Det råder ett demokratiskt underskott när det gäller ungas deltagande i samhällsdebatten. Vill fackföreningsrörelsen bli bättre på att attrahera fler unga, så är receptet enkelt: Bjud in och ge mer makt och inflytande till unga. Det säger den sociala entreprenören Sara Damber när hon gästar Ann-Therese Enarsson och Anna Öberg i Futurions podcast Vad är grejen med facket?
Ann-Therese Enarsson, Sara Damber och Anna Danielsson Öberg
Ungas utanförskap. Det är det som i grunden driver den sociala entreprenören Sara Damber, grundare av organisationen Friends, initiativet Reach for Change och nu senast plattformen Youth 2020. Hon medger att det är lätt att få intrycket av att hon ”hoppar omkring”, men oavsett om hon har etiketten intraprenör, entreprenör eller extraprenör, är det en tydlig samhällsagenda som handlar om att inkludera fler unga, som är hennes drivkraft.
– Det är dessutom när utmaningarna nästan känns omöjliga som jag trivs allra bäst, säger Sara Damber.
Ekosystem för socialt engagemang
När Sara Damber som 19-åring startade Friends, var det med egna erfarenheter i bagaget och ett brinnande engagemang i sakfrågan. Tanken om att starta en stor organisation fanns inte då. Och när hon med stöd från Kinnevik koncernen drog igång Reach for Change var det för att försöka skapa ett ekosystem för sociala initiativ.
– Då, för tio år sen, var det ingen som talade om socialt entreprenörskap. Då fanns det bara ett antal stora och traditionella folkrörelser, menar Sara.
Så här drygt 10 år senare, och med erfarenheter från flera olika typer av insatser för att öka ungdomars inflytande så ser hon själv en fara i att det sociala entreprenörskapet kan leda till att det bildas ”många små öar” av engagemang och att en del initiativ blir enmans-shower.
– Vi måste stärka ekosystemet och gå samman för att klara de verkligt stora utmaningarna, säger Sara.
Anna Danielsson Öberg lyfter in det internationella perspektivet i diskussionen. Den svenska partsmodellen är ganska unik i sin utformning. Genom inte minst facken finns en struktur för samarbete och samverkan i Sverige och Norden som inte finns i andra länder. Det kan påverka utrymmet för det civilsamhället. Samtidigt kan givetvis också den här typen av samarbete utvecklas.
Återigen pekar Sara Damber på underskottet av ungdomar i politiken och avsaknaden av ett ungt perspektiv i samhällsdebatten. Att barn och ungdomar var helt frånvarande i den senaste valrörelsen, ser hon som en stor risk inför framtiden.
– Vi vet att ungdomar idag är mer engagerade än någonsin. Men samtidigt finns en stor misstro mot det demokratiska systemet i sig. För mig var det naturligt att gå med i facket, men ungdomar idag är inte tränade i demokrati. Vi måste både släppa in och träna ungdomar i demokrati.
Utrymmen och utmaningar
Anna Öberg Danielsson påminner om att facket i grunden också är en förening. Grunden för att gå samman är att skapa en gemensam styrka för att förbättra medlemmarnas löner och villkor – en kartell.Sara Damber konstaterar att det är en grund som inte förändras. Det är strukturen och tonaliteten som behöver förändras, anser hon
I grunden menar Sara, så handlar det inte om att ändra fackets funktion. Det är strukturen och tonaliteten som behöver förändras. Dessutom behöver inte allt vara helt nytt heller. Med erfarenhet från både statlig och kommunal förvaltning har hon själv sett att det snarare är att göra samma saker, fast på nya sätt, som ger störst förändring. Och på den eviga frågan om hur facket (och andra organisationer) skall locka fler unga är svaret enkelt: Ge unga mer makt och inflytande.
– Sen vet jag av erfarenhet att det inte handlar om att ”bjuda in ungdomar en kväll för ett snack och bjuda på pizza”. När verklig förändring skall till, så tar det ofta lång tid och kräver mycket arbete.
Engagemang startar tidigt
Dagens unga sätter klimatfrågan högt på sin agenda. Anna Danielsson Öberg undrar hur facket kan väcka engagemanget för arbetslivsfrågor? Sara Damber ser en stor potential i valet till gymnasiet. Ett viktigt val där många 8:e och 9:e klassare skulle ha stor nytta av att få vera mer om hur arbetsmarknaden och arbetslivet fungerar och vilken roll facket och partsmodellen spelar.
Ann-Therese Enarsson sammanfattar samtalet och ber Sara Damber sia om framtiden. Hur får vi ihop bilden och hur klarar vi framtidens utmaningar? Sara medger skrattande att hon är en obotlig optimist som ser en stimulans i riktigt tuffa utmaningar. Hon är inte den som grottar ner sig i problem.
– Jag är inte den som folk ringer för att gråta ut, säger hon. Till mig ringer folk när dom gråtit färdigt och det är dags att göra någonting åt problemen!
Lyssna på hela avsnittet här eller i en valfri poddspelare: