”Kulturen sitter i väggarna” är ett gammalt slitet uttryck när det gäller organisationer och verksamhetsutveckling. När Frida Plym Forshell, arbetsmarknadsdirektör i Nacka kommun, funderar över hur digitaliseringen påverkar framtidens chefs- och ledarskap, ser hon nya möjligheter i den uppkopplade arbetsplatsen.
– Mycket av framtidens digitala chefskap sitter i sensorerna. Och den digitala datan om vad vi faktiskt gör på jobbet kommer även påverka den mänskliga delen av chefs- och ledarskapet säger hon när hon gästar Futurions podcast Framtidens färdigheter.
Frida Plym Forshell och Per Lagerström, värd för Futurions podcast.
Frida Plym Forshell är biokemisten som aldrig varit biokemist. Hennes egen formella utbildning är ett av många exempel på den högre utbildningens utmaningar gentemot en alltmer snabbrörlig arbetsmarknad. Det som var en stekhet framtidsbransch när hon började sin utbildning, var en bransch där ”proppen hade gått ur”, när hon var färdigutbildad.
– För min egen del spelar det inte så stor roll att det inte blev biotech för mig, jag har arbetat med stimulerande saker ändå, och säkert haft nytta av min utbildning där, konstaterar hon.
Utmaningen med att göra den högre utbildningen relevant för arbetsmarknaden beror på flera saker. En viktig faktor är att arbetsgivarna och företagen själva har svårt att beskriva och precisera vilken kompetens de kommer att behöva i framtiden.
– Förändringstakten på arbetsmarknaden tycker jag visar att det här med 5-åriga utbildningar på universitet och högskola inte funkar längre, men det viktiga är att vi i alla sektorer slutar att se kompetens som någonting statiskt och mätbart. Det är faktiskt mycket bättre att ”make it up as you go along”, säger Frida Plym Forshell och parafraserar en favoritsketch från Monty Python.
Sensorer förändrar chefskapet
En annan parallell utmaning handlar om att vi måste bli bättre på att mäta andra typer av kompetenser och kvalitéer för att verkligen hitta den kompetens som behövs. Och här tror Frida Plym Forshell att den ökade digitaliseringen av arbetsplatser, med mängder av sensorer och digitala mätpunkter kommer att förändra chefs- och ledarskapet ganska radikalt.
Ett exempel är den ständiga behovet av coachande ledarskap och användbar feedback. Bland annat studier av Simon Elvnäs vid KTH har dessutom visat att chefer upplever att de ger feedback, men utan att medarbetarna upplever det så. Ur Fridas perspektiv finns det många fördelar med en mix av faktiska, objektiva, data och det mänskliga ledarskapet.
– Det här med utvärdering och uppföljning av resultat har ju alltid varit något av en kamp mellan chefer och medarbetare, men om vi låter sensorerna mäta och återkoppla mycket av det vi gör på jobbet, så kan det mänskliga ledarskapet och medarbetarsamtalen istället ägna sig åt nya idéer och framtidsplanering.
Bristande förståelse för digitaliseringens effekter
Sedan ett år tillbaka arbetar Frida Plym Forshell som arbetsmarknadsdirektör i tillväxtkommunen Nacka. En kommun som planerar att växa från 100.000 invånare till 140.000 de närmaste 10 åren. Det handlar om tunnelbana, bostäder och skolor. Men också om ett ökat och ständigt föränderligt kompetensbehov. Och där spelar förmågan att ta tillvara digitaliseringens effekter en avgörande roll. Både när det gäller att förse företagen med nödvändig kompetens, och att se till att alla som kan jobba också har ett arbete.
– Jag tror tyvärr att vi ännu inte förstått det här med digitalisering, säger Frida. Att det inte är en IT-fråga längre, det begriper vi, men vi har inte ens börjat ana hur det kommer att påverka och förändra vårt kompetensbehov. Vill man dra det riktigt långt kan man till och med fråga sig om det här med formella kompetenser ens är relevanta i framtiden.
Lyssna på hela avsnittet av Framtidens färdigheter här: