
Det låga barnafödandet är en utmaning som uppmärksammas i länder över hela världen. CNN rapporterade nyligen att den japanska huvudstaden kommer att införa en fyradagars arbetsvecka för statligt anställda, i sin senaste satsning för att hjälpa arbetande mödrar och öka de rekordlåga fertilitetstalen. Tokyo Metropolitan Government säger att det nya arrangemanget, som börjar i april, kan ge de anställda tre lediga dagar varje vecka. I grannlandet Sydkorea är barnafödandet ännu lägre.
En del skulle kanske hitta en förklaringsmodell i Japans hårda arbetskultur eller den bristande jämställdheten i det patriarkala Sydkorea och att vår samhällsmodell skapar helt andra förutsättningar. Men faktum är att Sverige brottas med samma låga födslotal. Statsminister Ulf Kristersson har valt att lyfta frågan och lovat åtgärder för att vända den negativa trenden. Vad regeringen kommer välja för strategi är däremot fortfarande oklart.
SKR skriver att arbetskraften i Sverige inte kommer att räcka till, om vi fortsätter jobba på samma sätt som i dag. Det är en utmaning som kommer innebära kännbara konsekvenser av krympande arbetskraft. För att vända trenden behöver vi gå till botten med frågan och fundera över vilka värderingar som kan förklara de låga födelsetalen. Är det bristande framtidstro som präglar synen på utbildning, arbetsliv och familjebildning?
Den nya ungdomsgeneration värderar pengar och status på ett sätt som tidigare ungdomsgenerationer inte riktigt gjort. Till bilden hör att SOM-institutet ser den största uppmätta ideologiska könsskillnaden i undersökningens historia, och den är särskilt påtaglig i de yngsta åldersgrupperna.
Självklart behöver vi också väga in att vi ser en generation som känner att de måste hitta egna genvägar för att lyckas – ofta utanför de traditionella institutionerna. Det är många unga som går in i arbetslivet med bilden av att arbetsmiljö, anställningsförhållanden och en hållbar karriär hänger på dem själva. Balansen mellan arbete och privatliv är någonting som de unga värderar högt, mer än vad tidigare generationer har gjort.
Borde vi se fyradagars-vecka som den genväg som krävs för att lösa en till synes omöjlig ekvation?
/Ann-Therése Enarsson, vd Futurion