Hur har föreställningarna om framtiden sett ut genom tiderna och hur mycket har dessa bilder påverkat den faktiska utvecklingen av samhället? Kan dystra prognoser bli självuppfyllande profetior och hur kommer ungdomars förändrade värderingar att påverka framtidens arbetsliv?
När Futurion arrangerade seminariet ”Hur såg framtiden ut förut?” samlades tre experter för att prata om hur vi skapar scenarios för framtiden som är inkluderande och inspirerar snarare än skrämmer.
Futurions seminarium ”Hur såg framtiden ut förr?” den 25 oktober på Haymarket. Foto: Lina Nyberg
Vi har det bättre än någonsin
Anders Ekholm, vice vd på Institutet för Framtidsstudier menar att människan processar negativa nyheter mer intensivt än positiva och att vi dessutom har en tendens att glömma bort tråkiga minnen. Kombinationen gör det lätt att tro att det var bättre förr, trots att all forskning visar på det exakt motsatta.
– Den tekniska utvecklingen som vi är så rädda för har faktiskt gjort att vi har det bättre än någonsin. Vi lever längre, bor bättre och våldet minskar på lång sikt. Idag är lite bättre än igår och i morgon kommer det vara lite bättre än idag. Det finns inga studier som siar om katastrofalt hög arbetslöshet, när vi blir rika börjar vi bara efterfråga andra saker, säger Anders Ekholm.
Unga bryr sig inte om guldklockan
Lovisa Sterner är vice vd på Ungdomsbarometern. Hon berättar att 9 av 10 ungdomar i åldrarna 15-24 år upplever att de har stora möjligheter att påverka sina liv, vilket också kan göra att de i högre grad tar kontrollen över framtiden. De är tydliga med hur de vill leva och låter värderingar styra i valet av arbetsgivare.
– Tidigare var det hett att jobba mycket och köra sina hundår, gärna som ”påläggskalv” för något stort bolag, med guldklocka och annan materiell belöning som mål. Unga i dag frågar sig i stället vad som är viktigast, vad de är intresserade av, vad som är roligt och huruvida de har möjlighet att utveckla sin potential på jobbet.
De här värderingarna gör att människor felaktigt stämplar ungdomar som arbetsskygga, menar Lovisa Sterner.
– Glosorna som beskriver unga är bland annat egocentriska och lata, men så beskrev även Sokrates ungdomen av den tiden. När man gör prognoser så finns alltid den här beskrivningen med, man tenderar att tänka så om unga. Men de är smarta! De är bara tydliga med hur de vill ha sina liv och de vågar stå för det.
Trygghet är fortfarande viktiga faktorer i unga människors liv, menar Lovisa Sterner. Trygga anställningar och egna hem smäller högt, precis som de gjort för äldre generationer.
För var det grå kostym och Volvo som gällde
Carl Melin, statsvetare och opinionsexpert, håller med Lovisa Sterner. Han menar att det är en myt att ungdomar bara skulle vara intresserade av eget företagande och livet som frilansare.
– Väldigt få säger upp sig från ett fast jobb för att starta eget företag. De flesta gör det för att de är arbetslösa eller har ett avgångsvederlag eller så har de redan färdiga kunder. Grundläggande behov, som att ha tak över huvudet och mat på bordet har inte förändrats.
Carl Melin menar att samhället utvecklas snabbare än våra värderingar men att det utökade utbudet har gjort att värderingarna får större betydelse i våra val.
– I det gamla samhället hade du inte så mycket att välja mellan. Hade du ett tjänstemannajobb skulle du ha grå kostym, du skulle ha en Volvo, du skulle bo på ett visst sätt och det fanns bara ett par arbetsgivare på varje ställe. Nu kan är det mycket lättare att välja arbetsgivare och konsumtionsmönster utifrån värderingar, säger Carl Melin.
Belåtna politiker bromsar förändring
Enligt Carl Melin anses de flesta samhällsförändringar automatiskt vara positiva, medan de förändringar som påverkar arbetslivet oftast innebär något negativt; nedskärningar, uppsägningar eller att någon tvingas flytta mot sin vilja. Det betyder att de som drabbas av dessa försämringar sammankopplar förändring med negativa värden och därför strävar emot.
– Om människor ska bejaka förändringen så måste de känna att de är med på resan, menar Carl Melin.
Enligt Anders Ekholm är dock förändringarna i dagens samhälle varken särskilt snabb eller omfattande i ett historiskt perspektiv. Han menar att ångmaskinens intåg, elektricitet hemma eller vattenklosetten spelat större roll för samhället än vad storleken på våra telefoner gör.
– Visst finns det en potential för förändring men mänsklig tröghet, regleringar och mängden realkapital som behöver bytas ut gör att det tar lång tid att rucka på gamla strukturer, säger Anders Ekholm och hävdar vidare att politiska beslut som kan skapa faktisk förändring är ovanliga när tiderna är goda.
– Politiker är som mest korkade när allt går bra, precis som vi människor kan beskrivas som närmast psykotiska när vi är kära och blinda för den andra personens brister och fel. När vi är nedstämda är vi som mest rationella, säger Anders Ekholm.
Ann-Therese Enarsson, vd på Futurion, pekade i sin inledning på att det finns gott om dystopiska inslag såväl i Hollywoodfilmer som i forskning om framtidens arbetsliv. Med siffran 47 i bakgrunden refererade hon till den automatiseringsforskning som bla Carl Frey och Michael Osborne vid Oxford University publicerat och som säger att nästan hälften av alla jobb går att automatisera. Men hon konstaterade också att vi i Sverige historiskt klarat av omställningar i arbetslivet på ett mycket bra sätt.
– Det är när det går så fort som det gör nu som vi behöver de längre perspektiven och linjerna för att förstå vart vi är på väg, säger Ann-Therese Enarsson. För Futurion är det viktigt att vi bidrar med nya perspektiv, pekar ut alternativa riktningar och vågar vara visionära om hur vi får ett fortsatt schysst arbetsliv. Det här seminariet är ett inslag i det arbetet.
Filmklipp på Futurions Youtubekanal:
Hela seminariet
Ann-Therese Enarsson, vd Futurion: Inledning
Anders Ekberg, Institutet för Framtidsstudier: Presentation | Intervju
Lovisa Sterner, Ungdomsbarometern: Presentation | Intervju
Carl Melin, statsvetare och opinionsexpert: Presentation | Intervju
Summerande paneldiskussion