Nytänkande är en av framtidens färdigheter. Och det behövs överallt. I små som i stora organisationer. I ett antal år har entreprenörskapet lyfts fram som avgörande för att Sverige ska klara den internationella konkurrensen. Men lika viktigt är kanske intraprenörskapet och hur stora företag och offentliga verksamheter kan skapa en innovativ kultur där det blir tillåtet att testa, misslyckas och lära sig nåt på vägen. I det tredje avsnittet av podcasten Framtidens färdigheter gästas vi av serieentreprenören och public affairs experten Ida Karlbom.
Ida Karlbom med kaffekoppen i högsta hugg när hon gästade Per Lagerström och Ann-Therese Enarsson i podden.
Ida Karlbom har själv erfarenhet från nytänkandets för- och nackdelar. Om hur det är att som entreprenör, med kniven på strupen, ligga sömnlös uppfylld av nya idéer men också med oron över att idén faktiskt inte ska lyckas. Med det som utgångspunkt lyfter hon fram behovet av intraprenörskap och hänvisar till Intraprenörskompassen, en forskningsstudie som presenteras den 14 november. För nytänkandet måste spela en strategisk roll även i stora företag och organisationer.
– Det räcker inte med att start ups och enskilda entreprenörer står för nytänkandet, menar Ida Karlbom. Dessutom är det mycket svårare att växla upp idéerna om du är en ensam företagare. Medan nytänkande och innovationer i större bolag har helt andra möjligheter att ge stora effekter.
Viktigt att våga våga
Att våga våga är avgörande för vår förmåga att vara nytänkande, menar Ida Karlbom. Ann-Therese Enarsson efterlyser ett intraprenörskap där företag och organisationer ser till att skapa en kultur som tillåter misslyckanden och där man lär sig av sina misstag.
– Jag skulle vilja se att intraprenören prisas minst lika mycket som entreprenören, säger Ann-Therese Enarsson.
I ett arbetsliv som i framtiden kommer att vara både rörligare och rörigare blir det också viktigt att många fler rör sig över olika gränser. Både Ida och Ann-Therese ser framför sig en arbetsmarknad där människor växlar från att vara ”gigare” till anställda, till egna företagare. Perspektivbytena stärker individen och ger en ökad förståelse. Vilket i sig stärker nytänkandet.
Systemen behöver förändras
Ida ser att trygghetssystemen idag utgår ifrån långa tillsvidareanställningar, trots att allt fler ”mer eller mindre frivilligt” försörjer sig inom den framväxande gig-ekonomin som frilansare. Ann-Therese menar å sin sida att de svenska trygghets- och omställningssystemen ger Sverige en konkurrensfördel och bidrar i grunden till att vi Svenskar kan vara modiga och våga testa nytt. Samtidigt måste förstås trygghetssystemen följa med utvecklingen.
I grunden är dock både Ida Karlbom och Ann-Therese Enarsson överens om att det krävs mod, öppenhet och ledarskap för att vi ska kunna släppa fram både entreprenörskap och intraprenörskap. Något det kommer behövas mer av i framtidens arbetsliv.
Lyssna på avsnittet direkt här: