I dag har möjligheten till övervakning har gått så långt att anställdas personliga integritet kränks. Vi behöver få kunskap om hur utbredd den digitala övervakningen på jobbet är, skriver Futurions vd Ann-Therése Enarsson i Expressen Debatt.
Vad skulle du säga om din chef via din dator eller mobiltelefon skulle kontrollera vad du gör, när du gör det och kanske till och med kunna ge dessa uppgifter till andra? Förmodligen skulle du tycka det var obehagligt. Ändå är det vad som sker på många arbetsplatser.
Arbetsgivaren har mycket data om dig i dag baserat på vad du har gjort. De kan gå igenom e-post, chattar eller telefonloggar vid behov. Under pandemin blev det också vanligare att arbetsgivaren i realtid övervakar vad arbetstagarna gör här och nu, genom att följa tangenttryckningar, ögonrörelser på datorskärmen eller förflyttningar via GPS.
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion
Nu befinner vi oss i vad som kan kallas för den tredje fasen av övervakning där arbetsgivaren kan förutse vad vi kommer att göra. Det är lätt att tro det handlar om en dystopisk framtidsfilm, men icke. Det är resultatet av de möjligheter som artificiell intelligens medför på jobbet. AI kan avslöja om du funderar på att organisera dig i facket, om du är på väg att byta jobb eller om är missnöjd med lön och villkor.
Vi behöver få kunskap om hur utbredd den digitala övervakningen på jobben är, och vi behöver stärka arbetstagarnas inflytande för att ändra maktbalansen som har förskjutits till arbetsgivarens fördel.
Tankesmedjan Futurion har låtit Novus undersöka svenskarnas syn på integritet i arbetslivet. Resultaten är tydliga. Tre av fyra anser att digital övervakning på arbetsplatsen är ett intrång i den personliga integriteten. En tredjedel känner inte till ifall deras arbetsgivare mäter produktiviteten genom exempelvis telefonsamtal. Svenska folket är mycket negativt till denna typ av övervakning. Det är till och med så att nästan var femte är beredd att gå ned i lön för att slippa det.
Arbetsgivare har alltid bevakat och följt upp medarbetare för att hantera säkerhet och kvalitetsfrågor. Det ingår i arbetsmiljöarbetet att göra insatser för att minska hälso- och säkerhetsrisker i verksamheten. Men gränserna för vad som är möjligt och rimligt att bevaka och kontrollera flyttas fram med AI.
I dag är problemet att möjligheten till övervakning har gått så långt att arbetsgivare samlar in så mycket data, till exempel genom kameraövervakning eller insticksprogram och liknande i våra mobiler och datorer, att den personliga integriteten kränks. Arbetsgivare redovisar dessutom sällan hur de övervakar sina medarbetare och vilken data som samlas in, men vi kan konstatera att branschen som säljer dessa verktyg just nu växer mycket fort.
Gränslös teknik
Tekniken är dessutom gränslös och följer med även utanför jobbet. I många tjänstemannayrken arbetar du både ”på” jobbet, i kollektivtrafiken och när du är hemma. De verktyg som arbetsgivaren har tillgång till för att övervaka följer därför med dig även in i hemmets lugna vrå.
I USA och Kina är den digitala övervakningen i jobbet redan en realitet. Enligt analysföretaget Gartner använder sig 60 procent av amerikanska storföretag av digital övervakning – en andel som inom ett par år sannolikt ökar till 70 procent. Vi vet också att övervakningssystem gör det möjligt för den kinesiska staten att förutsäga vilka medborgare som kan antas vara illojala mot det politiska systemet. Allt talar för att övervakningsprogram används även i Sverige. Men det finns inte någon svensk statistik att tillgå.
Regeringen bör ge Integritetsskyddsmyndigheten i uppdrag att kartlägga läget. Vi behöver få kunskap om hur utbredd den digitala övervakningen på jobben är, och vi behöver stärka arbetstagarnas inflytande för att ändra maktbalansen som har förskjutits till arbetsgivarens fördel.
Den fragmentariska lagstiftning som finns på området gör inte jobbet längre. Vad gör ansvariga myndigheter och var är initiativen från arbetsmarknadens parter?
Av Ann-Therése Enarsson, vd för tankesmedjan Futurion