Just nu träffas unga av en dubbelsmocka från teknik och ekonomi. Landets arbetsplatser behöver tänka till kring hur man fostrar god kompetens. Landets regering behöver svara på hur maktbalansen på arbetsmarknaden ska upprätthållas, skriver Ann-Therése Enarsson, vd för tankesmedjan Futurion.
Till debattartikeln på Dagens Industri >>>
Arbetsplatser över hela landet skakas – på gott och ont – om av AI och ChatGPT. Uppgifter som tidigare tog många timmar går nu i en handvändning. ChatGPT har beskrivits som en ny superkollega som snabbt svarar på dina frågor och genomför enkla men tidskrävande arbetsuppgifter så att du kan fokusera på annat. Andra beskriver i stället domedagsscenarion där AI likaväl som det kan göra gott också kan användas för att göra ont. I medierna skrivs det knappt om något annat, men bilden av AI-verktyg och dess konsekvenser på landets arbetsplatser behöver nyanseras.
Om vi i första hand vänder oss till ChatGPT och inte våra kollegor får det effekter på det mellanmänskliga utbytet. En dator svarar på dina frågor och löser dina uppgifter innanför boxen utan att ifrågasätta eller komma med ytterligare idéer och förslag. Kvaliteten på de instruktioner – hur skickliga vi är på prompting – som vi ger till modellen är avgörande för resultatet. Den amerikanska datorforskaren Timnit Gerbu belyser dessutom hur AI-verktygen ofta överrepresenterar dominerande perspektiv och reproducerar budskap som riskerar att försumma marginaliserade grupper.
AI kan på många sätt underlätta och effektivisera arbetet och därmed ge produktiviteten en skjuts. Men samtidigt utvecklas och utmanas vi av våra kollegor, och när AI är det första valet för att lösa en mängd arbetsuppgifter riskerar det att få konsekvenser för de framsteg och den innovationskraft som uppstår i det kollegiala utbytet.
Det ligger nära till hands att tänka sig att det är unga på arbetsmarknaden som, eftersom de antas ha lätt att ta till sig av ny teknik, ska gynnas av den här utvecklingen. Men det är en förenklad och delvis felaktig bild. När en dator nu kan göra många av de uppgifter som tidigare ofta hamnade hos unga nyanställda på arbetsplatser får det konsekvenser, inte minst för lärandeprocesser, onboarding och anställning. När seniora kollegor inte längre ber unga om hjälp med research eller enklare arbetsuppgifter, utan i stället vänder sig till ChatGPT, kan det få följder som vi inte har räknat med. Flera affärsmodeller sätts exempelvis i gungning då de bygger på att ta in unga juniora medarbetare som bidrar med underlag som nu AI-modellerna gör snabbare och billigare. Advokatbyråer är ett typiskt exempel på detta.
I Maria Boströms forskning vid Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet konstateras att många unga ser sig som solospelare med mycket eget ansvar. De upplever att arbetsförmågan hänger på dem själva. Att de själva ska se till att ha tillräckligt med kunskap och erfarenhet samt att de själva ska göra arbetet meningsfullt. De förväntar sig inte att chefen ska skapa förutsättningar för en god arbetsförmåga. Hon lyfter fram en gedigen introduktion, handledning och mentorskap som verktyg för att unga ska komma in i arbetslivet på ett bra sätt. Frågan är vad som händer med det stödet nu.
Det räcker inte att peka på att dagens unga besitter digital kompetens som kommer att gynna dem på arbetsmarknaden när det mellanmänskliga stödet från kollegor försvinner och behovet av att anställa unga i roller med enkla arbetsuppgifter ersätts av AI. När utbildningsminister Mats Persson nyligen besökte Nyhetsmorgon för att tala om hur AI kommer att påverka kompetensförsörjningen beskrev han regeringens satsningar på vuxenutbildning och vikten av det livslånga lärandet för att kunna hitta ny sysselsättning. Det är välkommet att regeringen nu gör dessa satsningar och vidhåller vikten av det omställningsstudiestöd som rullades ut under hösten och som har vuxna mitt i arbetslivet som målgrupp.
Däremot hjälper det inte unga, som redan är en utsatt grupp på arbetsmarknaden. De befinner sig i en svår situation och det är djupt oroande att maktbalansen nu riskerar att ytterligare rubbas till deras nackdel.
Insatser för att hjälpa de som förlorar sina jobb till AI är oerhört viktiga för att minska arbetsmarknadsoron, men likaså måste regeringen presentera åtgärder för de som ännu inte har fått sitt första jobb. De etableringsjobb som aviserades i mars 2018, och hade underlättat för unga att få in en fot på arbetsmarknaden, lyser fortfarande med sin frånvaro. Samtidigt flaggade Johan Pehrson i dagarna om att vi går mot högre arbetslöshet och tuffare tider. I detta sammanhang blir det slående hur mycket billigare det blir att använda AI-verktyg i stället för att anställa ung arbetskraft, när etableringsjobben uteblir och kostnader kan kapas genom automatisering.
Vi behöver alltså mer än bara vuxenutbildning och livslångt lärande. Unga måste känna en trygghet i att de kan hitta ett första jobb, och arbetsgivarna måste se värdet i att rekrytera unga och skapa en arbetsmiljö där de har möjlighet att utvecklas och bidra.
Just nu träffas unga av en dubbelsmocka från teknik och ekonomi. Landets arbetsplatser behöver tänka till kring hur man fostrar god kompetens. Landets regering behöver svara på hur maktbalansen på arbetsmarknaden ska upprätthållas när ungas situation ser ut att bli än otryggare. Hur ska vi värna framtidens generationer på arbetsmarknaden när automatisering leder till att mångas första jobb försvinner?
Ann-Therése Enarsson, vd för tankesmedjan Futurion