I avsnitt nr 2 av podden Framtidens färdigheter gästas vi av Carl Heath, forskare och designer på RISE Interactive. Tillsammans med programledaren Per Lagerström och Ann-Therese Enarsson, vd Futurion, spanar och spånar Carl kring fenomenet makerspace och hur makerkulturen kan komma att påverka lärandet i framtidens arbetsliv.
Ann-Therese Enarsson och Per Lagerström gästas den här gången av Carl Heath, RISE Interactive
En folkrörelse för lärande…
Att makerkulturen är en rörelse på frammarsch rådet det ingen tvekan om. Carl räknar upp flera olika initiativ, ofta drivna av ideella föreningar, som bygger olika typer av makerspaces eller rum för skapande. Stockholm makerspace, Mikrofabriken i Göteborg, Luleå makerspace, Makerspace Hultsfred. Exemplen är många. Verksamheten inspirerar. Ett tips är också att kolla in Facebookgruppen Makerskola där över 1700 pedagoger och andra intresserade delar med sig av handfasta och konkreta tips på gränsöverskridande lärande.
…som utmanar dagens institutioner
Carl menar att dagens högskolor och universitet har en incitamentsmodell helt inriktad på att utbilda arbetslösa 20-åringar och att vi måste skapa en mycket mer individualiserad högre utbildning med sikte på det livslånga lärandet. Inte så konstigt att så många som 82 procent av collegestudenter i USA uppger tutorials på YouTube som sin främsta källa till ny kunskap, påpekar Ann-Therese.
Slöjd = bra träning i innovationsprocesser
Hela makerkulturen bygger på att korsa gränser och förhålla sig material-agnostiskt till lärande och skapande. Det gäller att testa sig fram, att våga göra fel och att lära sig av sina och andras försök och misstag. De stora maker-festivaler som äger rum, bland annat i Kalifornien, är rena julafton för den som vill testa sig fram och skapa själv. Dessutom ett förhållningssätt som matchar den svenska folkbildningstraditionen väldigt väl, menar Carl.
Ur det perspektivet menar både Ann-Therese och Carl att det är ett stort misstag att, som vissa debattörer gör, ställa slöjd mot programmering. Slöjden är en nästan unik svensk företeelse och i grunden ett sätt att förstå hur design- och innovationsprocesser fungerar, menar Carl. Den första smörkniven kanske inte blev så bra, men efter ett par försök så både funkar den och håller länge.
Att sticka är som att programmera
När Ann-Therese refererar till sin dotters virkning i syslöjden, där mönstren egentligen påminner om programmering, ger Carl henne helt rätt. Att förstå ett stickningsmönster är som att tolka kod. Och på så sätt är den gamla hederliga syjuntan det nya svarta i ett allt mer digitaliserat arbetsliv.
Lyssna på avsnittet här: