektera över facket och partsmodellen. Syftet är att bredda diskussionen och belysa olika perspektiv på en modell som formar den svenska arbetsmarknaden.
Den svenska partsmodellen har enligt de flesta ekonomer och experter bidragit till högre tillväxt och bättre omställningsförmåga än i många andra länder. Internationellt sett styrs ofta arbetsmarknaden genom politiska beslut, medan Sverige har valt en annan väg. Här har arbetsmarknadens parter ett omfattande mandat att själva reglera villkoren, vilket har skapat en unik balans mellan flexibilitet och trygghet.
För att modellen ska fungera krävs dock att parterna har både legitimitet och ett starkt inflytande. Om fack och arbetsgivarorganisationer endast representerar en liten andel av dem vars villkor de reglerar, riskerar systemets trovärdighet att undermineras. En hög organisationsgrad är därför avgörande för partsmodellens stabilitet.
De fem opinionsbildarna är:
Roland Poirier Martinsson, konservativ filosof som delar sin tid mellan Sverige och USA
Matilda Molander, chefredaktör för Liberal Debatt och projektledare i gruvindustrin
Christer Nylander, ordförande Ohlininstitutet och före detta riksdagsledamot (L)
Joakim Pettersson, chef för Samhälle & Utredning på Ledarna
Tove Hovemyr, ledarskribent och debattredaktör på Upsala Nya Tidning
Facket är sitt eget största hot
Roland Poirier Martinsson
Roland Poirier Martinsson, konservativ filosof som delar sin tid mellan Sverige och USA
Jag har bott och arbetat i USA, där facket har en lång historia. I dag är det svagt både politiskt och som kraft för anställda. I Sverige är det fortfarande en maktorganisation, men genomsyrar inte längre samhället. Rör också vi oss mot ett fack som mest består av aktivister med symboliskt engagemang för lönearbetare? Jag hoppas att så inte är fallet. Läs hela texten här »
Fackföreningsrörelsens utmaningar och möjligheter
Matilda Molander
Matilda Molander, chefredaktör för Liberal Debatt och till vardags projektledare i gruvindustrin
Det är introduktionsdag för nyanställda på det stora företag i basindustrin där jag numera arbetar. 30-talet nya medarbetare sitter utspridda i bänkraderna på den nedlagda biografen i bruksortens Folkets hus. Det är en enorm rosa betongbyggnad från mitten av förra seklet med stor festsal, biosalong, gym, vävstuga. I foajén står teakmöbler med illgrön klädsel bredvid blommiga 80-talsgardiner. På baksidan ligger en kraschad vävstol. Platsen är i hela sin uppenbarelse ett monument över något som var. Nästa punkt på programmet är fackens presentation av sina verksamheter. Läs hela texten här »
Partsmodellen angår alla–oavsett politisk hemvist
Joakim Pettersson
Joakim Pettersson, chef för Samhälle & Utredning på Ledarna, Sverigeschefsorganisation
När jag var yngre var mina känslor för den svenska partsmodellen mycket svala, ska erkännas. Inte så att jag varen hårdnackad motståndare, men jag var kritisk och kände inget engagemang för modellen. Jag ansåg att facket många gånger agerade oproportionerligt och maktfullkomligt mot de företagare som inte ville teckna kollektivavtal. Och för egen del hade jag inte en tanke på att gå med i facket under mina första tio år i yrkeslivet. Det kändes inte relevant. Läs hela texten här »
Arbetsmarknadens osynliga hand
Tove Hovemyr
Tove Hovemyr, ledarskribent och debattredaktör på Upsala Nya Tidning, jurist och tidigare samhällspolitisk expert på den gröna och liberala tankesmedjan Fores
Det är femton år sedan Centerpartiets ungdomsförbund (CUF) utmanade den svenska modellen med den uppkäftiga kampanjen ”Fuck facket 4-ever”. Det var min första valrörelse som medlem i Liberala ungdomsförbundet. Hemma hade jag växt upp med föreläsningar om den svenska modellen vid köksbordet. Läs hela texten här »
Den svenska modellen för individens och arbetsmarknadens frihet
Christer Nylander
Christer Nylander, ordförande Ohlininstitutet och före detta riksdagsledamot (L)
Liberalism är att värna individens frihet forma sin personlighet. Om människor väljer olika sätt att leva är det bra för samhället, konstaterar John Stuart Mill i Om friheten. Det är en ståndpunkt som känns radikal i dessa tider då livsval som avviker från det förment normala ofta betraktas med skepsis och där staten förväntas avgöra vilka åsikter som är i enlighet med svenska värderingar. Läs hela texten här »