Mellan myt och mätning
– Sverige i en internationell jämförelse
I höst går Sverige till vallokalerna för att rösta och kampen mellan partierna om verklighetsbilden är i fokus. Kampen om verklighetsbeskrivningen kommer ofta före kampen om reformerna. Konflikten gäller tolkningen av fakta, och de problem som betonas styr politiken. Det är lätt att förstå att det vi brukar kalla problemformuleringsprivilegiet väger tungt om det i en valrörelse handlar om inte en enskild politisk
fråga utan om tillståndet i landet. 
Därför är det angeläget att granska den bild som ges av tillståndet i landet. När professor Jesper Strömbäck tidigare har granskat tesen om att Sverige skulle vara ett land som håller på att gå sönder – som en konsekvens av regeringens politik, på grund av migrationen eller andra orsaker – fann han att det saknades stöd för påståendet att Sverige skulle vara ett land i kollaps.
När han nu för tredje gången på uppdrag av Futurion studerar hur vi som land rankas utifrån olika internationella index vad gäller innovation, företagsklimat, kvinnors rättigheter, demokrati och annat konstaterar
han att Sverige fortfarande rankas som ett av världens bästa länder.
Men han ser också varningstecken. I jämförelse med genomgången för fyra år sedan har Sverige tappat placering i 18 rankingar och ökat i 12. Det tyder på en försvagad position.
Vi rasar till och med mycket i det som handlar om barnens rättigheter. Detta visar att vi inte kan ta vår topposition för given. Sverige har inte blivit ett dåligt land – tvärtom – men kanske lite sämre jämfört med andra.
I valrörelsen kommer överord att användas både av regering och opposition. Vi hoppas och tror att denna rapport kan bidra till en mer faktabaserad debatt. Vad är Sverige bra på och vad kan vi bli bättre på? Sedan kan olika partier och andra aktörer ha skilda lösningar och visioner. Det är både helt rimligt och önskvärt. Men diskussionen bör utgå från fakta.
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion