Automatiseringen innebär i grunden något positivt för samhället och människor men skapar på kort sikt både vinnare och förlorare. För att den ska bli långsiktigt positiv måste den hanteras rätt även i det korta perspektivet. Carl Benedikt Frey och Carl Melin blev publicerade på DN debatt 14 augusti 2019.
Carl Melin, vad ville ni säga med debattartikeln?
– Vi jobbar för att omställningen som just nu sker i samhället och på arbetsmarknaden ska hanteras skyndsamt men samtidigt omsorgsfullt. Många yrken försvinner eller förändras i en rasande hastighet till följd av automatisering och robotisering. I debattartikeln ger vi våra förslag och lösningar.
Kan du ge något exempel av vad det här kan leda till?
– På samma sätt som människor lämnade hantverks- och jordbruksjobb på 1800-talet för sämre betalda industrijobb ser vi nu – inte minst i USA – hur många slås ut eller får jobb med betydligt sämre villkor. Ett ”McDonalds-jobb” i USA innehavs ofta av en person som tidigare haft ett relativt välbetalt jobb. Den här utvecklingen sker också i andra delar av världen och väntas öka, både i takt och omfattning. Det behövs fungerande omställningssystem för att rusta människor för de nya jobb som kommer, eller för att kunna behålla de jobb som förändras och det ställs krav på nya färdigheter.
På lång sikt är effekterna positiva! Men på kort sikt måste man alltså hantera utvecklingens avigsidor.
Vad betyder utvecklingen för samhället?
– På lång sikt är effekterna positiva! Men på kort sikt måste man alltså hantera utvecklingens avigsidor. Historien är nämligen full av exempel på hur ny teknik ersatt olika manuella arbetsuppgifter. Det som däremot ofta förbisetts är att teknikutvecklingen som hanterats fel, eller inte alls, följts av motstånd och har ofta lett till sociala omvälvningar, konflikter och direkt teknikfientlighet. Vi ser även att stödet för olika populistiska och auktoritära rörelser ökar starkast i de grupper som ser sig som förlorare på samhällsutvecklingen.
Vilka lösningar ser Futurion?
– En fungerande arbetslöshetsförsäkring. Om människor som blir arbetslösa har ett gott inkomstskydd minskar otryggheten och pressen på att ta jobb med lägre ersättning.
– Rörligheten i arbetslivet behöver öka. Inte i form av svagare anställningsskydd utan genom fler rimligt prissatta bostäder nära jobben och en infrastruktur som underlättar fysisk pendling och distansarbete. Idag är det för många människor omöjligt att få tag i ett boende nära arbetsplatserna och det är dåligt både för arbetstagarna och för de arbetsgivare som behöver rekrytera.
– Ändrad syn på kompetensutveckling och utbildning. I framtidens arbetsliv kommer människors färdigheter vara viktigare än formella utbildningar. Det viktigaste kommer inte att vara hur man har lärt sig något utan vad man kan.
– En fungerande lönebildning. Inkomstklyftorna ökat snabbast inom länder och sektorer med svaga fackföreningar. Starka fackföreningar bidrar på många sätt till en bättre omställning. Arbetsmarknadens parter bör hantera lönebildningen.
Läs också Populismens verkliga orsaker.