Under ytan – AI väntas förvärra nästan allt
Futurion i samarbete med Seismic Foundation. Ladda hem utdrag ur rapporten här»
När svenskar bedömer hur betydelsefulla olika samhällsfrågor är och samtidigt uppskattar hur AI kommer att påverka dem framträder ett tydligt mönster: AI väntas förvärra nästan allt. Jämfört med den studie (On the Razor’s Edge, Seismic-rapport, 2025) som gjordes i fem andra länder i fjol är synen på AI:s påverkan mer negativ i Sverige.
Krig och terrorism samt brottslighet och våld ses som de största samhällsproblemen, och på båda områdena tror svenskar att AI kommer att göra situationen värre.
De två områden där svenskarna är mest pessimistiska till AI:s påverkan är desinformation och arbetslöshet. Svenskar förväntar sig att AI kommer att förstärka arbetslösheten, en oro som är mer utbredd än i de länder som undersöktes 2025.
Under ett valår kan det vara värt att notera att svenskarna också är pessimistiska till AI:s påverkan på val och tilltro till demokratin.
Sjukvården är ett av få områden där AI förväntas bidra till en positiv utveckling.
Kvinnor är mer pessimistiska till AI än män – men i frågan om jobben råder samsyn
I nästan varje fråga är svenska kvinnor betydligt mer pessimistiska än män om AI:s påverkan. När det gäller desinformation ligger kvinnor på -36 procent mot männens -25 procent. Inom klimatfrågan är män nettopositiva på +8 procent medan kvinnor är negativa på -10 procent. Samma mönster återkommer för bland annat cybersäkerhet, relationen mellan olika grupper i samhället, rasism och psykisk hälsa: kvinnor förväntar sig konsekvent att AI gör saker värre, och med större marginal.
Ett undantag är arbetslösheten, där könsskillnaden försvinner. Båda ligger på cirka -30 procent, vilket gör det till den fråga där svenska attityder är som mest samstämmiga – och där pessimismen är som djupast för båda könen.
Det är anmärkningsvärt eftersom Sverige länge har setts som ett föregångsland i att skapa trygghet och anpassningsförmåga på arbetsmarknaden, genom bland annat facklig representation och aktiv arbetsmarknadspolitik. Ändå är oron för AI:s påverkan på jobben utbredd vilket antyder en osäkerhet kring den svenska modellens förmåga att hantera den snabba tekniska utvecklingen.
Sveriges studenter är oroade, oförberedda och pessimistiska om AI och sin framtid
Rapportens resultat tecknar en tydlig bild: AI-utvecklingen väcker stor oro bland Sveriges studenter. Sex av tio känner sig skrämda av tanken på hur framtidens arbetsliv kommer att se ut, och mer än hälften tror att AI kommer att minska antalet instegsjobb.
Endast en av fem tror att AI-innovation kommer att skapa fler jobb för dem när de är klara med studierna. För en generation som står på tröskeln till arbetsmarknaden är det en djupt pessimistisk syn.
Bilden är inte entydig. Nästan hälften tror att AI kommer att hjälpa dem på arbetsplatsen, vilket tyder på att studenter ser ett värde i AI som verktyg även när de fruktar dess bredare påverkan på sysselsättningen.
Men 44 procent oroar sig för att deras studier ska vara inaktuella när de tar examen, och endast 29 procent anser att deras skola eller universitet har hjälpt dem att förstå AI:s roll. Det tyder på att det svenska utbildningssystemet har svårt att hålla jämna steg med de frågor som studenterna redan ställer.
Fältarbete för kvantitativ undersökning
- Data samlades in via webbenkäter genom en panelaggregator, med demografiska kvoter tillämpade.
- Fältarbetet genomfördes den 12 mars-20 mars 2026.
- Efter insamlingen viktades materialet utifrån följande variabler: kön, ålder, region, utbildning, tidigare röstande och utländsk/svensk bakgrund.
- På grund av viktning och avrundning behöver inte procentsatserna summera till 100 procent.
