AI-revolutionen ser ut att kunna leda till påtagliga värderingsförskjutningar bland svenska arbetstagare. För att maktbalansen inte ska förskjutas till arbetsgivarens fördel, behöver svenska fackförbund rusta sig, debatterar Ann-Therése Enarsson och Anton Landehag i Arbetsvärlden.
Det är uppenbart att de teknologiska framsteg vi nu bevittnar kommer att förändra vårt samhälle på en lång rad sätt, och framför allt på helt andra sätt än tidigare tekniska förändringar har gjort. För att förbereda oss behöver vi lära oss av historien och tidigare industriella revolutioner. Samtidigt kommer AI att skilja sig från tidigare teknikskiften genom att strukturella förändringar på arbetsmarknaden sker i snabbare takt, genom att fler yrken påverkas och att detta sker i högre grad än tidigare.
Den första industriella revolutionen innebar att ångmaskinen ersatte människors och djurs fysiska arbetskapacitet vilket ledde till nya produktions- och kommunikationsmöjligheter, en växande arbetarklass och snabb urbanisering.
Med detta kom en ökad klassmedvetenhet som förutsatte kollektiva lösningar för löntagarna, vilket bidrog till formandet av såväl de fackliga organisationerna som framväxten av generella välfärdssystem. Effekterna på samhällets värderingar och struktur ser vi än i dag.
De värderingar som växte fram ur den första industriella revolutionens teknikförändringar lade alltså grunden för den organisering av arbetstagare som fackföreningarna idag utgör.
Nu står vi inför en ny industriell revolution som dikteras av AI. Detta nya och omfattande teknikskifte kommer sannolikt leda till påtagliga värderingsförskjutningar. Inom forskningen på området går fyra trender i förskjutningen av värderingar att identifiera, som alla riskerar förändra förutsättningarna för facklig organisering:
- Det finns tendenser till att ungas värderingar går i en mer materialistisk riktning. Acceptansen för materiell ojämlikhet ser även ut att tillta, samtidigt som den ekonomiska ojämlikheten ökar.
- Flera värderingsstudier tyder på att mer individualistiska värderingar vinner terräng och där allt fler ser sig som sin egen lyckas smed. Våra värderingar ser alltså ut att amerikaniseras.
- Detta kan innebära en mer hierarkisk syn på organisation och ledarskap, acceptans för löneskillnader och lägre förväntningar på sociala skyddsnät.
- Tendensen förstärks ytterligare av att träningsdatan som används i utvecklingen av AI-system är tydligt präglad av västerländska, särskilt amerikanska värderingar.
Om AI förändrar värderingar i grunden för våra relationer, vår tillit och möjligheter att klara sig på arbetsmarknaden, kan en individualisering av svenska värderingar stå för dörren. I detta ingår en mer hierarkisk syn på organisation och ledarskap, större acceptans för löneskillnader, sämre villkor för semester och oreglerad arbetstid och en mer individorienterad syn på sociala skyddsnät.
Sammantaget skulle detta å ena sidan kunna skifta maktbalansen till arbetsgivarens fördel. Å andra sidan kan ett teknikskifte som gör löntagarna mer utsatta på arbetsmarknaden också komma att öka behovet av starkare kollektiva skyddsnät och då motverka den utvecklingen. Men det senare kräver att facken agerar och vänder trenden med en sjunkande organiseringsgrad, som syns särskilt bland unga.
Utifrån detta och de värderingsförändringar som den nya industriella revolutionen medför, behöver fackförbunden möta utmaningarna genom att:
- Konkret visa vilka förbättrade villkor som fackligt medlemskap och engagemang medför.
- Visa på nackdelarna med stor ekonomisk ojämlikhet och individualistiska förhållningssätt.
- Lyfta fram den svenska modellen och de värderingar som länge har präglat arbetsmarknaden i Sverige, för att förebygga och stärka arbetstagarnas position.
Där den första industriella revolutionens värderingsförskjutningar bäddade för framväxten av fackföreningsrörelsen, ser en ny industriell revolution nu alltså ut att utmana många av dess fundamentala byggstenar.
Det behöver vi rusta oss för.
/Ann-Therése Enarsson och Anton Landehag