Den globala ekonomin genomgår en dramatisk förvandling. Enorma kinesiska statsstöd dumpar priser och snedvrider konkurrens i viktiga industrisektorer. USA hotar med en aggressiv och starkt protektionistisk handelspolitik. Ett snabbt teknologiskt skifte med fokus på AI, robotik och elektrifiering är samtidigt grunden i den pågående industriell revolution som resulterar i en global kamp om sällsynta jordartsmetaller och teknisk dominans. Mitt i denna storm står ett Europa som halkat efter i den globala kraftmätningen.
Utvecklingen hotar den handel, de investeringar och de gemensamma regelverk som under lång tid har ökat vårt välstånd. Under decennier har globalisering och ny teknik varit tillväxtens dynamiska duo och protektionism och nationalism deras motpoler. Nu ser vi istället att länder väljer att skydda det egna landets produktion och en avglobalisering driven av reala behov att öka länders resiliens och minska beroendet av nyckelkomponenter och sällsynta metaller. I förlängningen leder denna utveckling till en mer fragmenterad världsmarknad, ökad inflationsrisk, större behov av omställningstrygghet och ökade risker för företag och länder.
Samtidigt kommer den tekniska revolution som drivs av AI och robotik att förändra arbetsmarknaden i grunden och riskera en allt mer polariserad ekonomi med växande klyftor, men också ge nya förutsättningar för jobb, konkurrenskraft och ökad tillväxt.
Roger Mörtvik, rapportförfattare. Foto: Fredrik Hjerling
Historiskt har Sverige lyckats möta teknologiska och ekonomiska skiften väl genom en samhällsmodell som har främjat innovation och strukturförändringar, byggt på ett starkt välfärdssystem, ansvarsfull lönepolitik och en partsmodell med bred förankring. Detta har möjliggjort en stabil strukturomvandling med social acceptans.
Men utvecklingen ställer nya krav. I en ny rapport för tankesmedjan Futurion varnar vi för att Sverige och EU riskerar att bli förlorare i den globala konkurrensen. Vi behöver en akut ”sense of urgency” – ett uppvaknande kring vikten av snabba och strategiska åtgärder och en mer investerande stat. Det handlar om områden som är avgörande för en hållbar ekonomisk utveckling och där näringslivet inte enskilt kommer att kunna möta behoven. Det blir allt viktigare med kraftfulla investeringar i banbrytande forskning och innovationer och stöd till den gröna omställning och nyindustrialisering där de initiala kostnaderna är för höga för att enbart det privata näringslivet ska bära riskerna. Det handlar om att stimulera framväxten av strategiska industrisektorer och tillväxtkluster, inte minst för att det är bråttom av säkerhetspolitiska skäl, på grund av klimathotet och med anledning av det akuta internationella konkurrensläget. Självklart finns det en risk att omfattande offentliga industri- och kompetensinvesteringar inte träffar exakt rätt och måste vägas mot andra behov i samhället, men vi befinner vi oss i en tid när behoven är enorma och där riskerna och kostnaderna för passivitet kan bli historiskt höga.
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion. Foto: Fredrik Hjerling
Rapporten innehåller flera rekommendationer. Tre exempel på åtgärder som bör prövas är följande:
- EU behöver ta täten i utvecklingen av ny teknologi och banbrytande forskning. Banbrytande forskning och teknologiska innovationer som ökar konkurrenskraft, tillväxt och försvarsförmåga blir avgörande för tillväxt och resiliens. EU behöver skapa en motsvarighet till den amerikanska myndigheten DARPA (Defense Advanced Research Projects Agency) som har legat i framkant när det gäller framsteg inom områden som AI, robotik, bioteknik, rymdforskning och cybersäkerhet.
- Utbildningssystemet i sin helhet måste AI-säkras.Behoven av omställning och ny kompetens, inte minst med fokus på AI, hållbarhet och teknisk utveckling kommer ställa stora krav på hela utbildningssystemet. Framtidens arbetsliv kommer formas av AI och alla utbildningar behöver därför integrera AI-inslag där det är relevant. Det behövs även mer flexibla och arbetsplatsnära utbildningsprogram som snabbare än idag kan möta förändrade kompetensbehov.
- Staten måste i högre grad stödja framväxten av starka tillväxtkluster. Politiken måste sträva efter att utveckla regionala tillväxtmotorer där samverkan mellan forskning, utbildning och tillgång till riskkapital kan generera innovationer och en attraktivitet för företag och talanger, inte minst inom den gröna omställning som sker till exempel i norra Sverige.
Den förändring vi står inför kommer att vara omdanande. Misslyckas vi kommer priset att bli färre jobb, lägre tillväxt och ökad polarisering i samhället. Det behövs ett samlat initiativ mellan politik och partssystem för hur svensk arbetsmarknad och ekonomi bäst ska klara av att skapa trygghet och konkurrenskraft i den omfattande omställning som det nya geopolitiska läget och den nya tekniken driver fram. Det behövs dessutom en renässans för industripolitik, investeringar i infrastruktur och kompetens och ett mer offensivt EU som försvarar frihandel, stärker innovationskapacitet, banbrytande forskning och medlemsstaternas konkurrenskraft. Och det är bråttom.
/Ann-Therése Enarsson, VD, tankesmedjan Futurion och Roger Mörtvik, rapportförfattare, tidigare statssekreterare