När vi har ett fullt automatiserat arbetsliv, när maskinerna till och med klarar av att programmera sig själva – vilka arbetsuppgifter blir då kvar för oss människor? Vilka komparativa fördelar har människan gentemot artificiell intelligens och vad ska vi utveckla när maskinerna tar över våra nuvarande arbetsuppgifter?
Med de här frågorna inleddes frukostseminariet ”Vilka är framtidens färdigheter? Om utbildning och kompetens i morgondagens arbetsliv” den 14 februari. Deltagare i samtalet var Elisabet Nihlfors, professor och dekanus för Fakulteten för Utbildningsvetenskaper på Uppsala Universitet, Johan Hägerström, gymnasielärare och chefredaktör för VRSverige.se och Anki Ljung, Head of Talent Acquisition på Ericsson. Samtalsledare var Anna Olin Kardell.
– Vi måste våga släppa de föreställningar vi har om vilka kunskaper som krävs på arbetsmarknaden, för runt hörnet väntar något helt annat än det vi känner till. 65 procent av barnen som börjar i skolan idag kommer att ha jobb som inte existerar ännu. Det är alltså ingen idé att försöka gissa sig till hur framtidens arbetsliv kommer att se ut, inleder Futurions VD Ann-Therese Enarsson.
Hon menar dock att det går att urskilja vissa färdigheter som gör människor bättre rustade för framtidens ovisshet och att samhället därför måste hitta system som entusiasmerar och bygger dessa egenskaper.
– Det handlar exempelvis om nyfikenhet, kreativitet, social intelligens, övertalningsförmåga, förhandlingsförmåga och omsorg om andra. I alla delar av samhället måste vi fråga oss själva om vi uppmuntrar dessa färdigheter eller om vi måste pröva nya vägar framåt.
Empatimaskinen tar oss till nya platser
Johan Hägerström, gymnasielärare och chefredaktör för VRSverige.se menar att om vi människor ens ska vara relevanta i förhållande till robotarna så måste vi vara bra på det människor gör bäst – att kommunicera och dela vår fantasi med varandra. Verktyget som Johan jobbar med och som han tror kommer att hjälpa oss göra det i framtiden är VR, virtual reality. Han brukar kalla VR för empatimaskinen.
– Visst kan vi förflytta oss till nya platser med hjälp av filmer eller böcker men med VR så känner vi också att vi är på en ny plats. Vips så står jag på en pyramid i Egypten, åker i en berg- och dalbana i blodomloppet eller så står jag i ett flyktingläger i Syrien och ser en liten flicka som står och gråter. Upplevelsen når förbi människors ”bullshit-filter” på ett helt annat sätt med hjälp av VR.
Förmågan till anpassning är viktig
Anki Ljung, Head of Talent Acquisition på Ericsson berättar att de just nu jobbar mycket med utvecklingen av 5G och internet of things. Hon menar att det är jätteviktigt för ett företag som är så beroende av nya innovationer att kunna identifiera rätt personer i rekryteringsprocessen. Behovsbedömningen utgår ifrån Ericson’s långsiktiga mål och vilken typ av kompetenser som behövs för att uppnå dem.
– Tid, tempo och hastighet är nyckelord i rekryteringen eftersom tiden mellan att man börjar klura på något tills att det landar på marknaden blir allt kortare. Förmågan till anpassning är viktig, att hänga med i trender och transformationer. Nyfikenhet och kreativitet är måsten förstås, att man vågar se på saker lite annorlunda.
Externa kompetenser gör lärare del av spetsen
Elisabet Nihlfors, professor och dekanus på Uppsala Universitet menar att vi samhället såväl som skolan står inför svårlösta problem som bara kan hanteras genom samverkan mellan olika aktörer.
– Pedagogiken kan lägga en grund för den tekniska kompetensen med hjärna, hjärta och ledarskap. Men vi kommer aldrig att kunna utbilda i kapp med den tekniska utvecklingen, och varför skulle vi?
Elisabet tycker att lärare borde ha möjlighet att låna in och köpa de kompetenser som de själva saknar.
– Jag tror på att bygga en infrastruktur som gör att utbildare kan få vara en del av spetsen, exempelvis genom att karriärväxla eller genom att experter som befinner sig utanför skolan kommer in och gör det de är bra på i samarbete med lärarna. Vi skulle helt enkelt behöva hitta nya organisationsformer som klarar av att gifta ihop olika verksamheter.
Elisabet Nihlfors menar också att det viktigaste som skolan kan göra för att skapa framtidens utvecklare och nytänkare är att lära dem källkritik, ge dem förmåga att tänka tvärtom och att agera sina beslut på etiska värden. Bara så menar hon att vi kan stoppa den farliga utvecklingen av tilltro till ”alternativa fakta” som exploderat under den amerikanska presidenten Donald Trump.
– Tekniken är våra möjligheter och demokratiunderskottet vårt hot.
Ihärdighet slår talang
När Ann-Therese Enarsson funderat kring hur tekniken kan hjälpa till att forma framtidens färdigheter har hon fastnat för begreppet ”grit”. Det är en form av motivation som visat sig vara viktig för att uppnå sina utvecklingsmål. Grit motsvaras ungefär av sisu på finska och ”jävlar anamma” på svenska.
– Ihärdighet slår talang varje dag och det börjar företag bli medvetna om i sin talangjakt. Men hur mäter man det?
Elisabet Nihlfors frågar sig dock om det verkligen är viktigt att mäta allting.
– När man är mitt i transformation eller förändringsresa och man får många nya intryck är det så klart viktigt att våga prova nya saker och inte ger upp när det inte funkar. Men en skicklig intervjuare kan absolut få grepp om hur någon agerar i vissa situationer och hur den personen möter och hanterar motgångar, utan att behöva mäta.
Johan Hägerström menar att grit påminner jättemycket om det som vr-utvecklare sysslar med just nu.
– Man ska iterera ofta och faila fort, för det är då man lär sig. Testa och gör fel om och om igen, till slut hittar du vad som passar dig, de som är omkring dig – ditt företag eller dina elever eller vilka det än kan vara.
Känsla av sammanhang ger motivation
Elisabeth Nihlfors lyfter fram ett annat begrepp som är viktigt för en persons utvecklingen, nämligen kasam. Det betyder ungefär en känsla av sammanhang.
– Många är rädda för att göra fel, eftersom det är för många som mäter och kollar om man gör det som för tillfället anses vara rätt. Men när människor är motiverade och ser ett sammanhang i det man gör så vågar man göra fel. Vad gäller de tekniska bitarna så tappar vi många flickor när de kommer in i 10-12-årsåldern därför att de får inte sitt kasam tillfredsställt i tekniken.
Kreativitet frigör hjärnan för annan kunskap
Elisabet menar också att fokus hamnar på fel saker i utbildningsvärlden, att det handlar mer om ifall mobilen och kepsen är på eller av eller den senaste Pisa-mätningen än om vad som faktiskt görs i skolorna.
– Vi mäter kunskapen i kärnämnena men aldrig den demokratiska mognaden. Självklart är de ämnena grunden för det vi står här och pratar om men det räcker inte. Och trots att vi vet att musik och idrott främjar inlärning av kärnämnena så minskar vi dessa ämnens utrymme i skolan och behandlar det i stället som underhållning.
Johan Hägerström håller med.
– Förutom att jag är musiklärare så är jag också kodare. Båda delarna är viktiga, för när man håller på med musik eller slöjd eller teknik så frigör man många delar av hjärnan som gör att man orkar med matematik, svenska och historia. Det kreativa gör att man har kraft över till det andra.
Ann-Therese Enarsson menar att vi måste lyssna på hjärnforskarna och se att det här samspelar för att rusta oss på bästa vis för framtiden.
– Tekniken är fortfarande bara ett medel, inte målet. På Futurion pratar vi om framtidens arbetsliv och hur vi framtidssäkrar oss genom att skapa ett sammanhang, en förståelse och logik i utvecklingen. Hänger inte alla med och förstår var vi ska och begriper berättelsen så blir det svårt att röra oss framåt.
Text: Sandra Adams Backlund
Bild: Lina Nyberg
Filmklipp på Futurions Youtubekanal:
Hela frukostseminariet på Urban Deli
Intervju med Ann-Therese Enarsson, vd Futurion
Intervju med Johan Hägerström, chefredaktör VRSverige.se
Intervju med Elisabet Nihlfors, professor och dekanus för Fakulteten för Utbildningsvetenskaper på Uppsala Universitet
Intervju med Anki Ljung, Head of Talent Acquisition på Ericsson