Skip to main content

SPANING: Blir AI och lönetransparensdirektivet ett paradigmskifte i kvinnors kamp för lika lön?

AI-kommissionen föreslår en insatsstyrka för offentlig sektor, som Försäkringskassan och Skatteverket ska få ansvaret för. Den ska kunna skickas ut för att på plats hjälpa kommuner, regioner och myndigheter med AI-kompetens. Samtidigt är EU:s lönetransparensdirektiv på väg. Hur kommer dessa förändringar att påverka arbetsmarknadens villkor för kvinnor?

Kvinnors genomsnittslön i Sverige är bara 90 procent av männens. I en tid då AI omformar arbetslivet, står vi inför en förändring av maktstrukturerna på arbetsmarknaden när lönetransparensdirektivet ska vara implementerat i EU:s medlemsstater senast den 7 juni nästa år. Arbetsgivare med minst 100 anställda ska regelbundet rapportera om löneskillnader mellan kvinnor och män.

Jämställdhets- och arbetslivsminister Paulina Brandberg framhöll vid överlämnandet av betänkandet Genomförande av lönetransparensdirektivet att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller betalt arbete och ekonomisk självständighet genom hela livet.

Den ökade insynen i lönesättning kan bli särskilt transformativ för kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor, där löneutvecklingen ofta släpar efter jämfört med den privata sektorn. Transparensen gör det möjligt att synliggöra och utmana strukturella orättvisor som länge hållit tillbaka yrkesgrupper som vårdpersonal, lärare och socialarbetare.

I dag är investeringar i artificiell intelligens främst drivna av privat sektor, samtidigt som offentlig sektor riskerar att halka efter. Nu krävs politisk handlingskraft för att offentlig sektor ska komma ikapp och ta del av den innovationskraft som finns i de nya verktygen. AI inom välfärden har potential att effektivisera administrativa processer, minska dubbelarbete och frigöra tid för mer värdeskapande uppgifter i en kvinnodominerad sektor som länge dragits med hög stress och låg kontroll. En giftig arbetsmiljöcocktail.

Lönetransparensdirektivet kan leda till att arbetsgivare tvingas värdera kvinnodominerade yrken högre och skapa förbättrade arbetsvillkor. AI-verktyg kan ge verklig avlastning till samhällsbärande yrken inom välfärden, och även användas för att synliggöra ekonomisk ojämställdhet. Dessutom kan fackföreningarnas roll komma att förändras i och med att lönetransparensen ger individer större insyn och därmed möjlighet att driva på i lönefrågor.

Ekonomisk jämställdhet behöver prioriteras högre. Det är helt nödvändigt. Inte bara går utvecklingen för långsamt – den går dessutom åt fel håll. Löneskillnaden mellan kvinnor och män ökade mellan 2022 och 2023. AI och lönetransparensdirektivet kan bli den språngbräda som krävs för ett paradigmskifte i kvinnors kamp för lika löner.

Ann-Therése Enarsson, vd Futurion