Spaningar från Silicon Valley: The Fixers

Andra delen i Spaningar från Silicon Valley

The Fixers

Vem har makten att styra AI – och räcker det att “fixa” systemen?

Det blåser kallt utanför OpenAI:s huvudkontor. En liten grupp demonstranter står på trottoaren med handmålade skyltar. Budskapen är skarpa. “No AI for war”. “Stop mass surveillance”. “Where are your red lines?”. Bakgrunden är ett nytt avtal mellan OpenAI och Pentagon. Kontraktet öppnar för att den amerikanska militären ska kunna använda bolagets AI-modeller i allt från underrättelseanalys till autonoma vapensystem.

– Det här är sista chansen att stoppa galenskaperna, säger Rachel, en av demonstranterna. Hon säger att hon är rädd. Rädd för massövervakning. Rädd för robotvapen som kan fatta beslut utan en människa i kedjan.

I flera år har även AI-branschens egna toppar varnat för utvecklingen. Forskare och experter har skrivit under upprop där de kräver att tekniken måste utvecklas mer ansvarsfullt – eller pausas helt. Varningarna har i vissa fall varit dramatiska. Utvecklingen kan i värsta fall hota mänsklighetens överlevnad, har det hetat. Ändå har AI-racet fortsatt. Investerare pumpar in miljarder. Nya modeller släpps i ett rasande tempo. Och allt fler delar av samhället börjar påverkas.

På bara några få år har teknikens baksidor blivit synliga: människor som utvecklar starka beroenden till AI-bottar, kreativa yrken som plötsligt konkurrerar med algoritmer – och en arbetsmarknad där AI-agenter börjar ta över allt från kundservice till programmering och design. AI i krig är bara den mest dramatiska symbolen.

Mitt i kritiken växer en annan fråga: Om tekniken är farlig – finns det någon som kan fixa den? I takt med att AI-racet accelererar har en ny roll vuxit fram i teknikvärlden. I den här rapporten kallar vi dem fixers.

Läs The Fixers »

Om serien ”Spaningar från Silicon Valley”

Den artificiella intelligensen har på kort tid revolutionerat våra liv, men digitaliseringen av vårt samhälle har pågått under en mycket längre tid än så. De kvinnor som har haft oumbärliga roller för digitaliseringen genom historien får inte den uppmärksamhet de förtjänar för sina insatser och i dag är det män som utvecklar och driver de radikala innovationerna inom exempelvis artificiell intelligens. För att förstå vilka problem det leder till och hur vi kan se till att undvika dem i framtiden, tog jag initiativet till antologin ”Felkod kvinna”.

Futurion har också uppmärksammat hur AI förändrar spelplanen för unga. Det handlar inte bara om teknik, utan om vem som får chansen att komma in, bygga erfarenhet och börja ett arbetsliv. Forskning från Örebro universitet bekräftar nu att unga tappar mark i AI-exponerade yrken, medan äldre gynnas. Samtidigt visar Futurions mätningar att många unga inte tror att politiken riktigt fattar vad som håller på att hända.

Tillsammans behöver vi ändra på det. Ett sätt är att spana med hjälp av journalisten Katarina Andersson, som är baserad i San Francisco – mitt i miljön där AI-utvecklingen, arbetslivstrenderna och de kulturella skiftena faktiskt sker.

Ann-Therése Enarsson, vd, Futurion

Om författaren

Katarina Andersson är frilansjournalist och har bevakat digitaliseringfrågor i många år. Hon har bland annat jobbat som techkorrespondent för Aftonbladet i San Francisco, producerat radioserier om samhällets digitalisering för Sveriges Radio och frontat techsajten Breakits podd och liveshow.