Varför har människor och organisationer en sådan motvilja till förändring? I det senaste avsnittet av podden Framtidens färdigheter intervjuar Futurions vd Ann-Therése Enarsson etnologen Ida Hult som hjälper företag att tänka nytt.
Ida Hult är framtidsetnolog och har haft ledande roller på och strategiska uppdrag för bland annat Ikea, Ericsson och Arla Foods. Nyligen skrev hon boken ”Ärvda svar: om en framtid bortom gamla sanningar, slitna ord och redan tänkta tankar”.
– Jag skrev boken för att jag inte tycker att vi har förbättrat världen tillräckligt mycket. Jag kommer ofta med nya perspektiv som företagen gillar men många jobbar ändå på i samma spår. Så då tänkte jag: Är mitt bidrag poänglöst? Det spelar ingen roll hur underbyggd analys jag kommer med om inte organisationerna kan ta hand om det. Är det för nytänkande så stöter de bort det. Så jag ville skriva om varför det är så svårt att driva igenom förändring i existerande strukturer.
Idas jobb går ut på att utmana ”business as usual” på företagen. Men det är svårt. Ida beskriver oss som förändringsimmuna.
– Status quo har inga som helst potensproblem. I varje givet ögonblick försöker vi att upprätthålla det vi har och sättet som vi jobbar på. När vi tänker så kör vi på de väldigt inlärda vägarna. Hjärnan tar inte den vackraste vägen utan snarare den där motorvägen som du alltid kör.
På företag mäter vi effektivitet men mäter och belönar vi kreativitet?
– Alldeles för lite. Det är få som får sparken för att de inte tänkt tillräckligt nytt och kreativt. Förändring är svår i existerande strukturer. Att ständigt vara djävulens advokat och att vara den som intar ett nytt perspektiv är inget som vi brukar belöna.
Vilket är det vanligaste felet som du ser hos organisationer?
– Det finns ett glapp mellan vad man vet och vad man faktiskt gör. När jag kommer in i organisationer finns ofta väldigt få konkreta planer. Det är mycket snack med härliga gloss-ord. Vi måste våga mer.