Redan före AI:s genombrott konstaterade stora forskningsstudier att uppemot hälften av alla yrkestillfällen kan försvinna på grund av teknikskiftet. Kraften i AI är mer omfattande än vad svenska arbetstagare och chefer tror, skriver Ann-Therése Enarsson i Expressen Debatt.
Det var länge sedan som vi för första gången kunde konstatera att AI har potential att förändra hela samhällsekonomin och arbetsmarknaden. Ändå verkar det som om varken arbetsgivarna eller arbetstagarna har förstått hur de ska använda AI.
Futurions Framtidssäkringsindex visar att bara sju procent av de yrkesverksamma själva har använt AI inom ramen för sitt arbete. Det duger inte. Med den takten riskerar Sverige att bli förbisprunget.
Politiker, fack och arbetsgivare borde ligga vakna på nätterna för att lösa detta problem. Vi behöver se till att fler får den kompetensutveckling som krävs för att kunna möta framtidens arbetsmarknad.
Sedan 2019 har Futurion undersökt yrkesverksamma 18–64-åringars inställning till arbetslivet, hur de ser på sin egen trygghet på arbetsmarknaden och hur de själva skattar sin attraktivitet. I årets undersökning har frågorna kretsat särskilt kring AI.
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion
Resultaten är oroväckande.
Undersökningen visar att den yrkesverksamma allmänheten generellt har en mycket låg grad av oro kopplat till AI och jobb. Kanske alltför låg. Visst är det positivt att så många känner sig trygga i en digital värld, men att så få har nyttjat AI i jobbet säger något annat.
Det finns en risk att vi överskattar vår digitala kompetens. Utvecklingen går snabbt nu och arbetsgivare behöver se till att medarbetarna hänger med.
Futurions Framtidssäkringsindex visar att unga upplever sig ha en svagare ställning på arbetsmarknaden än tidigare år. Det kan i sig vara ett resultat av att de har större medvetenhet om AI:s intåg i arbetslivet, något också undersökningen tyder på. Till skillnad från de äldre målgrupperna, som på det stora hela tycker sig ha stärkt sin ställning på arbetsmarknaden sedan ifjol.
AI har till uppgift att efterlikna vår kognitiva förmåga, vårt tänkande och analyserande. Därför är det tjänstemannayrken som exempelvis handläggare, biträdande jurister och finansiella analytiker som nu påverkas i hög grad. I synnerhet alla de unga tjänstemän som har denna typ av jobb.
Forskningen går tvärtemot
Inställningen hos den breda allmänheten går tvärtemot de slutsatser som forskningen dragit – och som de unga nosar på. Redan före AI:s genombrott konstaterade stora forskningsstudier att uppemot hälften av alla yrkestillfällen kan försvinna på grund av teknikskiftet.
Det är dags att inse att de unga är något på spåren – kraften i AI är mer omfattande än vad svenska arbetstagare och chefer tror. Den tekniska utvecklingen innebär stora möjligheter till ökad produktivitet med potentiella uppsidor som kortare arbetstid, högre löner och ökade vinster hos företagen.
För att det ska bli verklighet behöver särskilt arbetsmarknadens parter och politiken inspireras av de unga och ta krafttag för att säkra fler jobb, öka konkurrenskraften och välståndet.
Av Ann-Therése Enarsson, vd Futurion