Diskussionen om hur mycket vi bör arbeta har tagit fart. Det är inte en dag för tidigt. Mycket talar för att vi behöver uppdatera synen på 40-timmarsveckan som norm. En åldrande befolkning gör att vi måste orka arbeta längre upp i åren, samtidigt som många yrken präglas av höga sjukskrivningstal och utbredd stress. Parallellt med detta ser vi hur AI har potential att frigöra tid. Frågan om kortare arbetstid är mer aktuell än på länge, skriver Futurions vd Ann-Therése Enarsson.
Redan 1971 fick vi en lag om 40-timmars arbetsvecka. Sedan dess har inte arbetstiden ändrats annat än på marginalen. Föräldraledigheten har byggts ut och framför allt blivit mer jämställd. 1978 fick vi fem veckors lagstadgad semester. Det har samtidigt hänt massor i omvärlden sedan dess.
Arbetslivet och näringslivet har utvecklats och vi har sett en omfattande strukturomvandling. Men vi har inte sänkt normalarbetstiden. Vi arbetar lite mindre när barnen är små, men desto längre högre upp i åldrarna. I partsförhandlingar har facken genom åren i hög grad prioriterat löneökningar framför arbetstidsförkortning.
Ann-Therése Enarsson, vd, Futurion
För tio år sedan fick forskarna Carl Benedikt Frey och Michael Osborne vid Oxford Martin School stort genomslag när de pekade på att 47 procent av alla amerikanska jobb riskerade att försvinna på grund av ny teknik. Rapporten fick fart på diskussionen om vad som skulle krävas för att hantera omställningen.
Sedan dess har den snabba utvecklingen av AI aktualiserat forskarnas analys. Kommer AI ta jobben från oss eller kommer tekniken ge oss möjlighet att jobba mindre och få mer fritid i stället? Frågan är högst relevant. Vad ska det nya samhällsprojektet vara i en tid där produktiviteten på allvar kan göra det möjligt att förbättra vår välfärd och korta vår arbetstid? Teknikutvecklingen kommer att ge stora produktivitetsvinster och det är viktigt att löntagarna får del av det välstånd som skapas. Det välståndet skulle kunna användas till att arbeta mindre.
Arbetstidsfrågan aktualiserades nyligen när det amerikanska bilarbetarfacket UAW gick ut i strejk och krävde inte bara högre löner utan även fyradagarsvecka. Dessutom visar ett brittiskt försök att fyradagarsvecka med bibehållen lön ledde till minskad stress och sjukfrånvaro samt lägre personalomsättning. Många liknande försök visar att kortare arbetstid kan innebära en möjlighet att få bättre balans i tillvaron, få ihop livspusslet men även gynna verksamheterna.
Samtidigt är villkoren inte desamma på olika delar av arbetsmarknaden. I industrin och bland tjänstemän kan kortare arbetstid kompenseras med fler maskiner och satsningar på AI-användning som leder till produktivitetsutveckling. Inom vård och omsorg är det inte möjligt på samma sätt. Där måste fler personer anställas om arbetstiden kortas, vilket resulterar i ökade kostnader.
Futurion har tillsammans med SOM-institutet under flera år ställt frågor om människors oro för både stress och osäkra anställningsvillkor. Det är tydligt att dagens arbetsliv präglas av mycket stress och att det är något som de flesta oroas över. Ett hållbart arbetsliv kräver tydliga gränser mellan arbetstid och ledig tid. Om människor inte ges möjlighet till avkoppling och återhämtning – eller om krav och ledarskap inte fungerar – så leder det till oönskad stress.
Det finns också vissa könsskillnader i synen på arbetstid och arbetsliv, och hur arbetet påverkar vårt välmående. Vi kan till exempel konstatera att kvinnor är betydligt mer stressade än män, vilket kan förklaras av att de ofta har ett större ansvar för att kombinera arbetsliv och familj. Kvinnor är också överrepresenterade inom sektorer där arbetstagare har begränsad kontroll över den egna arbetstiden.
Men arbetstidsfrågan handlar inte bara om hur långa arbetsveckor vi har, utan också om makten över tiden. Vem är det egentligen som ska bestämma över hur mycket vi behöver eller får arbeta? Är det arbetsgivarna, staten, EU, facket eller den enskilde?
Arbetet är en central del av de flestas liv. Hur vi reformerar arbetstiden nu när tekniken ger oss möjlighet är ett av de viktigare samhällsprojekten. Är det dags för arbetsmarknadens parter att lyfta frågan om makten över arbetstidens längd och förläggning?
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion