Regeringens nya läroplan stänger ute flickor från AI

Den 3 juni röstar riksdagen om en läroplan som ska forma svensk skola i decennier framöver. När AI påverkar arbetsliv, välfärd och demokrati behöver skolan ge alla elever möjlighet att förstå, använda och kritiskt granska tekniken.

Det är en rättighetsfråga och en fråga om Sveriges kompetensförsörjning. Vikten av digital kompetens tonas ned i regeringens läroplansförslag. Det är ett misstag med konsekvenser som stärker de skillnader skolan är satt att motverka.

Tekniken formas av de människor som bygger, investerar i och fattar beslut om den. I dag är den gruppen långt ifrån representativ. I jämställda Sverige är bara en av fem som arbetar med AI en kvinna. Nära 17 miljarder har de senaste åren investerats i svenska AI-bolag, men endast 1 procent har gått till bolag med kvinnliga grundare. Det handlar inte om flickors förmåga, utan om vilka som tidigt får möjlighet och vägar in i tekniken.

Skolan kan bryta mönstret. Men propositionen går åt motsatt håll. Näringslivet har redan varnat för brister i hur utredningen hanterar skolans förhållningssätt till teknikutvecklingen. Samtidigt misslyckas vart fjärde rekryteringsförsök i svenska företag. Kombinationen av en läroplan som backar på digital kompetens och en STEM-strategi som inte omfattar hur digital kunskap kan öka teknikintresset hos
eleverna, gör läget ännu värre.

Behoven syns redan i elevernas kunskaper. ICILS 2023 visar att fyra av tio svenska åttondeklassare inte klarar av att avgöra om information på nätet är pålitlig. Sverige ligger lägst i Norden och trenden bland unga pekar nedåt. Men samma studie visar också att utvecklingen går att påverka.

Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag – alla elever skall ges lika möjligheter oavsett bakgrund eller kön. När digital kompetens är en tydlig del av skolans uppdrag, stärks flickors resultat. I de länder där digital kompetens finns i läroplanen presterar flickor lika bra som pojkar, och i Finland bättre, även i programmering. Det visar att frågan inte handlar om flickors förmåga, utan om vilka möjligheter skolan ger. OECD:s data visar också att länder med obligatorisk digital utbildning har 15% fler kvinnor som söker sig till tekniska utbildningar.

Det handlar om rättigheter, men också om kvalitet. AI-system som utvecklas av smalare grupper riskerar att missa fler perspektiv och behov. En rapport visar att AI-system som tagits fram av könsblandade team har 15 procent färre biasfel. Teknik som formas av en liten grupp ger begränsade resultat, både affärsmässigt och samhälleligt.

Regeringens AI-strategi vill se fler kvinnor i AI-sektorn och STEM-strategin ska få fler unga att välja teknik och naturvetenskap. Då kan inte läroplanen gå i motsatt riktning. Riksdagens beslut den 3 juni får inte följas av ett förordningsarbete där digital kompetens försvagas ytterligare.

Därför behöver utbildningsutskottet redan nu markera att:

• Digital kompetens ska vara en del av skolans centrala uppdrag. Läroplan och kursplaner ska ge eleverna digital bildning, datalogiskt tänkande och grundläggande AI-förståelse.
• STEM-strategin ska omsättas i undervisningens innehåll och bredda vägarna in i teknik, AI och naturvetenskap.

Inkludering är inte en kostnad för konkurrenskraften, det är en förutsättning. De barn som börjar skolan i höst kommer att leva, arbeta och fatta beslut i ett samhälle där AI är en självklar del av arbetslivet. Några kommer att bli utvecklare, forskare, entreprenörer och beslutsfattare. Alla behöver förstå tekniken för att kunna använda den, granska den och påverka den.

Sverige ska inte nöja sig med att några få formar framtidens teknik.

Åsa Zetterberg, vd Tech Sverige
Andrea Arvidsson, verksamhetsansvarig Pink Programming
Ann-Therése Enarsson, vd Futurion
Elin Eriksson + Åsa Johansen ordföranden Women in Tech
Diana Unander, ordförande Swedsoft
Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry
Karin Ruiz, vd STING
Kristina Bjerka, generalsekreterare Kodcentrum
Maja Frankel, generalsekreterare Friends
Maria Rosendahl, näringspolitisk chef, Teknikföretagen
Moa Tivell, Senior Public Policy Manager AI Sweden
Mårten Blix, ordförande Almega FutureTech
Nora Bavey, General Partner Unconventional Ventures
Sofia Lindelöw, vd Norrsken Foundation
Stina Lantz, vd Swedish Innovation and Science Parks
Paulina Modlitba, AI-expert, författare och föreläsare
Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef Akavia
Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige
Pernilla Norlin, samhällspolitisk chef Företagarna
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Victoria Kirchhoff, 1e vice förbundsordförande Unionen