Skip to main content

DAGENS INDUSTRI: Bristen på kvinnliga förebilder i forskning och teknik är ett framtidshot

I sommarens stora biosuccé Oppenheimer hamnar kvinnorna i skymundan medan de manliga forskarna diskuterar teorierna och experimenten som lade grunden för den banbrytande tekniken. Vi behöver lyfta fram fler kvinnliga förebilder, debatterar Futurions vd Ann-Therése Enarsson i Dagens Industri.

Läs debattartikeln på Dagens Industri

Diskussionen om avsaknaden av kvinnliga förebilder inom forskning och teknik är högaktuell. I filmen Oppenheimer berättas historien om framställandet av historiens första atombomb, där de hundratals kvinnor som arbetade som forskare i Manhattanprojektet marginaliserades till att porträtteras som sekreterare – eller inte alls.

Faktum är att flera framstående kvinnliga forskare var högst delaktiga i ett av de största vetenskapliga genombrotten i modern tid , som Maria Goeppert Mayer som fick Nobelpriset i fysik 1963. Ändå utelämnas de i berättelsen. Den enda kvinnliga forskare som porträtteras i filmen är Lilli Hornig som arbetade med plutoniumkemi inom Manhattanprojektet, men som framställs som en sekreterare.

Att kvinnliga pionjärer inom forskning skrivs ut ur historien är inget nytt, men som Oppenheimer visar är detta alltjämt ett problem. Vi har en lång väg kvar till en rättvisande historieskrivning.

Den bild som ges av kvinnorna berövar unga tjejer och kvinnor på inspirationskällor. Här ligger ett ansvar på alla som är verksamma inom film, litteratur och medier att ge de kvinnor som faktiskt var föregångare den uppmärksamhet deras insatser har gjort dem förtjänta av.

Historiska och samtida kvinnliga förebilder inom mansdominerade områden kan vara den faktor som får den unga tjejen att välja att fördjupa sig inom teknik och digitalisering, i stället för att välja bort det.

Ann-Therése Enarsson, vd Futurion

I utbildningar och yrkesgrupper där dessa kompetenser står i centrum råder en alarmerande brist på kvinnor. Av de antagna till civilingenjörsutbildningen i datateknik på KTH till hösten var bara 17,3 procent kvinnor och enligt en studie utgör kvinnor bara 22 procent av dem som i sina yrkesroller aktivt jobbar med teknik och digitalisering. Att se sig själv göra karriär inom programmering och tech är långt ifrån givet om det inte finns föregångare som visar att det är möjligt, intressant och yrken som passar kvinnor lika bra som män.

Som teknik- och digitaliseringsbranscherna ser ut kommer trenden fortsätta med mansdominerade arbetsplatser, styrelserum och programmeringsteam. Av riskkapitalet som investerades i techbolag i Sverige 2021 placerades endast 1 procent i bolag grundade av kvinnor. Det rådande läget riskerar att fortsatt replikera tidigare misslyckanden, där kvinnor har hamnat utanför den värld där vår framtid formas.

Två andra branscher som digitaliseras i snabb takt är vården och skolan. Männen som styr digitaliseringen framåt och utformar produkter, tjänster, plattformar och processer, formar framtiden för kvinnodominerade sektorer, utan att kvinnor får säga sitt. Den här utvecklingen gör frågan om kvinnor i teknik och digitalisering till en brådskande sådan.

Krockdockor kan illustrera hur ett ensidigt manligt fokus i utvecklandet av produkter kan orsaka stora problem. Det kan tyckas vara en orättvis liknelse, men den digitala världens utformande blir alltmer viktig och påverkar även hur vår fysiska värld tar sig uttryck. Bristen på krockdockor med kvinnlig längd, vikt och anatomi på 1950-talet satte en standard för bilindustrin som har kommit att påverka säkerhetstänket ända fram till i dag.

Om den digitala transformationen drivs med utgångspunkt i manliga behov och tankesätt kommer det att sätta spår i hur vi lever, arbetar och kommunicerar under en oöverskådlig tid framöver.

Vi behöver skapa förändring genom att lyfta fram förebilder och förbättra förutsättningarna för de kvinnor som faktiskt väljer en karriär inom teknik och digitalisering. Allt annat är ett framtidshot.

För att främja en jämnare representation i tech- och programmeringsbranschen, måste flera saker förändras:

– Kvinnliga förebilder måste lyftas fram för att inspirera och visa att en sådan karriär är möjlig.

– Sättet utbildning och arbetsliv närmar sig teknik och digitalisering måste förändras. Stereotypt nördiga och manliga miljöer har en avskräckande effekt på tjejer och unga kvinnor.

– Riskkapitalet måste fördelas bättre. Investerare inom tech måste tänka om, och bli varse att kvinnostyrda bolag ofta till och med är mer framgångsrika.

Ann-Therése Enarsson, vd för tankesmedjan Futurion, som i dagarna kommer ut med antologin Felkod kvinna, om hur kvinnor saknas i den digitala utvecklingen.

Kategori insikt och åsikt