Sverige halkar efter i AI-racet. En stark digital infrastruktur och hög digital kompetens finns, men vi har långt kvar till att utnyttja AI fullt ut i samhället. Regeringens AI-kommission är förhindrad att komma med förslag som rör skolan. Det är fel tänkt – vi måste möjliggöra bred kunskap och kritiskt tänkande kring AI för att säkra Sveriges framtida innovationsförmåga och konkurrenskraft, skriver Ann-Therése Enarsson, vd Futurion.
Sverige behöver inspireras av internationella framgångar när det gäller kompetenslyft. I Singapore har regeringen sedan 2015 bedrivit det framgångsrika initiativet SkillsFuture, som syftar till att stödja medborgare i att kontinuerligt utveckla sina digitala färdigheter. Med en nationell upskilling-strategi har Singapore delat ut utbildningscheckar för att alla ska kunna utveckla sin kompetens, oavsett yrke eller ålder.
Tidigare i år lanserades en ny satsning för att bredda AI-kunskaperna ytterligare, som ett sätt att rusta landet för framtiden. Denna modell visar hur ett samhälle kan genomföra breda investeringar i befolkningens AI-kompetens – med målet att stärka landets konkurrenskraft och innovationsförmåga.
Vi behöver en liknande strategi som möjliggör för fler att lära sig att använda AI. Det är inte de redan skickligaste som kommer att driva vår innovationskraft framåt, utan bredden – det breda användandet av AI-verktyg hos hela befolkningen. Precis som när Hem-PC-reformen introducerades på 1990-talet och bredbandsutbyggnaden tog fart, skulle ett sådant initiativ kunna öka både vår digitala jämlikhet och framtida innovationskraft.
Varje teknikskifte har ställt nya krav på kunskaper och kompetenser. På så sätt är AI- revolutionen inte olik tidigare tekniksprång. På arbetsmarknaden har arbetsgivare och fack genom dialog möjliggjort omskolning och vidareutbildning för att kunna möta efterfrågan på ny kunskap och för att kunna ta de nya jobben som växer fram – ett exempel på hur den svenska arbetsmarknadsmodellen levererar. Den svenska modellen är värd att fortsätta att bygga på. Men den räcker inte, hela Sverige måste inkluderas, även utanför arbetsplatserna.
Barn måste självklart vara en del i satsningen – det handlar om deras nutid och framtid. När skolminister Lotta Edholm hävdar att vi behöver gå från skärm till pärm och Skolverket får i uppdrag att beakta riskerna med digitalisering känns det ogenomtänkt och bakåtsträvande.
Vi föreslår istället tre framåtsyftande insatser som regeringen bör prioritera:
1. Investera i kompetenslyft för arbetskraften
Vi står inför ett paradigmskifte där fler yrken kommer att förändras av AI, från hälso- och sjukvård till juridik och handel. Det kräver kraftfulla investeringar i breda kompetenslyft som rustar individen att växa i sin yrkesroll, att möta en arbetsmarknad i ständig förändring och samtidigt skapa trygghet i förändringen. Här kan Singapores SkillsFuture-program fungera som förebild.
2. Blandad inlärning i skolorna
Forskning pekar på att barn lär sig bäst genom en kombination av digitala och fysiska hjälpmedel. I stället för att begränsa användningen bör vi stärka och bredda användningen av AI i skolan, för att ge alla barn lika förutsättningar och bättre rusta dem för framtidens digitala arbetsmarknad. Enligt Barnkonventionen, som är svensk lag, har barn rätt att uttrycka sig både digitalt och fysiskt. Hur tänker sig skolministern att vi ska uppfylla detta utan digitala verktyg?
3. Bredda AI-kommissionens uppdrag.
Sverige har alla förutsättningar för att AI- utvecklingen kan stärka vår konkurrenskraft, men det kräver modiga beslut och kraftfulla investeringar i breda kompetenslyft och inkluderande tekniklösningar. Vi måste skapa en AI-strategi som säkerställer att tekniken når alla, både på arbetsplatser och i utbildningen. En brett förankrad AI-strategi är en förutsättning för att stärka vår ställning som en innovativ och jämlik nation i en värld där tekniken utvecklas i allt snabbare takt. Såväl skolan som arbetsmarknadens parter behöver involveras i arbetet.
För att Sverige ska behålla och utveckla sin plats på den globala teknikarenan behöver vi möjliggöra för alla delar av samhället att testa och utvecklas med hjälp av AI, så att vi kan skapa framtidens innovationer tillsammans. Vad kommer efter Klarna, Minecraft och Spotify?
Det är genom det breda användandet och de många små stegen vi kan bygga den spets vi behöver för att stå starka i en global värld.
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion