Veronica Magnusson, ordförande Vision, i Futurions podcast: “Trovärdighet hänger på lokal närvaro”

By 9 maj, 2019 maj 13th, 2019 Podcast, Aktuellt

Facklig framgång handlar i grunden om tre saker: Att allltid ha fokus på medlemsvärvningen, att berätta varför det är viktigt att vara många och att hela tiden vara lokalt närvarande. Det är så facket fortsätter vara relevant även i framtiden. Det säger Veronica Magnusson, ordförande i fackförbundet Vision, när hon besöker Ann-Therese Enarsson och Anna Danielsson Öberg i Futurions podcast Vad är grejen med facket?

Ann-Therese Enarsson inleder samtalet med att referera till Futurions färska rapport Förena och förändra  Om framtidens fackliga organisering – där just själva organiseringen lyfts fram som en avgörande faktor för framgång. Och Veronica Magnusson håller med.
– Förmågan att rekrytera och organisera medlemmar är själva grunden i den fackliga verksamheten, säger hon. Det är det som avgör om vi är relevanta eller inte.

Medlemsvärvning i fokus
Anna Danielsson Öberg pekar på de stora skillnaderna i antalet fackliga medlemmar i privat och offentlig verksamhet och undrar hur Visions förklaring ser ut. Enligt Veronica Magnusson handlar det mycket om att offentliga arbetsgivare är mer stabila, statiska och ger en större kontinuitet. Det blir enklare för facket att ha en dialog med en och samma motpart. Förändringarna är större på den privata sidan. Men i grunden handlar nivån på antalet medlemmar enligt Veronica om att “våga ställa frågan”, oavsett verksamhetsform.
– Jag blev engagerad i Vision under en period där vi fortfarande tappade medlemmar, och vi märker än idag att vi medlemsantalet går ner så fort vi inte har fokus på en aktiv medlemsvärvning.

Lokal närvaro avgörande
Det finns gott om siffror och statistik som visar att traditionella folkrörelser, som t.ex fackföreningar, har svårt att fånga upp engagemanget hos unga människor. Enligt Veronica Magnusson finns det flera nycklar för att lyckas med detta. Det mest avgörande är den lokala närvaron. Att Vision är synliga och närvarande på den lokala arbetsplatsen spelar mycket större roll än vad hon som förbundsordförande säger eller tycker.
– Vi måste hela tiden bli bättre på att kommunicera den individuella nyttan med medlemskapet, säger Veronica. Och det gör vi bäst lokalt. Återkopplingen blir snabbare och mer konkret.

Den fackliga berättelsen, med dess stolta historia, räcker inte för att engagera folk att gå med i facket idag. Det är förändringar och påverkan här och nu som är det mest avgörande. Med nya förhandlingsmetoder, så kallad intresseförhandling, som ofta kan ske lokalt, kommer också nya och fler saker att kommunicera.
– Förr så skedde förhandlingarna i slutna rum, och själva resultaten var det som gick att kommunicera. Idag måste vi vara mycket bättre på att kommunicera det vi vill och det vi krävt i förhandlingarna och inte bara vad slutresultatet blev.

Vad ett fackligt medlemskap ger, hänger också på hur du som individ utnyttjar ditt medlemskap.
– Det är lite som ett gymkort, konstaterar Veronica. Det räcker inte med att du köper det, du måste använda det också.

Fackliga förmåner breddar
I avsnitt 4 av Vad är grejen med facket? var PR-konsulten och #metoo-organisatören Maja Stridsberg gäst. Hon riktade då kritik mot att facket snarare lanserar tjänster som “fixar saker åt folk” än ägnar sig åt att kanalisera det engagemang som redan finns.

Veronica Magnusson känner igen kritiken, men konstaterar att Vision som förbund måste lyssna på vad både befintliga och potentiella medlemmar efterfrågar och då kommer frågor om att “lättare kunna engagera sig” inte särskilt högt upp på önskelistan. Istället är det just det som ibland kallas produkter, som många efterlyser.
– Jag tycker att det är viktigt att vi kommer ihåg att de som lite föraktfullt kallas produkter, faktiskt är förmåner som kommer medlemmarna till del, säger Veronica. Förmåner som vi dessutom uppnått genom regelrätta förhandlingar. Det om något är väl fackligt arbete?

Hon lyfter fram behovet av att kunna attrahera många människor med olika typer av argument och ingångar. Och då blir allt från fackligt engagemang till förmåner viktigt. Anna Danielsson Öberg funderar  om diversifieringen inte riskerar att skapa en otydlighet och att facket riskerar att tappa fokus från den egentliga kärnfrågan; har vi förmågan att organisera en strejk?
– Återigen så handlar den fackliga trovärdigheten om lokal närvaro, svarar Veronica. Vi i Vision har över 13.000 lokalt förtroendevalda. Ideellt engagerade medlemmar som gör ett enormt jobb. Det vi behöver – det är en revival av berättelsen om vardagsengagemanget.

#metoo – en missad chans?
Anna påminner om att tidigare avsnitt av podden återkommit till facket och #metoo-uppropen. Om hur facket lite missade chansen att ta vara på det engagemanget. Veronica Magnusson delar inte riktigt den bilden, utan menar att fackets roll snarare är att stå upp som en garant för att de lagar och regler som finns faktiskt fungerar. Att systemet blir rättssäkert, både för den som drabbats och den som anklagas för t.ex sexuella trakasserier på arbetsplatsen.
– #Metoo är en enorm kraft och en ögonöppnare och visst borde vi från facket varit snabbare att fånga upp engagemanget, men å andra sidan så är det nästan än viktigare att vi finns kvar och står upp för den lagstiftning som finns.

Ann-Therese Enarsson lyfter frågan om fackets potential som plattform för engagemang, och Veronica nämner Visions samarbete med Ångestpodden som ett exempel. Den psykiska ohälsan bland unga är ett stort problem, och de gemensamma resurserna räcker inte till. Det här är missförhållanden som Visions medlemmar är tvungna att hantera i sin vardag och som via samarbeten av den här typen också kan kanaliseras och uppmärksammas.

Flexibel tröghet
Veronica återkommer flera gånger till fackets möjlighet att erbjuda organisatoriska resurser till olika typer av nya initiativ och engagemang. Resurser som byggts upp under lång tid och som många nya rörelser bara kan drömma om. Anna menar att detta kanske också är ett dilemma, att facket betraktas som “halvt om halvt makthavare” och att det kan stöta bort den som vill engagera sig och skapa förändring.
– Jag har sedan länge förlikat mig med tanken på att facket inte är särskilt “heta”, medger Veronica. Då får vi dels knyta andra samarbeten till oss, dels bli bättre på att avgöra när vi behöver ha en trögrörlig demokratisk uppbyggnad, och när det inte behövs. Om Vision kan få 20 procent att engagera sig via digitala årsmöten, istället för 5 procent på fysiska, så är det en enorm förbättring som gör att flera medlemmar känner att de är med och påverka. Ibland tror jag att demokrati i grunden handlar om att verkligen känna att du är med och påverkar.

Framtidsutmaningen för den fackliga organiseringen handlar avslutningsvis om tre saker menar Veronica Magnusson:

  1. Att ställa frågan. Bra verksamhet rekryterar inte medlemmar av sig själv.
  2. Beskriva nyttan av att vara många. Varför det är viktigt.
  3. Lokal och digital närvaro. Och samtidigt förmågan att tala om varför just facket skall engagera sig i det här

Vision har också bestämt sig för att vara bra på att kommunicera att det är kul att gå till jobbet. Det faktum att 90-95 procent av medlemsgrupperna har det bra på jobbet måste också synas och höras. “Gladare måndagar” och andra budskap har varit viktiga för att gå från “lidarskap till ledarskap”.

Själv fick Veronica Magnusson frågan om att gå med i Vision direkt på sitt första jobb. Direkt började hon engagera sig och ställa både frågor och krav på förändring. Och så har det fortsatt. Från adjungering till klubbstyrelsen, till förbundsstyrelse till ordförande för hela Vision.
– Jag är inte unik, säger hon. Det är många som är engagerade. Men jag blev sedd och mitt engagemang togs på allvar. Det är så facklig organisering måste gå till.

 

Hör hela poddavsnittet här: