Kan arbetsmarknadens parter göra mer än vad de gör idag? Vilka är de områden där de skulle kunna ta på sig ett ännu större ansvar? Möt Therese Svanström, ordförande TCO, Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, Lisa Nåbo, ordförande SSU, Carl Melin, samhällsanalytiker, Futurion, Alireza Akhondi, Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson och Ann-Therése Enarsson, vd Futurion i ett mycket intressant samtal om den svenska partsmodellen.
Se webbsändningen från Futurions seminarium här:
Sverige har i över tio år haft svaga regeringar med begränsad handlingskraft. Det mesta tyder på att kommer att förbli så under överskådlig tid, vilket Futurions Carl Melin lyfte i en debattartikel i SvD för en tid sedan. https://www.svd.se/a/nWOV3J/politiken-blir-alltfor-ryckig-med-svaga-regeringar
Samtidigt fungerar arbetsmarknaden bättre än någonsin med olika partsöverenskommelser för exempelvis omställning och pensioner. Den svenska partsmodellen bygger på att arbetsmarknadens parter försöker hitta lösningar som är bra för både arbetsgivare och arbetstagare.
Skulle parterna kunna ha ett större ansvar och vara involverade i fler områden?
Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv:
– Parterna kan bara agera i frågor som berör våra medlemmar, men så länge de flesta är medlemmar så har vi en demokratisk legitimitet. Och det finns många områden som berör medlemmarna. Energifrågan skulle kunna vara ett sådant område. Men parterna måste också orka ta det ansvaret. Att ta ansvar är inte alltid populärt, det kan vara lättare att låta ansvaret ligga på politikerna. Det är ju bara de svåra och kontroversiella frågorna som skulle hamna på oss – de som är lätta löser politikerna själva.
Carl Melin, samhällsanalytiker på Futurion, tycker inte att det finns några motsättningar mellan partsmodellen och politiken.
– De årtionden då partsmodellen och politiken har fungerat har det varit välståndsökningar i Sverige och det har varit bra för alla – både för näringsliv och arbetstagare. Men när politiken inte klarar av att hantera långsiktiga samhällsutmaningar då blir det viktigare att parterna steppar upp. De årtionden då det inte fungerat, som på 70-talet och första delen början av 90-talet, ja då blev vi alla fattigare, säger han.
Flera av deltagarna i seminariet sa upprepade gånger att politiken och staten behöver ta sitt ansvar och inte kan lägga över ansvaret på parterna i de frågor där de själva inte kommer överens. Lisa Nåbo ordförande i SSU ser dock utrymme för parterna att spela en större roll.
– Jag tror att det finns ännu fler frågor där man skulle behöva hitta gemensam kraft för att till exempel pensionerna ska bli bättre och arbetsvillkoren för unga ska bli bättre. Här upplever jag att det finns alldeles för stora splittringar i riksdagen. Man vill inte riktigt komma överens och här tror jag att parterna skulle kunna göra ett bättre jobb, säger hon.
Nåbo fortsätter:
– Från ungdomsförbundet på högersidan hör vi att man ska slopa svenska modellen och Centerns ungdomsförbund säger ”fuck facket forever”. Jag möts ofta av samtal där man inte är så måna om att komma överens utan där ”man ska köra över varandra”. Jag är orolig för att min generation inte ser fördelarna med den svenska modellen, säger hon.
A-kassa, pension, utbildning och sjukförsäkring. Skulle listan över parternas ansvarsområden kunna göras längre? Är försvaret månne nästa område? Therese Svanström på TCO tycker inte att idén är så tokig.
– Det är faktiskt inte så långsökt att partnerna har ett ansvar där. I ett totalförsvar kommer parterna att vara väldigt viktiga. På landets alla arbetsplatser måste vi se till att vi har rimliga förutsättningar att bidra i ett totalförsvar. Där kommer vi att behöva kliva in och ta ett ansvar, säger hon.
Carl Melin, samhällsanalytiker på Futurion tror att att parterna även skulle kunna ta större plats inom utbildningsväsendet.
– Jag tror inte att högskolor och universitet är de bästa på att komma på vilka kurser som behövs för framtidens arbetsliv. Kompetensförsörjning är en nyckelfråga för både industri och offentlig sektor – här har inte politiken levererat. Jag tror att arbetsgivarorganisationer och fack kan komma med kloka inspel inom utbildningsområdet.
Ann-Therése Enarsson, VD på Futurion, avslutade seminariet med att svara på frågan: Är inte partsmodellen lite gammalmodig ändå?
– Nej! Vi behöver långsiktiga och trygga omställningar. Partsmodellen är det trendigaste vi har!