Kommentar ålderism:
AI stänger dörren för unga – regeringen ser bara äldres problem
Nyligen tillsatte regeringen ett råd mot ålderism för att stärka äldres ställning på arbetsmarknaden. Det är i grunden välkommet och samtidigt helt fel tänkt. AI förändrar arbetsmarknaden i en takt som saknar motstycke i modern tid. Det skapar en betydligt större utmaning – unga som aldrig får chansen eftersom AI dörren stänger för nyutexade när instegsjobben försvinner.
Det är ingen slump att amerikanska studenter börjat protestera mot AI-utvecklingen och bua ut tekniktoppar som håller tal på universiteten. De ser ju hur spelplanen förändras framför ögonen på dem. De ser hur de första stegen in i arbetslivet håller på att ryckas undan.
Och de unga har skäl att vara oroliga. Ny svensk forskning visar att AI inte främst minskar antalet jobb. Den förändrar vem som får dem. I yrken där AI används mest har anställningen av unga minskat samtidigt som den ökat för äldre. För unga handlar det om en nedgång på över fem procent. För personer över 50 går utvecklingen i motsatt riktning.
AI gör erfarenhet till hårdvaluta. Problemet är att den som saknar erfarenhet får allt svårare att skaffa sig den. Många av de arbetsuppgifter som tidigare fungerade som en väg in i arbetslivet automatiseras snabbast. Samtidigt blir AI ett kraftfullt stöd för den som redan kan jobbet.
Resultatet är en arbetsmarknad som präglas av en erfarenhetsparadox. Du får inte jobbet utan erfarenhet. Men du får heller ingen erfarenhet utan jobbet.
Utvecklingen märks också i hur unga ser på framtiden. I Futurions nya studie Under ytan uppger sex av tio studenter att de oroar sig för framtidens arbetsliv på grund av AI. Den största oron uttrycker unga kvinnor, vilket är begripligt eftersom forskning visar att AI:s undanträngningseffekter är dubbelt så stora för unga kvinnor som för unga män.
Det mest anmärkningsvärda är alltså att framtidstron verkar vara som lägst hos dem som har längst tid kvar på arbetsmarknaden
Historiskt har ny teknik skapat optimism. Sverige har varit framgångsrikt därför att människor känt sig trygga mitt i förändringen. Det har funnits en tilltro till att utbildning, omställning och hårt arbete öppnar dörren till nya möjligheter.
Nu ser vi tecken på motsatsen. Unga har svårt att få första jobbet. Därför blir det råd mot ålderism som regeringen har tillsatt feltänkt givet de största utmaningarna framåt. Syftet är att motverka attityder, strukturer och hinder som gör att äldre begränsas i arbetslivet. I det arbetet engageras ”några av Sveriges mest framgångsrika forskare, företagsledare och medieprofiler”, enligt äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Jämställdhetsminister Nina Larsson talar om ett samhälle som tar tillvara allas kompetens och innovationskraft, oavsett kön och ålder. Men rådet som presenteras består av sju män och två kvinnor.
Regeringen väljer alltså att fokusera på hur människor ska kunna stanna längre på arbetsmarknaden, medan allt fler unga undrar om de ens kommer att få en väg in.
Kanske är det därför som hälften av landets förstagångsväljare inte kan nämna ett enda parti som de upplever har en trovärdig jobbpolitik för dem. De ser något som politiken ännu inte verkar se. Att den stora arbetsmarknadsfrågan inte längre bara handlar om pensionering och äldre arbetskraft. Den handlar om vem som får sitt första jobb.
När AI förändrar förutsättningarna för jobb genom att stänga ute unga och gynna äldre, erfarna arbetstagare är det tondövt av regeringen att peka på ålderism som ett växande problem som enbart drabbar äldre. Civilminister Erik Slottner säger att ”vi är allt fler som blir äldre”. Det kan i sig inte vara ett problem. Det är därför regeringen borde lyssna mindre på en grupp etablerade experter och mer på de unga.
För de ser redan det som beslutsfattarna missar. Att den verkliga generationskonflikten inte handlar om vem som lämnar arbetsmarknaden. Den handlar om vem som släpps in.
Ann-Therése Enarsson, vd Tankesmedjan Futurion