Tonläget i samhällsdebatten har hårdnat och betraktas ofta som hatiskt. Motståndare bemöter inte längre varandras argument på ett respektfullt sätt och människor beskrivs som onda eller fiender enbart på grund av att de har avvikande åsikter. Många politiker och opinionsbildare använder elakheter som en vinnande taktik, särskilt i sociala medier. Hur värnar vi det demokratiska samtalet i ett alltmer hätskt och polariserat samhällsklimat? Det och mycket mer diskuteras i det senaste avsnittet av podden Framtidens Färdigheter.
Poddavsnittet är en inspelning från ett seminarium som Futurion hade i Stockholm den 2 december 2022. Panelen, bestående av Roland Poirier Martinsson, konservativ filosof, Britta Lejon, ordförande i fackförbundet ST och tidigare demokratiminister, samt Carl Melin, samhällsanalytiker på Futurion, diskuterade hur man kan bevara det demokratiska samtalet i en alltmer polariserad och hätsk samhällsklimat.
”Vi har hamnat i en debatt där det är mer framgångsrikt att vara en skolgårdsmobbare än en statsman,” säger moderatorn och Futurions vd Ann-Therése Enarsson.
Panelen diskuterade till stor del sociala mediers roll i den hätska debatten, där personliga påhopp har blivit en form av underhållning.
”Människor strävar efter en slags kändisskap, och den här kulturen lever på att göra det demokratiska samtalet till vulgär underhållning,” säger Roland Poirier Martinsson.
Carl Melin beskriver det hätska debattklimatet som ett stort problem, där hot och hat redan har tystat röster.
”Priset har redan betalats. Det finns de som varit delaktiga i samhällsdebatten som låter bli att skriva vad de tycker. Även om de vill markera så orkar de inte,” säger han.
Enligt Roland Poirier Martinsson går det inte bara att skylla på sociala medier, utan även ”gammelmedier” som alltmer anammar en ton som liknar den på sociala medier. Under seminariet berättade han om ett rykte på sociala medier om att han skulle börja jobba för Sverigedemokraternas tidning Samtiden, vilket ledde till en artikel i en kvällstidning och slutligen till grova hot mot honom själv.
”Jag skulle hellre skjuta mig själv i höftbenet med en älgstudsare än att jobba för Sverigedemokraterna, men de undrade internt, utan att fråga mig, om jag möjligtvis skulle kunna bli chefredaktör för deras tidning. Först hamnade nyheten på sociala medier och sedan skrev Expressen om det, men ingen hade ju pratat med mig! Någon publicerade sedan min hemadress med uppmaningen att åka dit och bränna ner mitt hus,” berättar han.
Panelen diskuterade även den politiska trenden att det ofta är motståndet mot den andra sidan som förenar den egna gruppen snarare än att det egna partiet faktiskt vill åstadkomma något. Britta Lejon berättade att hon inte har något emot politiska bråk, eftersom det kan tydliggöra skillnader. Problemet uppstår när konflikterna når en nivå där det hindrar förståelsen mellan människor, vilket är farligt för det öppna demokratiska samhället. Hon menar att alla har ansvar, men särskilt politiker, ledare och publicister har en extra stor roll att spela för att stoppa avhumaniseringen av den andra sidan.
Roland Poirier Martinsson avslutade panelen med en pessimistisk kommentar om att det möjligen går att uppnå förändring nationellt genom att sprida en kultur bland politiker, publicister och opinionsbildare som definierar vad som är okej. Men globalt tror han att det blir svårt att hindra den här trenden. ”Jag tror att vi är på väg mot något hemskt,” säger han.