Digitaliseringen av arbetslivet innebär inte någon revolution. Och utvecklingen går inte ens fortare nu än tidigare. Däremot innebär nya digitala verktyg och automatisering möjligheter och utmaningar. Och det ser väldigt olika ut för olika branscher. Det var några av slutsatserna när digitaliseringen diskuterades på Vårdförbundets medarbetardag den 25 april.
Att arbetslivet digitaliseras är ingen nyhet. Den processen har pågått länge. Och varningsropen om att ”jobben försvinner” likaså. I sin presentation om hur digitaliseringen påverkar arbetslivet lyfte Ann-Therese Enarsson, VD Futurion, fram Oxfordforskarna Frey och Osborns siffror som visar att 47% av jobben kan komma att automatiseras. Men viktigare än både exakta procentsatser och försvunna jobb är insikten om att det är själva sysslorna, innehållet i alla jobb, som förändras.
– Allt som går att definiera, går också att programmera och automatisera, sa Ann-Therese Enarsson. En sån analys av olika yrken bland Vårdförbundets medlemmar vore intressant att göra.
Livslångt lärande och högt AQ
Med en hänvisning till The economist artikel om lifelong learning som strategisk nyckelfaktor, poängterade Ann-Therese Enarsson att det i framtiden kommer vara än viktigare att fylla på med ny kunskap hela yrkeslivet, för att på så sätt ha ett högt AQ – förmåga till anpassning och förändring. Hon lyfte fram TCOs förslag på omställningsuppdrag för högskolan men refererade också till Futurions kunskapsöversikt över vad som kan definieras som framtidens färdigheter:
– Nytänkande
– Konstnärlighet
– Social kompetens
– Förhandlingsförmåga
– Övertalningsförmåga
– Medkänsla
Det här är en lista på genuint mänskliga färdigheter och egenskaper. Såna som utvecklas tidigt i livet. Kanske redan i förskolan.
– Vi fokuserar väldigt mycket på den högre utbildningen i vårt land, konstaterar Ann-Therese Enarsson, men om man hårdrar det lite grann skulle man kunna säga att det är förskolan som är den nya högskolan.
Digitaliserade och självkörande organisationer
Parallellt med den pågående digitaliseringen står även stora delar av den svenska välfärds- och sjukvårdssektorn inför stora pensionsavgångar och någon typ av generationsskifte. Ann-Therese Enarsson beskriver digitaliseringens möjligheter med plattare organisationer och en ung värderingsdriven generation som en ”perfect match” där digitala verktyg ger möjlighet till snabbare både snabbare beslut och feed back.
Men plattare och digitaliserade organisationer innebär förstås olika typer av förändringar.
– Mellancheferna lever nog på lånad tid, säger Ann-Therese Enarsson, och ett mummel går genom publiken…
Långsam strukturomvandling
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, pekade i sin dragning på att hur olika den teknikdrivna omställningstakten ser ut i olika branscher. Och att just vårdsektorn är en bransch där omvandlingen går för långsamt. Där det borde hända mer. Han instämde i Ann-Therese Enarsson och Futurions analys över att automatiseringen handlar om sysslor snarare än om yrken, och att varje yrke innehåller en komplex väv av olika sysslor – vilket gör det svårare att automatisera än vad viss forskning gör gällande.
Institutioner spelar roll
Vilka effekter automatiseringen får i ett land eller på en arbetsmarknad, beror mycket på vilka institutioner som finns där. Därför menar Samuel Engblom att det är viktigt att vi i Sverige gör vår egen analys och inte bara drar slutsatser av vad som hänt – eller kanske kommer att hända – i länder med en annan typ av arbetsmarknad och inte minst andra typer av, eller frånvaro av, institutioner.
– Den svenska partsmodellen är ett mycket bra verktyg för att möta framtiden med, konstaterar Samuel Engblom. Men självklart måste vi anpassa och finjustera den.
Just finjustering och kalibrering blev också ett av temana i den avslutande paneldiskussionen. Den som varit med ett tag, konstaterade Ann Johansson, vice ordförande i Vårdförbundet, kan se att det hänt mycket de senaste 30 åren. Gunilla Kinnestrand, administrativ chef, konstaterade att digitaliseringen inte handlar om någon revolution, utan om små och ständiga förbättringar och justeringar.
– I vardagen handlar det om att skruva hela tiden. Idag har vi digitaliserat fakturahantering och löneadministration. I nästa steg kanske vi har alla kvitton digitalt. Det är den typen av små digitala steg som är viktiga att ta.