Debatten om förkortad arbetstid är hetare än någonsin. Vårdförbundet gick ut i strejk för kortare arbetstid. Och frågan om hur vinsterna av produktivitetsökningarna som AI och digitalisering leder till ska komma arbetstagare till nytta diskuteras flitigt i ljuset av den senaste tidens stora framsteg på området. Dessutom uppger fler unga värdera balans mellan fritid och arbete högt. Vi ser att allt fler arbetstagare sätter värde på mer ledig tid genom utökad semester eller förkortad arbetstid, snarare än högre lön. Därför förtjänar även semesterns roll i det moderna arbetslivet en större plats i debatten.
Samtidigt är frågan komplicerad, inte minst kring huruvida arbetstidsförkortning uppnås bäst genom lagstiftning, eller bör lösas genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Miljöpartiet har i ett tidigt vallöfte inför nästa riksdagsval sagt att de vill se lagstiftning kring arbetstidsförkortning. LO, å andra sidan, har fattat beslut om att frågan är prioriterad, men snarare bör lösas av parterna.
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion
Det är alltså mycket som händer i diskussionerna, men arbetstiden dikteras av mer än bara antalet timmar arbetade per dag eller vecka. Det handlar också om möjligheten att styra sin egen tid. Trots att vi i Sverige har haft lagstiftning om 40 timmars arbetsveckor sedan 1973, har den effektiva arbetstiden förändrats. Där är omfattningen av semestern en viktig faktor som påverkar.
Mycket har förändrats sedan regelrätt industrisemester utgjorde normen för hur arbetstagare tog ut sin ledighet, där syftet endast var att återhämtning innan återkomsten till jobbet. Däremot är möjligheterna att påverka semestern fortsatt begränsad, särskilt för de med lägre inkomster.
I en undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Futurion framkommer att 33 procent av de tillfrågade värderar förkortad arbetstid högst bland olika alternativ relaterade till sitt arbetsliv. 24 procent värderar högre lön främst, och 20 procent sätter fler semesterdagar högst på önskelistan.
Sammantaget ger detta en bild av att fler sätter värde till mer ledig tid genom utökad semester eller förkortad arbetstid, snarare än högre lön. Frågan om förkortad arbetstid har vänts och vridits på mycket den senaste tiden, men frågan om semesterns roll i det moderna arbetslivet förtjänar en större plats i debatten.
Dagens semester skiljer sig från den traditionella industrisemestern och framtidens semester ser annorlunda ut från dagens. Frågan är hur vi vill kunna styra över vår semester, och vilket syfte semestern ska fylla. I dag menar 7 av 10 att samspelet med arbetsgivare angående semester fungerar bra, men 54 procent av de tillfrågade i Futurions undersökning önskar samtidigt en annan semesterfördelning än den nuvarande. Det finns alltså behov att modernisera synen på semestern.
Det finns en rad olika sätt som semestern kan komma att förändras i framtiden. Ökad flexibilitet kring när man tar ut semestern och förlängd semester som verktyg för att höja arbetsplatsers attraktivitet är två faktorer. Anpassning av semestern efter behovet av återhämtning eller ett ifrågasättande av huruvida semestern i dagsläget faktiskt erbjuder goda möjligheter till återhämtning på årsbasis är två andra.
Dessa diskussioner är viktiga, och aktualiseras av debatten om arbetstidsförkortning. För att säkerställa en framtid där behov tillgodoses och där vinsterna av den ökade effektiviteten kommer alla till gagn, behöver fler perspektiv än arbetstidsförkortning vara del av debatten.
Semestern kommer att förändras, men vi måste fråga oss hur det bäst skapar möjligheter till återhämtning och underlättar samspelet mellan arbets- och privatliv. Semesterperspektivet är viktigt i arbetstidsdebatten – så låt oss prata om det mer.
Ann-Therése Enarsson, vd Tankesmedjan Futurion