AI kommer att leda till ökad produktivitet och nya yrken, men även att allt fler jobb och arbetsmoment automatiseras bort. Detta kan öka polariseringen på arbetsmarknaden och öka inkomstojämlikheten, skriver Ann-Therése Enarsson och Roger Mörtvik.
Teknologiska framsteg har alltid varit en katalysator för förändring i arbetslivet. Från industriella revolutionen till dagens digitala era har tekniken omformat arbetsuppgifter, skapat nya yrken och slagit ut jobb. Nu står vi inför en våg av förändring, drivet av artificiell intelligens (AI) som kommer att omforma samhället i högre grad och snabbare än tidigare teknikskiften. Det nya med AI är att inte bara enklare eller tunga jobb automatiseras utan även jobb och arbetsuppgifter som hittills har krävt mänsklig intelligens.
Utvecklingen gör att tillväxten kan öka betydligt snabbare, men också att det välstånd som skapas riskerar att fördelas allt mer ojämnt. Högutbildade och de som får möjlighet att kompetensutvecklas och effektivt matchas till bättre avlönade jobb blir vinnare. Andra riskerar att allt mer tappa i anställningsbarhet och inkomster på grund av en växande AI-klyfta.
Ann-Therése Enarsson. Foto: Carola Andreasson
I en kommande rapport från tankesmedjan Futurion visas att AI, genom sin stora påverkan på arbetsmarknaden kan leda till kraftigt ökade inkomstskillnader och växande polarisering. Tidigare teknikskiften visar att löneklyftor och ojämlikhet kan öka kraftigt om inte politiken kan skydda löntagarnas löner och inkomster i förändringen genom en bra omställningspolitik, och inkomstryggande välfärdssystemen. Även partssystemets förmåga att hålla uppe de lägsta lönerna blir avgörande för om klyftan växer snabbt. Äldre och lågutbildad arbetskraft kommer att vara mest utsatta.
Vi ser tre viktiga områden att fokusera på för att undvika detta i Sverige när AI slår igenom med ännu större kraft än tidigare teknikskiften.
AI kommer att förändra hur vi jobbar. Yrkesverksamma som blir bäst på att använda AI i sina jobb kommer att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Tidigare teknikskiften har gynnat löntagare med högre utbildning och missgynnat lågutbildade. Den effekten riskerar nu att öka polariseringen på arbetsmarknaden med fler högkvalificerade och AI-integrerade jobb och fler lågavlönande jobb i en lågavlönad tjänstesektor och krympande andel jobb i mittenskiktet av inkomstskalan.
Snabb teknikutveckling påskyndar omvandlingen på arbetsmarknaden genom att gamla jobb slås ut, nya skapas och genom att fler anställda måste ställa om till nya jobb och yrken. Om inte löntagarnas inkomster skyddas och deras kompetens kan utvecklas kommer den som blir arbetslös i högre grad tappa i framtida löneinkomst.
Den tredje mekanismen handlar om att initialt växande inkomstskillnader gör att de som gynnas lönemässigt även i betydligt högre grad kommer att ta del av ökade kapitalinkomster, som driver på ojämlikheten ytterligare.
I så stora teknikskiften som vi nu står inför måste regeringen och partssystemet bidra till att motverka dessa negativa fördelningseffekter av den nya tekniken, annars kommer det att leda till minskat relativt välstånd för stora löntagargrupper trots att samhället blir betydligt rikare. Detta i sin tur kan få långtgående konsekvenser i form av minskad social tillit och tilltro till samhällsutvecklingen, minskat förtroende för demokratin och i förlängningen till ökad brottslighet.
Vi ser fyra huvudsakliga områden där politiken måste motverka att AI-utvecklingen ökar klyftorna så mycket att samhällskontraktet eroderas.
Roger Mörtvik
• Möjligheter till vidareutbildning och omskolning måste stärkas, särskilt för låg- eller outbildade. Forskningen visar att utbildad arbetskraft oftast gynnas kraftigt av ett teknikskifte, medan lägre utbildade, eller med föråldrade kompetenser, missgynnas genom att behovet av högutbildad arbetskraft ökar snabbare än tillgången på densamma, samtidigt som behovet av lågutbildad arbetskraft minskar snabbare än den hinner omskolas.
• Arbetsmarknadspolitiken behöver bli mer aktiv och rustande för att ställa om de arbetslösa till arbetsgivarnas kvalifikationskrav och för att effektivisera matchningen mellan jobb. Misslyckas detta kommer teknikskiftet att leda till en växande grupp strukturellt och långvarigt arbetslösa.
• Arbetslöshetsförsäkringen måste stärkas så att fler omfattas och fler får sin inkomst skyddad när AI ökar omställningstakten och arbetslöshetsperioderna riskerar att bli längre även för personer med tidigare relevant utbildning.
• Lönebildningen måste klara av att hålla uppe lägstalönerna även för löntagare med lägre produktivitet eller som jobbar i branscher med lägre löner. Samtidigt är det avgörande för tilltron till politiken och marknaden att det kraftigt ökade välstånd som den nya tekniken kan möjliggöra genom ökad tillväxt kommer de breda löntagargrupperna till del i form av förbättrade reallöner.
AI kommer att förändra arbetsmarknaden och våra jobb i grunden. Många fler jobb och arbetsuppgifter kommer att automatiseras, många yrken kommer att effektiviseras och bli mer produktiva och mängder av jobb som tidigare funnits kommer att skapas. Regeringen och partssystemet måste nu växla upp för att säkerställa att flertalet blir vinnare i den förändringen.
Ann-Therése Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion
Roger Mörtvik, rapportförfattare