”Fler väljer bostadsort före arbetsort” – se sändningen från Futurions rapportsläpp om nya flyttmönster

Futurions signal scan-rapport Flyttmönster i ett förändrat arbetsliv diskuterades vid ett välbesökt webbinarium den 31 mars. Fenomen som nomadbyar, wifi-tribes och bredbandsbullerbyar, och hur de påverkar arbetsgivare och regioner, diskuterades i sändningen som nu kan ses i efterhand här.

Många av de nya vanor och beteenden vi skaffat oss under ett år av pandemi och fysisk distansering kommer att försvinna när livet återgår till det normala. Men en del av dem kommer bestå och bli etablerade. I Futurions nya rapport Flyttmönster i ett förändrat arbetsliv har vi bett The Remote Lab skanna av signalerna som kan vara tecken på permanenta förändringar och skiften, efter detta gigantiska experiment där nästan hälften av arbetsstyrkan har jobbat på distans.

Rapporten presenterades vid ett direktsänt och välbesökt webbinarium den 31 mars. Missade du sändningen finns nu en ny chans att se samtalet.

– Vi har skannat efter signaler som sticker ut från normen och som har en potential att skala upp och därmed påverka samhället i stort, sa Maria Svensson Wiklander, rapportförfattare och medgrundare av The Remote Lab, vid rapportpresentationen, där hon var med i panelen tillsammans med Marcus Andersson, vd på Future Place Leadership, och Hans Westlund, professor i urbana och regionala studier vid KTH.

I rapporten behandlas fenomen som nomadbyar, wifi-tribes, bredbandsbullerbyar, coliving-communities och storstadsflykt. Ett mönster som framgår av signalskanningen är att människor i högre grad börjar välja bostadort före arbetsort, när de inte måste bo i närheten av sitt arbete.

– Isoleringen under pandemin har intensifierat mångas längtan till natur och grönomåden. Vi ser att fler skulle tacka nej till ett jobb som inte tillåter distansarbete, eller vara villiga att ta en lönesänkning för möjligheten att jobba på distans, säger Maria Svensson Wiklander.

– Det arbetsgivare står inför nu är att deras anställda under det senaste året kan ha gjort livsval som påverkar var de vill bo och jobba ifrån, och det kommer behövas väldigt goda skäl för att de ska acceptera att komma in till kontoret varje dag som tidigare. Har man ännu inte tagit ställning till om man ska tillåta distansarbete efter pandemin så är det hög tid att börjar fundera på det nu.

Nya gröna vågen?

Även för kommuner och regioner finns det möjligheter och utmaningar med nya rörelsemönster som etableras. Det finns gott om exempel på lokala initiativ för att locka människor att flytta dit, tillfälligt eller permanent. Syftet kan vara att locka talanger, att utveckla lokalsamhället eller att minska regionens beroende av turismnäringen.

– Svenska kommuner har generellt visat en ganska ambivalent inställning, men de har en gyllene chans, sa Marcus Andersson, vd på Future Place Leadership. Det handlar om värdskap, mottagandekapacitet och integrationsförmåga, att få människor att bli en del av samhället, oavsett om de är där tillfälligt eller permanent. Trivs de så stannar de kvar, betalar skatt och bidrar till samhället.

Kanske är det början på en ny grön våg vi ser, efter en lång period av urbanisering. Hans Westlund, professor i urbana och regionala studier vid KTH, tycker att mycket tyder på det.

– Men med stora skillnader från förra gången för 50 år sedan. Då var gröna vågen en jordbruksvåg, idag har nästan alla som bor på landsbygden urbana jobb. Staden har sina fördelar, nu får vi se om den distansoberoende tekniken kan kompensera för de fördelarna.

Se hela samtalet här.