Coronakrisen orsakade tvärstopp för unga på arbetsmarknaden i våras, och fick många att tvivla på sin konkurrenskraft. Men är det ett tillfälligt gupp i vägen eller en långtgående kris som kommer påverka en hel generation? Det diskuterade Arbetsförmedlingens analysdirektör Annika Sundén, Arbetets ledarskribent Lotta Ilona Häyrynen och Futurions vd Ann-Therése Enarsson på Futurions digitala FIX-seminarium den 16 februari.
De yngsta på arbetsmarknaden drabbades hårt i våras när många ingångsjobb och tillfälliga anställningarhelt försvann. Att det har gjort avtryck syns tydligt i Futurions Framtidssäkringsindex, FIX, som visar att de unga arbetstagarna hör till dem som tappat mest i synen på sin egen konkurrenskraft i arbetslivet.
För många av dem finns dock goda möjligheter att komma tillbaka när krisen är över, speciellt om de använder tiden till att utbilda sig och anpassa sina kompetenser till vad arbetsmarknaden behöver.
– Den här krisen skiljer sig från andra kriser, det är en hälsokris och inte en strukturell kris. Den kommer att gå över och innan krisen hade vi en ekonomi som i grunden var god, säger Annika Sundén.
Däremot finns en oro för dem som hamnar i skarven, som börjar sitt yrkesliv med att vara arbetslösa och inte kommer i gång. Det kan få konsekvenser och de kommer att behöva stöd.
– Arbetslöshet i början av karriären skrivs in i kroppen och i själen och kommer att påverka värderingar och hur man ser på sitt arbetsliv, säger Ann-Therése Enarsson.
Lotta Ilona Häyrynen pratar om en generation som växt upp med kriser, först 90-talskrisen som drabbade deras föräldrar, därefter finanskraschen och nu coronakrisen när många är precis i början av sina yrkesliv. Hon lyfter idéer som en särskild antagningskvot för de som tvingats studera digitalt, lättnader från CSN och körkortsstöd som konkreta stöd för att hjälpa unga få en bättre start efter krisen.
– Många unga ser det absolut inte som självklart att man ska kunna förvänta sig ett fast jobb, en trygg bostad eller en normal balans mellan jobb och fritid, säger hon.
Men en generation som är präglad av kris och som inte tar något för givet kan också innebära stark återhämtningsförmåga och kreativitet.
– Det finns forskare som säger att 90-talisterna och 20-talisterna är de generationerna som mest liknar varandra. Den tanken ger mig hopp eftersom 20-talisterna växte upp under första och andra världskriget och skapade välfärdssamhället och det Sverige vi har idag, säger Lotta Ilona Häyrynen.
Permitteringsstöd, omställningsstöd och stärkt a-kassa har haft stor betydelse för att hålla arbetsmarknaden och konsumtionen igång. Samtidigt är pandemin en katalysator för den omfattande strukturomvandling som vi redan inne i till följd av digitaliseringen. Många kommer att behöva ställa om och skaffa sig nya kompetenser. Både Annika Sundén och Ann-Therése Enarsson betonar behovet av ett förändrat utbildningssystem.
– Det behövs ett mer flexibelt utbildningssystem som är designat för att lära nytt och lära om, och snabbare tempo i omställningssystemen. Och precis som för våra pensioner, vore det bra med en portal som samordnar utbildningsbehov och möjligheter, säger Ann-Therése Enarsson.