Visste du att det vanligaste yrket för kvinnor i Sverige är att vara undersköterska inom hemtjänst, sjukvård eller äldreboende? Där är 88 procent av de anställda kvinnor. Bland män däremot, är det absolut vanligaste yrket mjukvaru- och systemutvecklare, en yrkeskategori där hela 80 procent är män. Den snedfördelningen gör att vårt samhälle i tilltagande grad formas av digitala system och verktyg som designas nästan uteslutande av män.
Vi har varken en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män eller ekonomisk jämställdhet. Utvecklingen går dessutom åt fel håll med ökade inkomstskillnader, en delad arbetsmarknad och en ojämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
SCB:s senaste mätningar visar att skillnaden i den disponibla inkomsten för kvinnor och män ökar. De två senaste åren har gapet ökat mer än tidigare. 2022 hade män i åldern 20–64 år i genomsnitt 81 500 kronor mer i disponibel inkomst än kvinnor i samma ålder per år, vilket motsvarar en skillnad på 21 procent. En viktig förklaring är att inkomster från kapital har ökat mer de senaste åren. Eftersom män i genomsnitt äger mer kapital påverkade det utvecklingen. Kvinnors lägre inkomster beror också på att kvinnor i högre utsträckning står utanför arbetsmarknaden, arbetar deltid och i låglöneyrken. Kvinnor tar dessutom ut mer föräldraledighet, studerar under längre tid och har högre sjukfrånvaro än män.
Ann-Therése Enarsson, vd, Futurion
Det finns också en ökad ideologisk skillnad, och en ökad skillnad i attityder till jämställdhet, mellan unga män och unga kvinnor. När det gäller attityder till jämställdhet utmärker sig gruppen unga män. De anser i högre grad än kvinnor att samhället är jämställt och att kvinnor överdriver ojämställdheten.
I valet 2022 var samtliga fyra rödgröna partier (det vill säga inklusive Centerpartiet) starkare bland kvinnor än bland män. På högersidan var både de stora partierna – Sverigedemokraterna och Moderaterna – betydligt starkare bland män än bland kvinnor medan det var relativt jämnt för Kristdemokraterna och Liberalerna.
Exakt varför det blivit så är svårt att säga. Men vi kan konstatera att den typ av politiska skillnader som definierar GAL-TAN-skalan nu på stora sätt dominerar den politiska debatten. Valrörelsen 2022 handlade betydligt mer om migration, brottslighet, energi och bensinpriser än om skatter, sjukvård, arbetsmarknad och barnomsorg. Det som talar för att det är den förskjutningen som drivit fram skillnaderna är att vi sedan länge sett könsskillnader ”the Gender Gap” i USA där politiken sedan decennier handlar mer om kulturella frågor än om ekonomi.
Det är också uppenbart att GAL-TAN-frågor är mer polariserande än vad traditionella vänster-högerfrågor är. Det är relativt enkelt att hantera det faktum att en person eller ett parti vill ha 90 procentiga ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen medan någon annan vill ha 75 procent. Det är lätt att vara överens om att inte vara överens och även om att hitta en kompromiss. Det kan vara svårare att hitta en kompromiss mellan att det är grundläggande att människor på flykt ska få hjälp och åsikten att massinvandringen har förstört vårt land eller som i USA där frågan om abort ofta reduceras till kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp och påståendet att abort är mord.
Ovanstående polarisering innebär att det på vissa sätt har blivit svårare för människor att komma överens och även ibland om att umgås socialt. Polariseringen förstärks ytterligare av ett mer fragmenterad medielandskap där människor får sin världsbild från olika nyhetskällor. Det är lätt att höra berättelser om människor som tidigare otvunget umgåtts trots stora politiska åsiktsskillnader – exempelvis socialdemokrater och moderater – men där detta blivit mer ansträngt. Inte minst på grund av synen på Sverigedemokraterna men även avseende olika politiska sakfrågor.
De politiska skillnaderna påverkar även ”dejtingmarknaden”. Kommer klyftan i attityder att påverka hur många av dagens unga människor som så småningom bildar par och får barn? Det är för tidigt att veta. Men sjunkande födelsetal är i alla fall redan i dag en realitet. Förra året var det totala antalet nyfödda barn det lägsta på 20 år och barnafödandet fortsätter nedåt i början av 2024.
Tidskriften The Economist publicerade nyligen en artikel om hur skillnaderna har ökat mellan kvinnor och män och vad detta har fått för konsekvenser. Artikeln hänvisar till en internationell studie som visar att män i åldern 18–29 år har blivit marginellt mer konservativa/höger under de senaste decennierna medan kvinnor i samma ålder blivit betydligt mer liberala/vänster.
Artikeln stannar inte där utan beskriver även förändringar i arbetslivet och hur kvinnor rycker ifrån i utbildningsnivå. Välutbildade kvinnor söker efter män med liknande värderingar och position som dem själva medan många män söker kvinnor som är ”wife material”. En polsk brandman som har svårt att hitta någon talar nostalgiskt om tiden när en kvinna nöjde sig med någon som ”hade en stabil inkomst, kunde fixa saker i hemma och hade ett körkort”. Olika nätforum förstärker klyftorna. Kvinnor delar med sig erfarenheter av män som har betett sig illa – starkast exemplifierat av #metoo och av ett samhälle där kvinnor fortfarande diskrimineras och orättvisor sällan kan drabba män. Samtidigt lockas många män till forum där män uttrycker sig misogynt och om hur feminismen gått för långt.
The Economist tar upp extrema exempel och är delvis anekdotisk – som citatet från den polske brandmannen – men pekar på en utveckling som ändå finns på riktigt. Människor med olika värderingar och världsbild har alltid haft svårt att umgås och att samarbeta. Det får konsekvenser både för politik, arbetsmarknad och familjeliv.
Vi vet inte säkert om skillnaderna mellan kvinnor och män kommer att fortsätta att öka eller om vi redan har haft ”peak gender gap”. Men SOM-institutet har sedan 2010 sett en konstant ökning i tendensen att kvinnor går mer till vänster politiskt och män mer åt höger. Nu ses den största uppmätta ideologiska könsskillnaden i undersökningens historia, och den är särskilt påtaglig i de yngsta åldersgrupperna. Det är något som vi behöver förhålla oss till.
/Ann-Therése Enarsson, vd Futurion