Nästa gång du går på anställningsintervju kommer du kanske att intervjuas av en robot. Men blir resultatet verkligen så fördomsfritt som vi hoppas?
Karin Victorin är tv-producent, kreatör med ett passionerat intresse för hur AI och robotteknologi påverkar människor och samhälle. I senaste avsnittet av podden Framtidens Färdigheter, gästar hon Futurions Ann-Therése Enarsson för att prata om risker och möjligheter när anställningsintervjuerna görs av en robot istället för en människa.
De sociala robotarna får allt större utrymme och används idag i allt högre grad som medhjälpare i rekryteringsprocesser.
– Det som verkligen exploderar just nu, tack vare ChatGPT, är rekryteringsverktyg som baseras på chatbots, säger Karin Victorin i podden.
Rekryteringsbottar marknadsförs som fördomsfria – en robot som är ”blind” kan inte döma utifrån hudfärg, ålder eller kön. Men det finns flera exempel på då det blivit fel, påpekar Karin Victorin.
– I Sydkorea hade toppstudenter svårt att få jobb när en rekryteringsbot gjorde urvalet. I intervjun fick du inte visa för starka känslor, utan var tvungen att vara neutral i ditt ansikte. En ung man som var toppstudent kom inte vidare i processen för att han visade osäkerhet i sin blick. Det här väckte stora frågor hos mig som även håller på med teater. Måste vi lära oss att ha pokerface nu?, säger Karin Victorin.
En annan risk är i chefsrekryteringar, där roboten tolkar datan som om att de bästa ledarna är män, eftersom det sett ut så historiskt. Det har lett till att verktyget främst rekryterat män.
– Det är bra att vi försöker skapa fördomsfria verktyg, men det är svårt.
AI kommer även att påverka den som förbereder sig inför en jobbintervju. Som arbetssökande kan man behöva lära sig hur roboten fungerar och lära sig att behärska sitt kroppsspråk.
– Man tränar sig på de här intervjuerna, vilket gör att vissa personer som har gjort det förut har en fördel. Det finns dyra kurser där man lär sig skådespela mot ett rekryteringsverktyg som är utrustat med biometriska system som läser av ögonkontakt, entusiasm, leende och tal. Redan med sociala medier har vi blivit väldigt medvetna om våra selfie-ansikten. Nu når det en helt ny nivå, säger Karin Victorin.
Vilka känslor är svåra att fånga för en rekryterarrobot?
– En egenskap som är svår att läsa av med biometriska system är karisma. Det är även svårt att läsa av prestationsångest eller om man tycker synd om sig själv. Komplexa känslouttryck och personlighetsdrag är fortfarande väldigt svårt.
Så varför använder man över huvud taget AI inom rekrytering och HR?
– Jag tror att det har blivit populärt för att det är väldigt kostnadseffektivt och för att det kan innebära färre fördomar i en första sortering. Men helt fördomsfri är ju ingen metod än så länge.