Skip to main content

Framtidssäkringsindex 2021 – självförtroendet på väg tillbaka

Svenska arbetstagares tro på den egna konkurrenskraften har ökat. Futurions Framtidssäkringsindex, FIX, visar att 45 procent tror att de skulle ha lätt att hitta ett nytt jobb om de blev av med sitt nuvarande, vilket är en kraftig återhämtning sedan föregående undersökning. Samtidigt upplever fortsatt många att deras digitala kompetens är låg, vilket är anmärkningsvärt med tanke på hur stor andel av befolkningen som distansarbetar. 

Futurions Framtidssäkringsindex har återgått till samma nivåer som innan pandemin

Futurions årliga Framtidssäkringsindex startades 2019 för att kartlägga hur svenska arbetstagare uppfattar sin konkurrenskraft på en arbetsmarknad som genomgår stora förändringar. Teknikutveckling och automatisering innebär att vissa jobb försvinner, att ännu fler förändras och att nya typer av jobb skapas, vilket ställer nya krav på arbetstagarnas kunskaper, färdigheter och möjligheter att ställa om. FIX hjälper till att uppskatta hur stor del av den svenska arbetskraften som har de kompetenser som kommer att krävas i framtidens arbetsliv, och hur många som saknar den.

Sedan hösten 2019 har det skett dramatiska förändringar i FIX-värdet. När mätningarna började låg det genomsnittliga FIX-värdet på 68, på en skala från 1 till 100, där 100 innebär att hela arbetskraften upplever sig som framtidssäkrad. Året därpå hade värdet sjunkit från 68 till 57. År 2021 är FIX-värdet tillbaka på samma nivå som före pandemin.

FIX studsar tillbaka till nivåer innan pandemin

De grupper som minskade mest under pandemin ökar mest i den senaste mätningen. Det gäller yngre och lågutbildade, samt LO-medlemmar och boende i Mellansverige. Men än har arbetsmarknaden inte återhämtat sig fullt ut.

 

Var femte person skulle ha svårt att få nytt jobb

FIX visar att svenskarna börjar återfå tron på sin egen konkurrenskraft, men att det fortfarande är en bit kvar till de nivåer som rådde före pandemin. 2019 svarade 54 procent att de upplevde sig ha goda möjligheter att hitta ett nytt, likvärdigt jobb om de skulle bli av med sitt nuvarande arbete. Under 2020 störtdök siffran till 34 procent, för att under 2021 öka till 45 procent.

Mer än var femte person (22 procent) svarar att de skulle ha svårt att hitta ett nytt jobb. Det är en minskning med fyra procentenheter sedan föregående undersökning, men fortfarande betydligt högre än 2019 (10 procent). I gruppen av arbetstagare som är oroliga över sin konkurrenskraft finns många över 50 och många som saknar gymnasie- och högskoleutbildning. I den här gruppen finns också fler TCO-medlemmar än i övriga grupper, visar undersökningen.

Fler känner sig attraktiva på arbetsmarknaden

Drygt 55 procent svarar att de känner sig attraktiva på arbetsmarknaden, vilket är en ökning från de 51 procent som uppmättes 2020. Före pandemin låg motsvarande siffror på 62 procent. De som upplever att de är oattraktiva på arbetsmarknaden utgör 14 procent av de svarande 2021, vilket är en svag minskning från 16 procent föregående år. Skillnaderna i inkomst och utbildningsgrad är stora mellan grupperna, där höginkomsttagare och universitetsutbildade är överrepresenterade bland dem som upplever sig som attraktiva på arbetsmarknaden.

Digital kompetens – en utmaning

En av de färdigheter som anses vara centrala i framtidens arbetsliv är digital kompetens. Det är viktigt att kunna hantera den digitala omställningen och den utökade användningen av digital teknik. Undersökningen som Futurion har genomfört visar att 13 procent anser att deras digitala kompetens är låg. Det är ungefär samma nivå som föregående mätningar visar. Tio procent svarar att de inte känner sig uppdaterade på de senaste digitala verktygen i sin bransch, vilket också motsvarar ungefär samma nivåer som framkommit i tidigare mätningar. Samtidigt började allt fler arbeta hemifrån under 2020, och år 2021 uppger 42 procent att de distansarbetar. Trots den ökade användningen av digital teknik, har inte den digitala kompetensen alltså inte ökat märkvärt. Bland dem som distansarbetar mycket utmärker sig Saco-medlemmar, storstadsbor, höginkomsttagare och tjänstemän.

Ytterligare färdigheter som anses vara viktiga i framtidens arbetsliv är social kompetens, kreativitet och nytänkande. Sex av tio svarar att de upplever att de själva är kreativa och nytänkande, och tre fjärdedelar anser sig ha god social kompetens. Den digitala kompetensen är det område där de svenska arbetstagarna är i störst behov av ett lyft för att få det som krävs på framtidens arbetsmarknad.

Hotade och framtidstrygga

Med Futurions Framtidssäkringssindex kan vi dela in Sveriges arbetstagare i tre grupper: de som känner sig framtidssäkrade (med ett FIX-värde på minst 87,5), de som känner sig hotade (FIX-värde 25 eller under) och de som känner sig osäkra över var de står. De framtidssäkrade är de som svarat 4 eller 5 på båda påståendena i undersökningen. De känner sig attraktiva på arbetsmarknaden och anser sig ha goda chanser att hitta ett likvärdigt eller bättre arbete. De hotade svarar 1 eller 2 på båda påståendena. Däremellan finns en stor grupp av arbetstagare som är osäkra på hur väl de står sig i konkurrensen på arbetsmarknaden.

Föregående mätning visar att gruppen som känner sig hotade, de med lägst FIX-värde, mer än fördubblades under 2020, från 14 procent hösten 2019 till 31 procent ett år senare. År 2021 har siffran sjunkit till 26 procent, vilket fortfarande är avsevärt mycket högre än 2019. Den grupp som känner sig trygga och framtidssäkra halverades under 2020, från en dryg fjärdedel av arbetstagarna, 26 procent, till endast 13 procent. Gruppen framtidssäkra har under 2021 ökat kraftigt sedan föregående mätning, till 20 procent. Mellansegmentet har krympt stadigt från 60 procent år 2019 till 56 procent 2020, och 54 procent av arbetstagarna år 2021.

Gruppen som anser sig hotade utmärker sig genom att fler än genomsnittet är över 50 år. Flera är också låginkomsttagare och saknar högre utbildning, och vi hittar fler LO-medlemmar här än i övriga grupper, enligt undersökningen. Bland de framtidssäkra finns fler med högre inkomster och högre utbildning.

Vi vill ha roligt på jobbet

Av undersökningen Futurion genomfört framgår också att sju av tio tycker att det är viktigt att ha roligt på jobbet. Bara fyra procent svarar att de inte tycker det är särskilt viktigt. Noll procent av respondenterna har fyllt i det lägsta alternativet på skalan som innebär att det inte är viktigt alls. Ändå uppger 17 procent att de inte har roligt på jobbet. 83 procent har svarat att de har det. De framtidssäkra har roligt på arbetet i högre utsträckning än de som upplever sig hotade på arbetsmarknaden.

Om Framtidssäkringsindexet

Futurions Framtidssäkringsindex bygger på en undersökning bland 1234 yrkesverksamma svenskar mellan 18 och 65 år. Undersökningen är genomförd tillsammans med Novus den 7–26 oktober 2021.

FIX-värdet baseras på ett medeltal av två femgradiga påståenden, som räknas om till en skala mellan 1 och 100. Om en respondent svarar det lägsta värdet (1) på båda påståendena, resulterar det i indexet 0. Om hen svarar det högsta värdet (5) på båda påståendena blir indexet 100. Ett medelvärde på 3 ger index 50. Medeltalet av varje respondents genomsnittliga värde av de två påståendena blir det totala FIX-värdet, som alltså inte är ett procentvärde.

Påståendena som de svarande tar ställning till är följande:

”Om du plötsligt blev av med ditt jobb, skulle det vara lätt eller svårt för dig att hitta ett nytt jobb med ungefär samma lön?”

”Om du själv får bedöma hur attraktiv du är på arbetsmarknaden, skulle du säga att du är:” (på en skala från ”Inte alls attraktiv” till ”Mycket attraktiv”)